Sv: Jag = Tigermamma!
Det är inte det att jag inte TROR på folk när dom säger att det är jobbigt, det jag retar mig på är att folk antar att jag inte FÖRSTÅR att det blir jobbigt. Fattar väl jag också att "all" tid kommer att gå åt till bebis, men precis som du skrev,
De stunder när hon sover och jag är vaken går helt åt till att äta, duscha, gå på toa och kanske få nån liten "ledig" tid till att tex surfa här en stund.
så förväntar jag mig att hinna göra det jag också. Jag har ju en sambo, och att vi båda skulle vara så upptagna med bebis att vi inte hinner något annat verkar för mig ytterst osannolikt. Men även om det skulle BLI så så VARFör måste folk ta ut det i förskott?!
Samma visa har det ju varit under graviditeten:
"Har du börjat må illa än?" frågade folk nästan förhoppningsfullt i början, när dom fick ett nekande svar så kom det med en gång ett "Ja, vänta du bara, du kommer att spy i nio månader..." (Lååångnäsa på er! Har inte spytt en enda gång!
)
"Börjar det bli tungt", har jag hört på sistone, och då jag säger nej så blir folk nästan sura. (Att jag var tung redan från början och därför är "van" vid vikten behöver jag väl inte tala om för dom?!
)
"Har du mycket halsbränna? Nähänä, men lugn du bara, det kommer!"
Jeny, som fortfarande har en hel del aggressioner kvar mot folk. Börjar nästan grina när jag tänker på "alla" osm kommer att komma på besök... Tror jag helt enkelt struntar i att berätta för någon utanför familjen när det är dags. Fy faan, bebis kan få stanna där inne!
