Tinkywinky
Trådstartare
Hej! Har en Sankt Bernhard på ca 3,5 år. Han är rätt stökig av sig och har varit det mer eller mindre hela sitt liv men nu senaste veckor har han blivit hopplös. Går knappt att gå ut med han då han blir helt stollig så fort han ser en hund. Han har till och med slitit sig och sprungit fram till hundar på våra promenader. Är så uppriven och ledsen och skäms något fruktansvärt att jag inte kan kontrollera min egen hund längre. Han är supersnäll annars och är även snäll mot andra hundar när han får hälsa på dom men han ska bara fram till dom och drar med mig och det är ett helt oacceptabelt beteende. Har nosgrimma på honom på våra promenader vilket fungerat förut men nu har han blivit så stark att han drar med den med. Förstår att det är träning som gäller och att ta kontakt med en duktig hundtränare men kan för tillfället inte ens ta mig till någon hundklubb då han inte går att hantera i närheten av andra hundar. Han ska även ut hela tiden och skäller hemma och ska springa fram på promenaderna med näsan i backen med ragg. Han brukar få perioder när han blir så stökig men nu är han alldeles för intresserad av andra hundar till den grad att jag är rädd för att gå ut med han. Förstår att kastration inte är hela lösningen på det här problemet men om intresset för andra hundar går ner något pga kastration så kan jag börja med träningen. Så min fråga till er är: ni som kemiskt kastrerat era hanar, har de lugnat sig något? Har intresset gentemot andra hundar gått ner och har de varit mindre hetsiga hemma med att gå ut hela tiden?
Tacksam för alla tips och tankar!
Tacksam för alla tips och tankar!