Ignorera samvetet?

[tanten]

Allmän reflektion.
Det är ju många skribenter som uttrycker att det är OK att vara otrogen, eller att bli bedragen. Som inte skulle bli så bekymrade om partnern hade "lite roligt vid sidan av".

Men just det här smygandet som verkar vara så vanligt.
Det antyder ju att det fortfarande är ganska vanligt att det ses som ett svek, som något respektlöst.

Om det är OK, varför smyga, liksom?

Nej, jag ser inget respektfullt i att vara otrogen. Var det @tanten som skrev att sexet "liksom bara händer"?
Det tycker jag är konstigt.
Man är ju inte tvungen att göra allt det som dyker upp i tanken, man kan avstå.
Om man smyger med otrohet, gör man antagligen det för att man tror att partnern skulle ta illa upp.
Det tyder ju i mina ögon på bristande respekt mot partnern.
Den bristande respekten skulle jag ha väldigt svårt att acceptera.
Och @Gnist skrev om försvunnen tillit. Det argumentet köper jag till 100%. Tilliten till partnern skulle ju vara som bortblåst om man fick höra talas om otrohet.

Din inställning i frågan är rätt uppenbar utifrån dina ordval.

Att säga att otrohet är OK är nog rätt långsökt. Det ligger liksom i formuleringen att det är något som inte är OK. Annars hade det hetat något annat.

Men eftersom vi bara är människor så händer det saker. Du har aldrig drabbats av häftig åtrå? Eller fått impuser som du dagen efter insett var helt knäppa?
I så fall är du att gratulera
. Vi är många som är långt ifrån så perfekta. Jag skulle inte kunna döda någon eller använda våld, men jag kan inte garantera att jag inte i ett svagt ögonblock skulle kunna vänslas med någon jag inte borde

 

[Tonto]

Din inställning i frågan är rätt uppenbar utifrån dina ordval.

Att säga att otrohet är OK är nog rätt långsökt. Det ligger liksom i formuleringen att det är något som inte är OK. Annars hade det hetat något annat.

Men eftersom vi bara är människor så händer det saker. Du har aldrig drabbats av häftig åtrå? Eller fått impuser som du dagen efter insett var helt knäppa?
I så fall är du att gratulera
. Vi är många som är långt ifrån så perfekta. Jag skulle inte kunna döda någon eller använda våld, men jag kan inte garantera att jag inte i ett svagt ögonblock skulle kunna vänslas med någon jag inte borde

Jag har aldrig känt några impulser eller åtrå så starkt att jag inte kan kontrollera mig. Då skulle jag fundera vad som gått fel, Dvs. Ifrågasätta varför jag inte kan kontrollera mig, för det känns orimligt för mig.

 

[kryddelydd]

Din inställning i frågan är rätt uppenbar utifrån dina ordval.

Att säga att otrohet är OK är nog rätt långsökt. Det ligger liksom i formuleringen att det är något som inte är OK. Annars hade det hetat något annat.

Men eftersom vi bara är människor så händer det saker. Du har aldrig drabbats av häftig åtrå? Eller fått impuser som du dagen efter insett var helt knäppa?
I så fall är du att gratulera
. Vi är många som är långt ifrån så perfekta. Jag skulle inte kunna döda någon eller använda våld, men jag kan inte garantera att jag inte i ett svagt ögonblock skulle kunna vänslas med någon jag inte borde

Jodå, jag har fått massor av impulser som varit mer eller mindre tokiga.
Men man behöver inte följa dem, inte heller "i stridens hetta".
Man behöver verkligen inte köra bil när man druckit alkohol, även om impulsen dyker upp. Där tror jag att vi är helt eniga om att vi bör avstå från att följa en impuls.
Likadant med sex utanför ett befintligt förhållande.
Vi kan få impulsen men vi behöver inte följa den. Om känslor uppstår - och det må vara "enbart" lust eller det må vara förälskelse - så kan man välja att följa impulsen att ha sex med någon annan än sin partner, eller man kan välja att avstå. Om man avstår men är jätteförälskad - ja, då får man väl överväga att avsluta det förhållande man har, först.
I min värld.

Jag är jättetråkig. Jag tror på konsekvens-tänkande. Och helst ska man fundera på konsekvensen innan man följer en impuls.

 

[kryddelydd]

Jag har aldrig känt några impulser eller åtrå så starkt att jag inte kan kontrollera mig. Då skulle jag fundera vad som gått fel, Dvs. Ifrågasätta varför jag inte kan kontrollera mig, för det känns orimligt för mig.

Bra formulerat!
Skriver under.

 

[Sleepy]

För mig är otrohet ett tecken på svaghet; vilket i mina ögon är oerhört oattraktivt.

 

[Niyama]

För mig är otrohet ett tecken på svaghet; vilket i mina ögon är oerhört oattraktivt.

Svaghet?

 

[sjoberga]

För mig är otrohet ett tecken på svaghet; vilket i mina ögon är oerhört oattraktivt.

Jag vill tillåta även min partner att vara svag och mänsklig, från tid till annan. Att inte alltid behöva vara bäst på allt och ändå veta att kärleken finns, att kärleken inte förutsätter upprätthållandet av något slags idealbild. Det är en viktig del i tryggheten i en relation tycker jag, att man inte ska behöva visa upp en annan bild av sig själv än den man känner sig ärlig med.

 

[kryddelydd]

Att inte alltid behöva vara bäst på allt och ändå veta att kärleken finns, att kärleken inte förutsätter upprätthållandet av något slags idealbild. Det är en viktig del i tryggheten i en relation tycker jag, att man inte ska behöva visa upp en annan bild av sig själv än den man känner sig ärlig med.

Frågan är om otrohet är en kärlekshandling...
riktad mot partnern, vill säga...

 

[Sleepy]

Svaghet?

Mm. Taskig självkänsla, taskiga värderingar, dålig självkontroll, empatilöshet, ansvarslöshet, omognad, konflikträdsla osv.

 

[Sleepy]

man inte ska behöva visa upp en annan bild av sig själv än den man känner sig ärlig med.

Nej det är ju ingen idé. Det visar sig ju så småningom ändå.

 

[kryddelydd]

Allmän reflektion igen.

Det är som med det mesta: det är OK att tycka olika.
Det är OK för mig om mina bekanta lever i öppna relationer. Så länge alla inblandade parter är överens.
Som vanligt handlar det ju inte om att ena åsikten är rätt medan den andra är fel; inte bättre eller sämre.
Utan just olika.

Dock är det nog en förutsättning att partners som lever i ett förhållande har likartade åsikter i den här frågan, för att undvika onödiga slitningar och konflikter.
För att undvika svek.

 

[Niyama]

Mm. Taskig självkänsla, taskiga värderingar, dålig självkontroll, empatilöshet, ansvarslöshet, omognad, konflikträdsla osv.

Oj, du tror att otrohet är tecken på allt det?

 

[Mia_R]

Oj, du tror att otrohet är tecken på allt det?

Jag antar att otrohet sorterar in under svaghet där allt det andra också hamnar enligt @Sleepy.

 

[Hedinn]

Jag kanske har en annan syn på vad svagheter kan innebära, men jag skulle aldrig kunna vara med en partner som inte tillät mig att vara svag emellanåt.

De jag känner som inte tillåter sig själva att visa sig svaga har gemensamt att de alla är/varit utbrända. Det kan jag knappast se som en önskvärd egenskap.

 

[Singoalla]

Jag har aldrig känt några impulser eller åtrå så starkt att jag inte kan kontrollera mig. Då skulle jag fundera vad som gått fel, Dvs. Ifrågasätta varför jag inte kan kontrollera mig, för det känns orimligt för mig.

Jag håller helt med dig. Vuxna människor bör ha den impulskontrollen att inte hoppa i säng med fel person. Det är ju för övrigt en ganska lång impuls, ett ligg. En kyss hade jag haft mycket enklare att förstå. Där hinner man ju inte riktigt tänka till alltid innan det är över. Eller ett litet hångel. Men vid sex tycker jag att det finns gott om tid att stoppa impulsen någonstans där när kläderna flyger. Jag har själv aldrig varit otrogen, så det är väl därför jag har svårt att förstå hur det kan ske.

Med det sagt hade jag inte kastat ut partnern genom fönstret över en sådan sak heller. Det bör finnas utrymme i en relation för misstag, även åt de grövre hållet. Förutsatt att relationen i övrigt är stark och otroheten skedde på ett sådant sätt som jag skulle lyckas komma över.

 

[Sleepy]

Jag kanske har en annan syn på vad svagheter kan innebära, men jag skulle aldrig kunna vara med en partner som inte tillät mig att vara svag emellanåt.

För mig är det jag radade upp ovan sådant som jag ser som orsaker till otrohet och de egenskaperna kokar jag ner till svaghet i negativ bemärkelse.

Det finns andra sätt att vara svag på som jag inte ser så på, som har mer med att vara mänsklig att göra.

 

[sjoberga]

För mig är det jag radade upp ovan sådant som jag ser som orsaker till otrohet och de egenskaperna kokar jag ner till svaghet i negativ bemärkelse.

Det finns andra sätt att vara svag på som jag inte ser så på, som har mer med att vara mänsklig att göra.

Jag ser begäret att ha sex med andra människor som högst mänskligt och att det är en av de många mänskliga svagheter som kan göras till misstag i ett förhållande där man lovat varandra hundratals saker, bland annat trohet.

Att ha sex är inget ondskefullt brott mot mänskligheten.

Men det är min inställning.

 

[Hedinn]

För mig är det jag radade upp ovan sådant som jag ser som orsaker till otrohet och de egenskaperna kokar jag ner till svaghet i negativ bemärkelse.

Det finns andra sätt att vara svag på som jag inte ser så på, som har mer med att vara mänsklig att göra.

Okej, det framgick inte riktigt när du skrev att du ser svaghet som oattraktivt.

 

[honung]

Vad vi läser tråden olika!

Uppenbarligen. Och jag är nästan bergsäker på att om att de som här öppet förklarar sin oförståelse för att otrohet skulle ha negativ påverkan på sitt förhållande, skulle få sina inlägg här kommenterade av sina respektive (utan föregående verbal (oral) diskussion och förklaring om sina alster på detta forum i denna diskussion) - så skulle de(ni) bli mycket förvånade. Jag är så gott som 100% säker på det.

Jag fattar att alla människor har olika preferenser och erfarenheter av förhållanden och att det finns par som resonerar så som det bitvis beskrivs här i tråden - man är okej med att ens andra halva i livet inte talar om allt, man är okej med att den andra halvan har sex och ligger runt med ansiktslösa människor (eller EN annan människa som JAG inte vill ha inblandad i vare sig mitt känsloliv eller sexliv - för en otrohet vare sig den är okejad eller inte hamnar faktiskt i din egen säng) , kommer hem tar en dusch och ligger med den ordinarie - fine - jag fattar det. Men för mig är det en fullständig omöjlighet att göra så mot den människa jag älskar, lever tillsammans med och planerar ett fortsatt liv tillsammans ned - och jag accepterar definitivt inte att den andre halvan gör det mot mig. Jag går hellre ut och sätter mig på gatan som hemlös med några få tillhörigheter i en icapåse än accepterar det. Så hjevla svart och dött framstår det för mig att leva i ett sånt förhållande. Så tomma, svarta dystra och respekt och känslolösa framstår de människor som beskriver detta som okej i sina förhållanden. Men jag fattar att ni finns.

 

[Tonto]

Uppenbarligen. Och jag är nästan bergsäker på att om att de som här öppet förklarar sin oförståelse för att otrohet skulle ha negativ påverkan på sitt förhållande, skulle få sina inlägg här kommenterade av sina respektive (utan föregående verbal (oral) diskussion och förklaring om sina alster på detta forum i denna diskussion) - så skulle de(ni) bli mycket förvånade. Jag är så gott som 100% säker på det.

Jag fattar att alla människor har olika preferenser och erfarenheter av förhållanden och att det finns par som resonerar så som det bitvis beskrivs här i tråden - man är okej med att ens andra halva i livet inte talar om allt, man är okej med att den andra halvan har sex och ligger runt med ansiktslösa människor (eller EN annan människa som JAG inte vill ha inblandad i vare sig mitt känsloliv eller sexliv - för en otrohet vare sig den är okejad eller inte hamnar faktiskt i din egen säng) , kommer hem tar en dusch och ligger med den ordinarie - fine - jag fattar det. Men för mig är det en fullständig omöjlighet att göra så mot den människa jag älskar, lever tillsammans med och planerar ett fortsatt liv tillsammans ned - och jag accepterar definitivt inte att den andre halvan gör det mot mig. Jag går hellre ut och sätter mig på gatan som hemlös med några få tillhörigheter i en icapåse än accepterar det. Så hjevla svart och dött framstår det för mig att leva i ett sånt förhållande. Så tomma, svarta dystra och respekt och känslolösa framstår de människor som beskriver detta som okej i sina förhållanden. Men jag fattar att ni finns.

Jag är av samma åsikt som dig.