Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jaha, och hur hittar jag honom då?Boj skrev:Svar ja, hennes pappa som var bedömd har inte Hrafn bakom sig så långt vi kunde se (1953). Pappans förfäder precis som moderns är bedömda, även hon utan Hrafn. (1949).
Att använda annonser som ett bevis för avelsutvecklingen är nästan skrattretande, det vet alla som försökt köpa häst på annons, det är mycket sällan beskrivningen överensstämmer med verkligheten.sambaengi skrev:Om det nu kommer så många familjehästar ur denna toppavel så visa mig då de annonserna! Istället står det alltsom oftast att hästen kräver erfaren ryttare. Så fort någon annonserar en familjehäst så blir den omedelbart såld och kunder frågar till 90% efter familjehästar. En del har blivit lurade av det resonemang du för och har en häst de inte klarar av
Om du tycker att jag påstår att lynnet inte nedärvs får du nog läsa mitt inlägg en gång till. Men att vi skulle säkra aveln av hästar med bra lynne genom att släppa aveln fri är för mig en ekvation som inte går ihop. Att bedöma lynnet är mycket svårt särskilt idag när inte hästarna rids, med de bedömda hästarna har åtminstone setts ridna och kunnat bedömas utifrån det. Med ditt förslag kan man ju använda hästar som inte är ridbara pga dåligt lynne, är det en bra avelsambaengi skrev:Att hävda något annat än att lynnet är en del av arvet, är inte seriöst. Likaså går exteriör i arv och om man bara avlar på lättbyggda hästar så kommer de grövre byggda att försvinna, precis som i alla andra raser där man gjort samma sak. Om det nu inte skulle spela någon roll vad man avlade på, för det blir ändå inte det man avlar efter, varför är det då så noga vad vi avlar på???
Om ”vanligt hästfolk” skrattar åt islandshästavlarnas resonemang säger det nog mer om deras avel än om vår. Att man inom rasen och ofta inom en och samma individ kan hitta en häst som passar både den tävlingsintresserade ryttaren och skogsryttaren och ju en av de egenskaper som gör hästen så unik och fantastisk. Att försöka dela upp aveln i familjehästavel och tävlingshästavel är både teoretiskt och dumt. Det skulle vår fantastiska häst förlora på.sambaengi skrev:Jag vet inte någon annan rasförening som försöker hävda att tävlingshästar = familjehästar och att genom att avla tävlingshästar så får vi också familjehästar. Det är så vanligt hästfolk skrattar åt islandshästavlarnas resonemang!
Sweet skrev:Varför skulle inte en tävlingshäst också kunna vara familjehäst?
Måste det ena utesluta det andra?
gudarnas häst skrev:De flesta som har följt islandshästens utveckling i Sverige de senaste 20 åren håller nog med mig om att kvalitén på den s.k. ”familjehästen” har stigit alldeles fantastiskt och känner inte alls igen din beskrivning om att aveln håller på att förstör rasen.
Håller helt med dig. På avelsvisning gäller full fart framtåt vilket visar hästens förmåga att sträcka men inte förmågan att samla sig, vilket en lyckad visning på tävlingsbanan kräver.Silverkedjan skrev:Avelsmålet är satt av det isländska bedömningssystemet och prioriterar en långbent femgångshäst med enormt tempo i alla gångarter på rakbana. Takt och form som vi bedömer de faktorerna på tävling är inte prioriterade på samma sätt. Och kurvtagning är inte nödvändig
Många hästar kan förstås lyckas på båda bedömningarna men det är inte alls självklart.
gudarnas häst skrev:Håller helt med dig. På avelsvisning gäller full fart framtåt vilket visar hästens förmåga att sträcka men inte förmågan att samla sig, vilket en lyckad visning på tävlingsbanan kräver.
Men man måste ju även visa hästen i kort tölt och i kort galopp. Så det är ju en sanning men modifikation att det bara är full fart som gäller. Om hästen visar en bra förmåga att samla sig får man bättre poäng. Ialla fall var det så för 2 år sedan när mitt sto bedömdes.
gudarnas häst skrev:Att använda annonser som ett bevis för avelsutvecklingen är nästan skrattretande, det vet alla som försökt köpa häst på annons, det är mycket sällan beskrivningen överensstämmer med verkligheten.
gudarnas häst skrev:Roade mig dock med att läsa igenom de 100 senaste annonserna i annonsdirekt och hittade då 5 hästar med beskrivningar som du menar är ett bevis för att den svenska aveln är på väg åt fel håll (kräver rutinerad ryttare osv) och då var två av de hästarna födda i Danmark resp. Norge och två med icke angivet ursprungsland, dvs en av dem var med säkerhet svenskfödd. Att det ”allt som oftast står i annonserna att hästen kräver en erfaren ryttare” är i alla fall inget jag har sett. .
gudarnas häst skrev:Det är nog snarare så att det är dags att du visar upp bevis för dina påståenden om den svenska islandshästavelns förfall. Att svänga sig med procentsatser som det inte finns några belägg för stärker knappast argumenten. .
gudarnas häst skrev:De flesta som har följt islandshästens utveckling i Sverige de senaste 20 åren håller nog med mig om att kvalitén på den s.k. ”familjehästen” har stigit alldeles fantastiskt och känner inte alls igen din beskrivning om att aveln håller på att förstör rasen. .
gudarnas häst skrev:Om du tycker att jag påstår att lynnet inte nedärvs får du nog läsa mitt inlägg en gång till. Men att vi skulle säkra aveln av hästar med bra lynne genom att släppa aveln fri är för mig en ekvation som inte går ihop. Att bedöma lynnet är mycket svårt särskilt idag när inte hästarna rids, med de bedömda hästarna har åtminstone setts ridna och kunnat bedömas utifrån det. Med ditt förslag kan man ju använda hästar som inte är ridbara pga dåligt lynne, är det en bra avel .
gudarnas häst skrev:Om ”vanligt hästfolk” skrattar åt islandshästavlarnas resonemang säger det nog mer om deras avel än om vår. Att man inom rasen och ofta inom en och samma individ kan hitta en häst som passar både den tävlingsintresserade ryttaren och skogsryttaren och ju en av de egenskaper som gör hästen så unik och fantastisk. Att försöka dela upp aveln i familjehästavel och tävlingshästavel är både teoretiskt och dumt. Det skulle vår fantastiska häst förlora på.
Det är inte självklart att en korrekt riden fyrgångshäst i världsklass i tävlingssammanhang överhuvudet taget blir godkänd på avelsbedömning.
Silverkedjan skrev:Nej absolut inte. Min landslagshäst är den absolut barnsäkraste jag haft.
MEN jag tycker ni missar en sak i debatten.
Avelsmålet är INTE en tävlingshäst.
Ett par av hingstarna som var i VM-final i T2 (som ska gynna naturligaste bästa tölthästen) har vid några tillfällen endast fått 7,5p i tölt på avelsbedömning.
Avelsmålet är satt av det isländska bedömningssystemet och prioriterar en långbent femgångshäst med enormt tempo i alla gångarter på rakbana. Takt och form som vi bedömer de faktorerna på tävling är inte prioriterade på samma sätt. Och kurvtagning är inte nödvändig
Många hästar kan förstås lyckas på båda bedömningarna men det är inte alls självklart.
Inte_Ung skrev:Jag saknar nog den grova, viktbärande och extremt lätt-töltade sort som jag förälskade mig i för 20 år sedan.
Det var länge sedan jag såg några sådana nu.
Förutom min nu 27åriga valack som ju är "på det viset".
Bangsi skrev:Om vi skulle ha avelsvisningar där hästen skall kunna lika mycket som en tävlingshäst är vi fel ute tycker jag. På en avelsbedömning skall man kunna b la bedömma hästens talang. För en 4-5 åring kan ju omöjligt gå som en rutinerad tävlingshäst man har tränat i flera flera år. (Ok det finns några undantag med unga talangfulla hästar på VM) Skulle vi kräva ännu mer på en avelsbedömning skulle vi se ännu färre hästar där och det skulle INTE främja aveln.
/Åsa
Boj skrev:Ja men vissa hästar har ju detta inbyggt sas, den häst som har förmågan att samla sig i tidiga år utan en massa träning måste ju anses som talangfull.
sambaengi skrev:Kan tillägga alla rykten som går om hingstars lynne och deras avkommors lynne också för den delen. Det är också helt hopplöst att lita på dem. Man kan få rakt motsatt uppgift från olika håll. Värst är när hingsthållare förtalar andras hingstar, vilket jag också råkat ut för några gånger. Oftast har inte dessa hingsthållare rent mjöl i påsen själva heller. Så jag går även här på egna bedömningar och erfarenheter. Tyvärr kan man ju inte lita till bedömningssiffrorna heller när det gäller lynne och vilja. Dels är de sammanslagna dels så bedömer inte vi människor lynnet på samma sätt heller. Så för min del är det avgörande att träffa hingsten irl innan jag bestämmer mig. Däremot behöver jag inte nödvändigtvis provrida den. Dt räcker för mig att umgås med den och se den riden. Man ser en hel del från marken av hur ryttaren agerar och hästens respons. Jag skulle inte gärna sätta kreti och pleti på mina hästar ocg sedan klarar garanterat flera stoägare inte av att rida flera av våra hingstar rätt ändå...
Silverkedjan skrev:Man bedömer skjutkraft och tempo i en visning där det gäller att hästen ser oerhört villig ut. I det tempot man vill se missar man ofta "detaljer" som takt
Jag vill tex inte ha en fyrsprångsgalopp i okontrollerbart tempo och galopplöpsform, men visar man inte det får man inte bra poäng på vare sig spirit eller galopp. Formen man får bra betalt för på avelsvisningar har heller inget med tävlingsform att göra.
Det är inte självklart att en korrekt riden fyrgångshäst i världsklass i tävlingssammanhang överhuvudet taget blir godkänd på avelsbedömning.