Ignorera samvetet?

Eftersom jag inte förstår, och posten låg på ett forum som fler än din man kan nå:

1. Du kan inte lita på din man om han är otrogen mot dig. Punkt.
2. Du kan lita på din man trots otrohet om han berättar om det utan dröjsmål.

1 eller 2?

(Jag använde könsneutralt pronomen för att dels kön inte är viktigt i diskussionen och dels för att jag inte vet allas partners kön. Exempelvis har min fru blivit benämnd honom i några andra inlägg. Bättre att vara korrekt än fel. )

Jag har varken lust eller tid att diskutera med dig att du har problem att forsta vad jag menar ar inget jag kanner ar nodvandigt att klargora.
Laste du mitt inlagg sa behovdes ingen "konsneutralitet", jag skriver klart och tydligt "han".
 
Nu tror jag det är lite väl enkelt att tro att det bara handlar om spänning för alla. Min erfarenhet är samma som Mandalakis, att det handlar om något annat än konferensprassel. Det är inget den umgängeskrets jag har gör lättvindigt, utan snarare av kärlek och kanske p g a en död relation.

Och jag tror att många är försiktiga med att riva upp en familj och såra människor och förändra livsöden utan att vara säkra på vad de gör.
Nej nej, men det lät som att det kunde vara det för några. När det gäller läskiga serieotrogna personer som det pratades om i tråden. Om man vet att man är en serieotrogen person så verkar det bättre att köra öppna förhållanden -om man inte gillar spänningen i att bedra någon såklart.
 
Fast det kan man väl visst vara? Man kanske bara inte var med på gravidtåget, och har för mycket respekt för flickvännen för att göra slut mitt under graviditeten?
Man är ju fortfarande en idiot? Man får väl vara ärlig mot sig själv och säga nej innan man kommer överens om att skaffa barn helst, eller så får man leva med att vara en idiot. Jag kan inte se att det är bättre att göra slut dagen babyn är född, två veckor efter att den är född, varför inte göra slut två månader in på graviditeten... om man bara vill vara läskig. Självklart är folk idioter, men det är fortfarande inte snällt, eller gulligt eller underbart eller berömvärt eller att vara en fantastisk man att vara ljuga om att man vill ha barn, vara otrogen under graviditeten och dumpa barn och mor när barnet är fött.

Och jag kan inte heller föreställa mig hur det är ett uttryck för respekt för flickvännen att låtsas vara med på en graviditet, vara otrogen under graviditeten och dumpa henne efter med barnet. Och jag kan helt ärligt inte se hur man skulle våga ta över den mannen efteråt och skaffa barn med honom, eftersom man vet att han tveklöst skulle kunna vara falsk i nio månader och sedan dumpa dig.

Helt ärligt så tycker jag inte heller någon av de män jag haft som bekanta som gjort slut dagen efter disputationen eller dyl är speciellt nice eller fin, även om de såklart själva tycker att de var fantastiska som lyckades ljuga sig igenom tre år och sedan puh! dumpa.
 
Och jag skulle verkligen uppskatta att få den informationen om min partner hade varit otrogen. Jag skulle absolut inte bry mig om den andra tjejen, men jag hade uppskattat om hon berättade. Just för att jag inte vill gå runt ovetandes att min partner varit otrogen. På vilket sätt skulle det vara hämnd att hon skulle berätta? Eller syftar du enbart på TS och inte allmänt?
Både och, i det här fallet syftar jag på TS.
 
Allmän reflektion.
Det är ju många skribenter som uttrycker att det är OK att vara otrogen, eller att bli bedragen. Som inte skulle bli så bekymrade om partnern hade "lite roligt vid sidan av".

Men just det här smygandet som verkar vara så vanligt.
Det antyder ju att det fortfarande är ganska vanligt att det ses som ett svek, som något respektlöst.

Om det är OK, varför smyga, liksom?

Nej, jag ser inget respektfullt i att vara otrogen. Var det @tanten som skrev att sexet "liksom bara händer"?
Det tycker jag är konstigt.
Man är ju inte tvungen att göra allt det som dyker upp i tanken, man kan avstå.
Om man smyger med otrohet, gör man antagligen det för att man tror att partnern skulle ta illa upp.
Det tyder ju i mina ögon på bristande respekt mot partnern.
Den bristande respekten skulle jag ha väldigt svårt att acceptera.
Och @Gnist skrev om försvunnen tillit. Det argumentet köper jag till 100%. Tilliten till partnern skulle ju vara som bortblåst om man fick höra talas om otrohet.
 
Allmän reflektion.
Det är ju många skribenter som uttrycker att det är OK att vara otrogen, eller att bli bedragen. Som inte skulle bli så bekymrade om partnern hade "lite roligt vid sidan av".

Men just det här smygandet som verkar vara så vanligt.
Det antyder ju att det fortfarande är ganska vanligt att det ses som ett svek, som något respektlöst.

Om det är OK, varför smyga, liksom?

Nej, jag ser inget respektfullt i att vara otrogen. Var det @tanten som skrev att sexet "liksom bara händer"?
Det tycker jag är konstigt.
Man är ju inte tvungen att göra allt det som dyker upp i tanken, man kan avstå.
Om man smyger med otrohet, gör man antagligen det för att man tror att partnern skulle ta illa upp.
Det tyder ju i mina ögon på bristande respekt mot partnern.
Den bristande respekten skulle jag ha väldigt svårt att acceptera.
Och @Gnist skrev om försvunnen tillit. Det argumentet köper jag till 100%. Tilliten till partnern skulle ju vara som bortblåst om man fick höra talas om otrohet.
Vad vi läser tråden olika!
Jag har inte sett nån som skrivit att de tycker det vore okej eller att de inte skulle bli så bekymrade. Däremot att det finns nyanser och svårt att säga något generellt kring det hela eftersom alla fall ser olika ut.

Otrohet finns ju på en mängd olika nivåer och sätt. Det behöver ju inte alls innebära att "ligga runt" eller ha en partner på sidan av, det behöver ju inte ens innebära att ligga med någon. Till det ser dessutom alla förhållanden olika ut och personer fungerar på olika sätt.

För mig skulle det vara en jäkla skillnad på om min partner hade ett förhållande på sidan av och bara var för feg för att lösa saker med mig och om partnern tog nåt enstaka snedsteg under en svacka. Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera i något av fallen, men jag kan omöjligt klumpa ihop de två till samma svek med exakt samma resultat/lösning.
 
Vad vi läser tråden olika!
Jag har inte sett nån som skrivit att de tycker det vore okej eller att de inte skulle bli så bekymrade. Däremot att det finns nyanser och svårt att säga något generellt kring det hela eftersom alla fall ser olika ut.

Ja, vi läser uppenbarligen väldigt olika.
Jag ser ett gäng skribenter som uttrycker att det inte är så illa, och som menar att det kan vara acceptabelt.
De få som tydligt skriver att man tycker att det är oacceptabelt, blir ifrågasatta.

Du själv verkar relativt förlåtande gällande "enstaka snedsteg"?
 
Ja, känns det så, så måste du ju få rasa. Men för mig är det något med den där diskrepansen som liksom skaver åt motsatt håll. Vad ska man ta sig till när ens stackars partner rasar över något man själv knappt tänker på?
Samtidigt måste man ju veta, rent intellektuellt att det skulle kunna vara en grej för partnern att bli upprörd över. Ofta har man ju som människa ibland sett en film eller läst en bok eller hört skvaller och på det viset fått reda på att många inte tycker om otrohet. Om inte annat kanske man lyssnade under vigseln om det var i kyrkan.

Någonstans måste det ju finnas en vag känsla av att det nog är så att många med -är vi ihop nu? frågan, eller i samband med att man flyttar ihop eller gifter sig implicit eller ibland explicit också förväntas vara med just den personen hädanefter. Om man är under 45 eller så kan man ju också ha hört att man kan avtala om öppet förhållande.

Så man måste nog vara ganska ordentligt clueless för att känna sig helt ovetande och förvirrad när partnern "rasar" om det där konstiga man inte förstår var fel, men ändå lät bli att berätta och smusslade om.

Så om man vet att man är en sådan "som knappt tänker på" så finns ju massor av fantastiska lösningar nuförtiden. Man är ju inte bortgift, man får skilja sig, det är ok att bo med två kvinnor/män/annat om de vill och man kan ha öppet förhållande eller vara swinger, möjligheterna är stora. Haken är ju att man tydligen vill låtsas vara monogam just inför partnern (kanske inte inför vännerna då om "alla" vet), det går ju säkert att avtala också att -du ska vara min söta fru och jag ska vara otrogen och smussla? Deal?
 
Ja, vi läser uppenbarligen väldigt olika.
Jag ser ett gäng skribenter som uttrycker att det inte är så illa, och som menar att det kan vara acceptabelt.
De få som tydligt skriver att man tycker att det är oacceptabelt, blir ifrågasatta.

Du själv verkar relativt förlåtande gällande "enstaka snedsteg"?
Jag säger inte nödvändigtvis att det är förlåtande, jag säger att det är olika saker. Enstaka = hänt en gång. Snedsteg = Misstag/inget planerat/satt i system. Huruvida det är något jag skulle kunna förlåta eller inte kan jag omöjligt säga nu eftersom jag inte varit i situationen och det skulle troligtvis finnas rätt många omständigheter som spelade in.

Det finns ju inget i uttrycket "enstaka snedsteg" som säger att det är något man ser som förlåtligt, eller som en liten grej, det är något du tolkar in i uttrycket.
 
Jag säger inte nödvändigtvis att det är förlåtande, jag säger att det är olika saker. Enstaka = hänt en gång. Snedsteg = Misstag/inget planerat/satt i system. Huruvida det är något jag skulle kunna förlåta eller inte kan jag omöjligt säga nu eftersom jag inte varit i situationen och det skulle troligtvis finnas rätt många omständigheter som spelade in.

Det finns ju inget i uttrycket "enstaka snedsteg" som säger att det är något man ser som förlåtligt, eller som en liten grej, det är något du tolkar in i uttrycket.

Nej, det är inte jag som tolkar in i uttrycket.
Satt i det sammanhang som du skrev, såg det ut som om du inte ser så allvarligt på det, eventuellt till skillnad mot mer systematiskt otrohet.

Jag skulle själv inte använda termen "enstaka snedsteg".
I mina ögon är otrohet svek.
Jo visst, det finns en massa förklaringar till varför.
"det bara blev"
eller vad som helst.

Men som jag ser det, är det aktiva val från de parter som har frivilligt sex med varandra.
Det alternativa valet hade ju varit att inte vara otrogen.
Ett val att inte vara otrogen visar ju på mycket mer respekt för sin partner än att välja att vara otrogen.

För jag tänker ju att den som väljer att vara otrogen en gång "enstaka snedsteg" kan ju lika gärna göra samma val en gång till. Eller flera.

Som sagt: det faktum att det är vanligt att man smusslar med otrohet antyder ju att man oftast inser att det inte skulle tas väl upp av partnern.

Ordklyverier...
jag hör till de kompromisslösa i frågan.
Otrohet och svek är fult.
 
Nej, det är inte jag som tolkar in i uttrycket.
Satt i det sammanhang som du skrev, såg det ut som om du inte ser så allvarligt på det, eventuellt till skillnad mot mer systematiskt otrohet.

Jag skulle själv inte använda termen "enstaka snedsteg".
I mina ögon är otrohet svek.
Jo visst, det finns en massa förklaringar till varför.
"det bara blev"
eller vad som helst.

Men som jag ser det, är det aktiva val från de parter som har frivilligt sex med varandra.
Det alternativa valet hade ju varit att inte vara otrogen.
Ett val att inte vara otrogen visar ju på mycket mer respekt för sin partner än att välja att vara otrogen.

För jag tänker ju att den som väljer att vara otrogen en gång "enstaka snedsteg" kan ju lika gärna göra samma val en gång till. Eller flera.

Som sagt: det faktum att det är vanligt att man smusslar med otrohet antyder ju att man oftast inser att det inte skulle tas väl upp av partnern.

Ordklyverier...
jag hör till de kompromisslösa i frågan.
Otrohet och svek är fult.
Det var din tolkning. Jag tog två exempel som jag ser som olika saker. Sen anser jag heller inte att otrohet nödvändigtvis innebär sex. Jag ser helt enkelt nyanser och kan därför inte säga att ”såhär borde jag reagera vid otrohet” för att otrohet är inte en enhetlig sak för mig, det kan innebära så otroligt mycket och omöjligt att klumpa ihop.
 
Det var din tolkning. Jag tog två exempel som jag ser som olika saker. Sen anser jag heller inte att otrohet nödvändigtvis innebär sex. Jag ser helt enkelt nyanser och kan därför inte säga att ”såhär borde jag reagera vid otrohet” för att otrohet är inte en enhetlig sak för mig, det kan innebära så otroligt mycket och omöjligt att klumpa ihop.

Jag blir nyfiken.
Vad mer lägger du in i "otrohet" än sex? :)
 
Vad vi läser tråden olika!
Jag har inte sett nån som skrivit att de tycker det vore okej eller att de inte skulle bli så bekymrade. Däremot att det finns nyanser och svårt att säga något generellt kring det hela eftersom alla fall ser olika ut.

Otrohet finns ju på en mängd olika nivåer och sätt. Det behöver ju inte alls innebära att "ligga runt" eller ha en partner på sidan av, det behöver ju inte ens innebära att ligga med någon. Till det ser dessutom alla förhållanden olika ut och personer fungerar på olika sätt.

För mig skulle det vara en jäkla skillnad på om min partner hade ett förhållande på sidan av och bara var för feg för att lösa saker med mig och om partnern tog nåt enstaka snedsteg under en svacka. Jag har ingen aning om hur jag skulle reagera i något av fallen, men jag kan omöjligt klumpa ihop de två till samma svek med exakt samma resultat/lösning.

Håller helt med. Kände inte alls igen @kryddelydd s beskrivning av tråden.
 
Ja, vi läser uppenbarligen väldigt olika.
Jag ser ett gäng skribenter som uttrycker att det inte är så illa, och som menar att det kan vara acceptabelt.
De få som tydligt skriver att man tycker att det är oacceptabelt, blir ifrågasatta.

Fast vi som ser gråzoner och nyanser blir ju till och med anklagade för att vara otrogna till höger och vänster, bara "nöja sig", vara rädda för att bli ensamma, förutfattade meningar om hur våra förhållanden ser ut osv. Så nog tusan blir väl vi också ifrågasatta?
 
Jag kan ge ett exempel från mitt eget liv. Jag hade en partner som, sista året, behandlade mig rätt illa. Inte fysiskt och inte medvetet, men jag blev rätt nedtryckt och kände att jag inte var bra nog, för att ta det enkelt.

Så under ett års tid bodde jag ihop med en person som inte ville umgås med mig, ljög för mig och inte heller ville ha sex med mig.

Jag träffar en kväll en annan kille som ser mig, ger mig uppmärksamhet och får mig att känna mig som en prinsessa, i princip. Jag tar med honom hem (sambon var inte hemma) och det vart både kyssar och smek och kläderna var på väg av, men där avbröt jag.

I det skedet insåg jag att mitt förhållande var över, för det blev helt plötsligt tydligt hur illa det var när jag var beredd att ligga med någon annan. Mitt samvete sa nej till att fortsätta ändå, men egentligen tror jag att det var främst för att min sambo kunde komma hem under natten/tidigt på morgonen och jag ville inte att han skulle behöva se det.

Jag anser ändå att jag var otrogen, även om jag aldrig låg med den andra personen. Allt som gjordes var ju liksom på nåt sätt ändå tänkt att leda fram till sex.

Min sambo fick i alla fall veta vad som hände och vi gjorde ömsesidigt (och fullt vänskapligt och lugnt) slut dagen därpå. Jag var den som var otrogen, men jag har svårt att se det som att jag var den som var respektlös mot partnern...
 
Jag blir nyfiken.
Vad mer lägger du in i "otrohet" än sex? :)
Fick väl med nåt exempel i inlägget ovan, även om det var ”inför sex”. Men jag skulle nog se det som otrohet om min partner var ute och raggade på krogen och kysste andra kvinnor, var ute på dejter med andra, aktiv på dejtingsajter, sexchatta (kanske räknas som sex dock?) och liknande, det måste liksom inte vara fysiskt sex för att det ska vara otrohet, tänker jag. :)
 
Fast vi som ser gråzoner och nyanser blir ju till och med anklagade för att vara otrogna till höger och vänster, bara "nöja sig", vara rädda för att bli ensamma, förutfattade meningar om hur våra förhållanden ser ut osv. Så nog tusan blir väl vi också ifrågasatta?
Jag har till och med fått mitt förhållande utdömt. :/
 

Liknande trådar

Relationer Just nu är jag bara ledsen över situationen som uppstått. Jag har jobbat på samma jobb i några år och trivs jättebra, främst då jag...
5 6 7
Svar
121
· Visningar
17 173
Senast: QueenLilith
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 836
Senast: Imna
·
Skola & Jobb Jag har ett dilemma på jobbet som börjar bli väldigt påfrestande för mitt mående. Har två kollegor som jag inte kommer överens med, vi...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 612
Senast: Keb71
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp