Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Och det är just det där som så lätt slår fel. Att man avsätter tex 200 kr per månad för veterinärbesök och tror man då slipper ifrån att vetbesök är en katastrof. 2400 kr per år är knappt en självrisk. Dvs när något elände händer så du står där med en veterinärräkning på 8000 kr så kraschar ekonomin om det inte finns just 8000 kr sparat någonstans sen innan. Dvs besöket blir en katastrof för ekonomin.
Sen kan det lika gärna vara så att tio år senare har man 24 000 kronor på kontot och katten har inte behövt besöka vet för att annat än vaccinering en enda gång. You just never know...
3 katter, 6 års tid
Katt 1 har svalt en boll, fått buköppnas akut plus ett återbesök, summa efter försäkring cirka 15 000 kr plus resa 20 mil x 4
I övrigt nada
Katt 2 fick hastigt och olustigt opereras för juvertumör plus två återbesök. Kostnad efter försäkring ca 10 000 kr. I övrigt nada.
Katt 3 har kostat multum konstant. Allergi vid 8 års ålder. Artros. FORL/TR. Diskbråck Öroninflammation. Urinsten. Har kostat minimum 10 000 kr I veterinärvård per år, många år flera gånger det.
Och det är helt rimligt budgetera för scenarion i stil med katt ett eller två. Men råkar du då ha en katt nummer tre måste du endera ha extra pengar eller hjärta att ge bort eller ta bort katten. Annars kommer ekonomin krascha helt.
Händer det mig igen så blir jag nog inlagd. Och så får jag väl ansöka om god man som roddar i skiten.Jag tror iofs inte det löst sig på något lättvindigt sätt för @tanten heller.
Men ja, när ekonomin inte går runt är enormt stressande, och för de allra flesta i längden skadligt för hälsan
Exakt hur ger beräkningsbarhet förtröstan om det inte går att få beräkningarna att gå runt? Beräkningsbarhet som kriterium för förtröstan känns privilegierat - som att det förutsätter möjlighet till neddragningar. Säger jag orelaterat till TS.
Sedan håller jag iofs med @tanten kring att saker ofta brukar ordna sig, även om de sällan gör det just på beräkningsbara sätt (tex genom nytt boende, inneboende, oväntat ökad arbetsförmåga etc). Men jag erkänner att det är en privilegierad erfarenhet att ha gjort, då det trots allt inte alltid löser sig även utanför beräkningsbarhet.
Precis, så var det med katt tre. Förutom urinsten så var det inga enstaka dyra besök. Utan det var de här upprepade besöken på 2500 kr här, 4000 kr där, 1200 hit och 2700 dit osv. Öroninflammationen var nästan 20 000 kr (innan försäkring) tillslut på en dryg månad, i upprepade besök a 2 - 3000 kr per gång. Och känns ju lite brutalt avliva katten för öroninflammation - men det hade ju varit alternativet om det inte hade funnits ekonomi. Det eller ge bort till någon som kunde och ville bekosta det som krävdes.Ja, "planera" veterinärvård är helt omöjligt. Jag har haft 2-3 katter konstant i över 20 år. 17 av de åren har kostat max en tusenlapp utöver vaccinationer. De åren någon varit sjuk har det gått på 25', 28' och 43'. Plus specialfoder för 2500:- i månaden det dyraste året. Sen har förstås några av behandlingarna varit sådana som man inte kostar på en katt om man har det tight ekonomiskt; inneliggande vård ett par dygn hade fått bli direkt avlivning i så fall och så vidare.
Nu har jag möjlighet att ha ett hyfsat sparkonto som trygghet för djuren, men jag har inte alltid haft det och jag är glad att inget allvarligt hände under den tiden. Försäkringar i all ära men det räcker med att flera av dem blir "lite småsjuka" en period för att det ska springa iväg ordentligt i självrisker.
Men jag förstår inte hur du tänker. Du köper ju inte mat för dagen utan handlar så du har hemma. Skulle du går ut och köpa dagens mat och slänga det som blir över efter varje måltid tror jag dig att det inte går ihop, men om du köper för säg en månad av allt som går och köper på rea och rabatter där det går så har du ju plötsligt mat som räcker. Det innebär att javisst, 500 kr gick åt till frukosten en vecka och samma vecka köpte du för 500 kr till middagar, men det räcker ju mer än för några dagar bara.Den där matsedeln låter som den kostar över 100kr bara ett par frukter kostar ju uppåt hälften? ett granatäpple kostar 20 kr ett paket med några vanliga äpplen eller päron 30 kr? Några apelsiner blir väl ungefär detsamma?
Äggnudlar 20 kr?
Potatis 10kr?
2 ägg 10 kr?
Lök typ gratis?
Grönsaker antar du menar rotfrukter då? 10-20 kr?
Någon form av kött att ha i?
Falukorv? Är veg så vet inte vad kött kostar.
Kanske funkar precis på gränsen men lätt skulle jag inte säga att det är.
Där jag handlar kostar potatisen 18-25 kr/kiloVar tvungen att kolla. Vi betalar dryga 6:-/banan (eko). Äpplen är jag lite osäker på hur många man får men det är inte heller många kronor. Granatäpplen är sånt vi kan köpa till att göra fruktsallad, istället för lördagsgodis. Äggen ligger runt 3:-/st. Potatis kanske 10-11:-/kg, dvs en större portion kanske går på... 4:-? Morötter brukar gå ut på extrapris här så man kan plocka på sig för runt 7:-/kg.
Jag tror att grejen är att det krävs lite intresse för matlagningen. Finns inte ork, lust och intresse är det ju såklart klurigare att landa så lågt då det kanske finns behov av mer färdiga produkter.
Dumma jag som trodde att nån kunde överträffa digDå har du haft tur. Jag har sett det gå åt helvete. Två gånger.
Ett tips till är att Hemköp har bregott maxiförpackning för 49 denna veckan såg jag. Själv har jag så det räcker av smörgåsmargarin och behöver inte mer på ett tag nu så det känns onödigt att köpa.tips, willys har den för 59kr denna veckan
5 kg säck har lägre kilopris härDär jag handlar kostar potatisen 18-25 kr/kilo
Okej.Förtröstan i att man kan räkna ut vad som krävs oavsett om man sedan klarar av det eller inte. Det är inte magi, utan det är kronor in och kronor ut. Lösningen finns inte i att räkna mer, vara mer "ekonomisk", vara mer "mattekunnig" eller hitta mirakel.
Jag har varit helt utan tillgångar och inkomster i nästan ett helt år som ung, så jag vet hur det är att komma med mössan i hand till myndigheterna och be om att få överleva. Det är såklart privilegierat att leva i ett samhälle där den utposten finns när allt annat skiter sig i ett samhälle i kris.
Nej den är en bensinare
Pengarna räckte inte till mat och räkningar. Det fattades 3000 varje månad. I månad efter månad. Någon buffert fanns inte.Dumma jag som trodde att nån kunde överträffa dig
Jadå jag HAR haft tur. Överlevde trasig barndom, överlevt allvarlig cancer. Överlevt njursvikt genom att få en ny njure ganska fort.
Under alla dessa år har jag självklart haft en strålande ekonomi ( ironi)
Pank är mitt andra förnamn. Men exakt som TS hsr jag aldrig varit fattig. Jag har haft bostad, mat, kläder hus, bil och husdjur.
Jag vill hävda att det inte gått åt helvete för dig. Däremot är ditt psyke inte stabilt.
Men materiellt? Nej. Och det är materiellt tråden handlar om.
Ingen buffert och långvarigt 3000 back?Då borde du vara hos kronofogden?Pengarna räckte inte till mat och räkningar. Det fattades 3000 varje månad. I månad efter månad. Någon buffert fanns inte.
Jag vet inte om det var självupplevt för @Wille . Hon hade sett det gått åt helvete. Men det kanske var otydligt skrivet.Ingen buffert och långvarigt 3000 back?Då borde du vara hos kronofogden?
Nej. Vi trollade med knäna. Bläddrade bland köpesannonser på blocket. Sålde grejer. Fick grejer av vänliga människor som vi kunde få bra betalt för när vi sålde. Men det var galet stressigt. Både sambon och jag klarade oss dock från fogden.Ingen buffert och långvarigt 3000 back?Då borde du vara hos kronofogden?
Jo, det var självupplevt. Exet förlorade all sin inkomst. Två gånger.Jag vet inte om det var självupplevt för @Wille . Hon hade sett det gått åt helvete. Men det kanske var otydligt skrivet.
Ledsamt med så nonchalant svar till dig tycker jag.
Men det var väl det @tanten försökte förklara. Stressigt, tufft men det löste sig.Nej. Vi trollade med knäna. Bläddrade bland köpesannonser på blocket. Sålde grejer. Fick grejer av vänliga människor som vi kunde få bra betalt för när vi sålde. Men det var galet stressigt. Både sambon och jag klarade oss dock från fogden.
Jag vill inte hamna där igen. Men det är dit jag är på väg om jag inte får styrsel på ekonomin.
Jag fattar faktiskt inte riktigt hur det är möjligt att sänka sin inkomst från 20 000 till 11 000 när man blir sjuk/arbetslös.
Vad är det som blir konstigt tänker du? Hur SGI räknas? Eller "bara" att det kan skilja så mycket?Jag fattar faktiskt inte riktigt hur det är möjligt att sänka sin inkomst från 20 000 till 11 000 när man blir sjuk/arbetslös.