Känner mig som besatt, orkar inte mer

[Hemlig21]

Du har ju uppenbarligen stor separationsångest. Det har jag med. Låt bli att kontakta honom. Din ångest kommer gå över med tiden även om den är jobbig.

Jag kommer inte att kontakta honom mer, möjligtvis ”hejdå” innan jag blockar honom nästa Torsdag. Sen om han läser eller inte spelar ingen roll. Misstänker att han gör det även om jag inte ser det. Det är 2 saker som jag har svårt med, ena är separationsångest och den andra är ovisshet- när jag inte vet var jag har min omgivning. Oftast slipper jag det eftersom jag har en fin omgivning och är det annat kan jag oftast lugna det. Men i sånt här går ångesten bananas och skenar

 

[Hemlig21]

Ett ypperligt tillfälle att träna på att inte reagera som du alltid gjort. Skador från barndomen som påverkar ens beteendemönster KAN faktiskt jobbas bort...eller åtminstone jobbas med så påverkan blir mindre. ...men då måste man medvetet göra tvärtom (eller ens lite ditåt) mot vad första instinkten är. Medvetenhet och fokus på rätt?

Hur jobbar man på det? Som sagt inte kännt såhär på 12 år. Då det tog slut med ett ex som var konstant otrogen flera år. Samma där- separationsångest blandat med ovisshet. Under fallet lyckades jag träffa en annan (min nuvarande och göra slut när exet var på semester en längre tid och låtsades att han inte låg med andra).

Det jag vet i detta fallet är att denna personen nu redan samtidigt som allt med mig hängde efter en annan kollega (även där en äldre person) och att han var hos henne en helg. Och just den biten känns inte överhuvudtaget.

 

[MissFideli]

För mig som var med om att förlora en vad jag trodde god vän sen flera år för ett år sen, var det bara att vänta ut tiden som gällde. Tänk på honom, titta om han är online, fundera om du vill. Men var stenhård med att inte kontakta honom. Du behöver inte ens säga hej då. Ja, du kommer troligen må dåligt ett tag, men det blir lättare. Som en typ av sorg.

 

[prallan]

Jag kommer inte att kontakta honom mer, möjligtvis ”hejdå” innan jag blockar honom nästa Torsdag.

Alltså, jag vill inte vara elak, utan få upp dina ögon!

Du kallar dig själv "ganska klok", det får du nog sluta med efter den här tråden. Det du skriver i det citerade inlägget, är inte klokt någonstans.

Din plan gör ingen nytta, bara skada, på dig själv

 

[EmmaBovary]

Nej jag vet, samtidigt hade jag förväntat mig bättre av honom precis som jag gjort med vilken människa som helst. Hur många människor sitter och medvetet gör illa sin omgivning? De finns absolut men ändock. Och varningssignalerna har ju funnits där. Men du vet, man vill inte gå på rykten utan bilda sig en egen uppfattning. Men mina varningssignaler gick igång redan när jag såg honom på bild och sedan träffade honom (var en kollega som visade honom på bild).

Och även när han skulle hjälpa mig då jag vet att min första tanke var ”åh nej, inte han.”
Jag försöker hjälpa mig själv genom att faktiskt tänka genom såna saker som visar på att han inte är snäll som människa. Och jag hör allt från att han gjort såhär innan med nån annan kollega och där han sedan fick byta schema för att han var så elak mot henne, att han raggar på väldigt många på jobbet, alltid lika intensivt enligt sina kollegor- dvs det upptar massa tid från hans arbete och Han försvinner till andra ställen än där han skall vara. Han styr och ställer och domderar och trycker till andra kollegor (mycket äldre och erfarna) så de blir ledsna, skapar konflikter och drama, en nära vän som jobbar på samma ställe säger ”jag kan inte sätta fingret på det, men jag får taskiga vibbar av honom, som om han har en usel kvinnosyn”... så varningssignalerna är många. Och om hälften nu är sant känns han som en riktig troublemaker.

Förutom detta upplever jag att han har ett stort behov att vara omtyckt av alla och vill göra sig till en mycket speciell person på jobbet vilket inte direkt är ett karriärsyrke, han är supernoga med att alla skall älska honom och är ganska inställsam. Men han verkar också vara en otroligt ensam människa. Med över 1700 vänner på FB. Misstänker därför att det är en ganska skum och trasig människa som faktiskt inte ”stämmer” riktigt. Ursäkta för monologen men genom att tänka så eller insatta fallet ta in att det nog är såhär så hjälper det mig att sluta göra honom till en så viktig person i min skalle.

Ser inga som helst problem med att du hjälper dig själv genom att tänka på hans negativa sidor, som uppenbarligen är många och jävligt osmickrande - problemet är väl snarare att du ändå vill dra ut på att avsluta kontakten och hoppas på att han ska förklara sig?

 

[tott]

Hur jobbar man på det? Som sagt inte kännt såhär på 12 år. Då det tog slut med ett ex som var konstant otrogen flera år. Samma där- separationsångest blandat med ovisshet. Under fallet lyckades jag träffa en annan (min nuvarande och göra slut när exet var på semester en längre tid och låtsades att han inte låg med andra).

Det jag vet i detta fallet är att denna personen nu redan samtidigt som allt med mig hängde efter en annan kollega (även där en äldre person) och att han var hos henne en helg. Och just den biten känns inte överhuvudtaget.

Man jobbar med det genom medvetenhet och insikt hur man reagerar nu och sen aktivt göra annorlunda -tvärtom. Inget quick fix, men det funkar.

 

[kolblakkur]

Uppenbarligen spelar det stor roll för mig att inte få nåt avslut.

Ett avslut på vad? En låtsasvänskap som du låter gå ut över din familj. Låter inte sunt någonstans.

Du ska inte säga hejdå till honom, du ska blockera honom överallt och ska du söka hjälp för din seperationsångest. Om du har seperationsångest över detta så kan du ju föreställa dig om din sambo skulle lämna dig och du bara skulle träffa dina barn varannan vecka.

 

[Görel]

Jag kommer inte att kontakta honom mer, möjligtvis ”hejdå” innan jag blockar honom nästa Torsdag. Sen om han läser eller inte spelar ingen roll. Misstänker att han gör det även om jag inte ser det. Det är 2 saker som jag har svårt med, ena är separationsångest och den andra är ovisshet- när jag inte vet var jag har min omgivning. Oftast slipper jag det eftersom jag har en fin omgivning och är det annat kan jag oftast lugna det. Men i sånt här går ångesten bananas och skenar

Säg inte hej då, glid bara undan. Låt honom själv få upptäcka att han inte längre har dig kvar på kroken.

 

[Hemlig21]

Alltså, jag vill inte vara elak, utan få upp dina ögon!

Du kallar dig själv "ganska klok", det får du nog sluta med efter den här tråden. Det du skriver i det citerade inlägget, är inte klokt någonstans.

Din plan gör ingen nytta, bara skada, på dig själv

Du är ganska elak faktiskt. Jag skrev tråden för jag hade ett problem som jag själv inte förstod mig på men som ÄR enormt. Den som inte haft sån separationsångest utan bara ”lätt kan bryta” förstår nog inte. Och jo, jag är ganska klok som person...men visst kändes det skönt för dig att trycka till någon som redan var så långt ner hon kunde. Hoppas det gjorde din fredagskväll

 

[Hemlig21]

Ett avslut på vad? En låtsasvänskap som du låter gå ut över din familj. Låter inte sunt någonstans.

Du ska inte säga hejdå till honom, du ska blockera honom överallt och ska du söka hjälp för din seperationsångest. Om du har seperationsångest över detta så kan du ju föreställa dig om din sambo skulle lämna dig och du bara skulle träffa dina barn varannan vecka.

Hur vet du att det var en låtsasvänskap? Min sambo och jag har det väldigt bra, så är inte orolig över någon separation faktiskt

 

[prallan]

Du är ganska elak faktiskt. Jag skrev tråden för jag hade ett problem som jag själv inte förstod mig på men som ÄR enormt. Den som inte haft sån separationsångest utan bara ”lätt kan bryta” förstår nog inte. Och jo, jag är ganska klok som person...men visst kändes det skönt för dig att trycka till någon som redan var så långt ner hon kunde. Hoppas det gjorde din fredagskväll

Nä, det gjorde det inte. Men du vill ju inte förstå.

 

[kolblakkur]

Hur vet du att det var en låtsasvänskap?

Är du allvarlig?

Du har under dagen radat upp ett drama som hör hemma på högstadiet med en person som uppenbarligen inte vill vara din vän eller ha någon kontakt med dig, som leker med dig - och du tror att vänskapen var seriös från hans håll?

 

[Hemlig21]

Man jobbar med det genom medvetenhet och insikt hur man reagerar nu och sen aktivt göra annorlunda -tvärtom. Inget quick fix, men det funkar.

Grejen med detta var att jag inte kunnat göra så mycket annorlunda mer än att gått tidigare. Det som gjort att jag inte gjorde det var att han verkligen verkade ledsen när jag ”dumpade”, och vi var väldigt nära då. Därför stannande jag kvar, hade helt enkelt dåligt samvete och ville rädda vänskapen tror jag

 

[Hemlig21]

Nä, det gjorde det inte. Men du vill ju inte förstå.

Att någon på internet som inte känner mig inte tycker jag är klok som person?

 

[Hemlig21]

Är du allvarlig?

Du har under dagen radat upp ett drama som hör hemma på högstadiet med en person som uppenbarligen inte vill vara din vän eller ha någon kontakt med dig, som leker med dig - och du tror att vänskapen var seriös från hans håll?

Ja, från början var den nog det. Senast i förrgår ville han vara vän och var mer ledsen och arg. Vad det var/är kan jag inte veta till 100 procent eftersom han inte finns att fråga. De vänner som vet om detta har en helt annan teori, och de känner både mig och honom

 

[Hemlig21]

Säg inte hej då, glid bara undan. Låt honom själv få upptäcka att han inte längre har dig kvar på kroken.

Kan jag göra, blir dock onekligen knöligt när jag måste be om hjälp på jobbet och det är just den telefonen han brukar ha som man skall ringa till. Vad gör jag om han svarar? Vi måste ses, ett kort tag till

 

[prallan]

Ja, från början var den nog det. Senast i förrgår ville han vara vän och var mer ledsen och arg. Vad det var/är kan jag inte veta till 100 procent eftersom han inte finns att fråga. De vänner som vet om detta har en helt annan teori, och de känner både mig och honom

Kan du inte bara åka och knacka på hemma hos honom, prata IRL?

 

[Görel]

Kan jag göra, blir dock onekligen knöligt när jag måste be om hjälp på jobbet och det är just den telefonen han brukar ha som man skall ringa till. Vad gör jag om han svarar? Vi måste ses, ett kort tag till

Jag skulle ha varit vänlig och opersonlig.

 

[Hemlig21]

Jag skulle ha varit vänlig och opersonlig.

Ska prova, när han hade sin månad av silent treatment sågs vi dels i trappan en gång och på ett möte. Han vågar inte ens titta på mig, försvann fort som fasen därifrån. Förra fredagen skulle han hjälpa mig, då tittade han heller inte på mig utan försvann jättefort. Den personen jag känner honom som är en riktig ”tjötröv”...jätteskumt.

 

[Hemlig21]

Kan du inte bara åka och knacka på hemma hos honom, prata IRL?

Tanken har slagit mig, han bor ju 50 meter bort. Men känner att jag våldför mig på honom då. Vi har setts på jobbet men han är enormt undvikande även där vi måste kommunicera. Men det bästa hade varit om vi faktiskt pratat, för tydligt är att detta som skett är något som påverkar oss båda. Kanske inte på samma sätt men ändock.

Jag ser vad du/ni andra skriver, det som gjort det svårt är som sagt att vänner och tom min egen sambo tror att han snarare hade känslor där och då som han flyr ifrån. Alltså de som satt konversationerna mellan oss och sett/hört hans betende. Den biten och de tankarna måste måste måste jag släppa.!