Hur gick det? Var det besvärligt att få kisse att äta?
Jag barfar ju jycken och har alltid gjort och vill gärna göra detsamma med katt.
Lillebror var det inga som helst problem med med "vanlig" BARF. Jag använde benmjöl, inte hela ben, dock. Han älskade det. Jag mixade levern, för att få det jämnt fördelat i maten, men övrigt ville han helst ha hackat i bitar (jag hackade relativt litet, igen för att få jämn fördelning). Till honom gjorde jag i första hand egen mat. Nöt, fläsk, hjort, kyckling (ungtupp), vildsvin, vildand, kalkon, anka, lamm, självklart mycket hjärta av olika slag...inga problem. Men jag gjorde övergången från blötmat extremt försiktigt, eftersom hans mage var känslig, så det tog tid.
Ett tag gjorde jag njuranpassad barf till honom (obs! Tog proffshjälp med det receptet, skulle absolut inte rekommendera att ge sig på det helt själv - det är inte lite krångligt att räkna på!). Det var lurigare eftersom det blev mer soppa: grönsaker, mycket mycket fett, lite kött, lite fisk, blod, en massa tillskott, fiberhusk osv... Tyvärr funkade inte det för hans mage riktigt (bajset blev väldigt hårt och torrt), och ärligt talat var den maten skitdryg att göra, så återgick till veterinärfoder efter ett tag ändå och han har ätit det sedan dess.
Lillan har jag provat med. Hon är matglad, rätt matfixerad tyvärr, så att få henne att äta är lätt. Problemet är att om det är jobbigt att tugga så sväljer hon bara - även stora bitar - och sen kräks hon... Jag provade att ge Mush ett tag, det är ju färs med hackat ben i. Det gick bättre, om jag blandade med vatten, men hon kräktes ändå en hel del. (Lillan är som sagt matfixerad och blir hon det minsta stressad när hon ska äta, så vräker hon i sig och då kommer den upp igen ganska omgående. Med Mush verkade hon också kräkas om maten tex var för kall vid servering. Hon kräks alltså tyvärr efter mat ibland, men jag upplevde det oftare med färskfoder än blötmat.)
Båda mina äter gärna rått. Lillebror får inget sånt iom att han är njurkatt, tyvärr, men jag har inte haft problem med att få nån av mina att äta det. Lillan kommer nog att kunna få lite sånt som godis framöver, nån smakbit (min blivande sambo äter kött, jag gör det inte). Båda gillar också tex rå äggula.
Det var en hel del att läsa på förstås, men annars så
![Smile :) :)]()
. Hade det inte varit för Lillebrors njurar (medfödd defekt, visade det sig) så hade jag nog fortsatt.