Husköpstråden del 3

[SiZo]

Jag är född 90, min man 84. Vi har inte fått en krona av våra föräldrar till vårt hus. Bara gnetat ihop själva. Men håller med om att typ samtliga av våra vänner och bekanta som äger sina bostäder har fått pengar av sina föräldrar, för de äger sina bostäder och har kunnat låna på dem och ge bort.

När min pappa dog fanns inte ens ett öre att fördela bland oss barn så inga arv heller.

Ja givetvis finns det alltid undantag. Det är ju inte komplett omöjligt liksom, men det krävs betydligt mer av oss i form av uppoffringar och längre besparingar - jämfört med när mina föräldrar köpte hus. Dels är hus betydligt dyrare nu (nästan 10 ggr dyrare på sina ställen...), man behöver 15% kontantinsats istället för 10% och man behöver nu amortera mer vilket gör att man får högre kostnad och får låna mindre.

Men jag själv hoppas på att kunna köpa om 1-2 år, så det är absolut inte omöjligt på något sätt. Bara mycket kämpigare än för generationen innan. Och det är inte unikt för Sverige. Det verkar se ungefär likadant ut i nästan hela världen.

Min bror har hus tex, och där fick han iofs markbiten huset står på, värde 1,5 miljon, och min mor står som medlåntagare på lånet. Men han byggde nytt, så där är det inte mycket som behöver göras Det finns alltid undantag, även om han givetvis fick hjälp på traven.
Och resultatet av detta är att jag inte kan få hjälp av min mor.

 

[BernT]

Ja givetvis finns det alltid undantag. Det är ju inte komplett omöjligt liksom, men det krävs betydligt mer av oss i form av uppoffringar och längre besparingar - jämfört med när mina föräldrar köpte hus. Dels är hus betydligt dyrare nu (nästan 10 ggr dyrare på sina ställen...), man behöver 15% kontantinsats istället för 10% och man behöver nu amortera mer vilket gör att man får högre kostnad och får låna mindre.

Men jag själv hoppas på att kunna köpa om 1-2 år, så det är absolut inte omöjligt på något sätt. Bara mycket kämpigare än för generationen innan. Och det är inte unikt för Sverige. Det verkar se ungefär likadant ut i nästan hela världen.

Min bror har hus tex, och där fick han iofs markbiten huset står på, värde 1,5 miljon, och min mor står som medlåntagare på lånet. Men han byggde nytt, så där är det inte mycket som behöver göras Det finns alltid undantag, även om han givetvis fick hjälp på traven.
Och resultatet av detta är att jag inte kan få hjälp av min mor.

Ja jo tack, vi fick spara ihop över en miljon haha. Och amortera + ränta kostar liksom runt 25/månad. Jäkla tur vi tjänar bra. Det är kämpigt för vår generation :/

 

[Acto]

De flesta i min bekantskapskrets är födda på 90-talet. De som äger har samtliga fått hjälp av föräldrar. Men det kanske bara är min bekantskapskrets, vad vet jag.

Ok, tack för svar!
Delvis kan det nog variera mellan bekantskapskretsar och sen är ju tid en faktor då man ju behöver hinna spara ihop till insatsen. Har inte så många vänner födda på 90-talet men ser jag till mina yngre syskon och deras vänner (födda främst 90-95) så äger de flesta sina boenden idag, men ägandet är nytt sen mellan i år till 3 år sen.

 

[Acto]

Ja givetvis finns det alltid undantag. Det är ju inte komplett omöjligt liksom, men det krävs betydligt mer av oss i form av uppoffringar och längre besparingar - jämfört med när mina föräldrar köpte hus. Dels är hus betydligt dyrare nu (nästan 10 ggr dyrare på sina ställen...), man behöver 15% kontantinsats istället för 10% och man behöver nu amortera mer vilket gör att man får högre kostnad och får låna mindre.

Men jag själv hoppas på att kunna köpa om 1-2 år, så det är absolut inte omöjligt på något sätt. Bara mycket kämpigare än för generationen innan. Och det är inte unikt för Sverige. Det verkar se ungefär likadant ut i nästan hela världen.

Min bror har hus tex, och där fick han iofs markbiten huset står på, värde 1,5 miljon, och min mor står som medlåntagare på lånet. Men han byggde nytt, så där är det inte mycket som behöver göras Det finns alltid undantag, även om han givetvis fick hjälp på traven.
Och resultatet av detta är att jag inte kan få hjälp av min mor.

Absolut att det är skillnad mellan att idag köpa första boendet och att göra det när våra föräldrar gjorde det.

 

[SiZo]

Ok, tack för svar!
Delvis kan det nog variera mellan bekantskapskretsar och sen är ju tid en faktor då man ju behöver hinna spara ihop till insatsen. Har inte så många vänner födda på 90-talet men ser jag till mina yngre syskon och deras vänner (födda främst 90-95) så äger de flesta sina boenden idag, men ägandet är nytt sen mellan i år till 3 år sen.

Ja jag tänker att fler och fler studerar vidare också, vilket gör att man försenar när man faktiskt kan börja spara. Lägg till några år av ströjobb med riktigt dåligt betalt efter gymnasiet innan man kommer på "vad man vill bli när man blir stor" så är det inte så konstigt om man är över 30 när man köper hus. Bor man nära ett dyrare område så får man lägga på några år till.

Jag är extra sen eftersom jag spenderade första åren med att ha häst, och lägga varenda krona jag hade på hästarna

Men visst känner jag till folk som äger sina boenden, men gemensamt för samtliga är att de har fått hjälp från sina föräldrar.

 

[Linn-Nora]

Jag och min man kommer kunna köpa om ca fem år. Med hjälp av arv, eller förskott på arv. Annars hade det aldrig gått.
Nu ska jag omskola mig så jag får lägga några år på det. I gengäld kommer jag öka min lön med ca 10 000 per månad.
Min man har pluggat senaste fem åren och med småbarn sent samt att vi inte vetat vad vi velat jobba med är vi sena på bollen med att köpa hus.. och det kommer nog inte bli lätt..

 

[MiniLi]

De flesta i min bekantskapskrets är födda på 90-talet. De som äger har samtliga fått hjälp av föräldrar. Men det kanske bara är min bekantskapskrets, vad vet jag.

Jag är född 87 och känner inte alls igen detta. Beror säkert på vart man bor? Här i östergötland är det vanligt att folk i min ålder samt yngre äger bostad. Vissa har fått någon slags ekonomisk hjälp men inte alla.

 

[SiZo]

Jag är född 87 och känner inte alls igen detta. Beror säkert på vart man bor? Här i östergötland är det vanligt att folk i min ålder samt yngre äger bostad. Vissa har fått någon slags ekonomisk hjälp men inte alla.

Jag är som bekant från Östergötland Så det har nog mer med umgängeskrets att göra gissar jag?

 

[MiniLi]

Jag är som bekant från Östergötland Så det har nog mer med umgängeskrets att göra gissar jag?

Jag tänkte att du kanske menade dina vänner där du bor nu och där du väl också är student? Jag känner/har känt folk i alla möjliga kretsar och vidhåller fortfarande att det är vanligt att äga. Men klart att det ser lite olika ut bland folk..

 

[SiZo]

Jag tänkte att du kanske menade dina vänner där du bor nu och där du väl också är student? Jag känner/har känt folk i alla möjliga kretsar och vidhåller fortfarande att det är vanligt att äga. Men klart att det ser lite olika ut bland folk..

Jag menade nog mina vänner oavsett ort de bor på. Jag har kvar samtliga vänner i Östergötland, och ingen av dem har köpt hus under tiden jag har varit borta därifrån. Eventuellt att en kanske har köpt lägenhet, lite osäker på om det är en hyresrätt eller bostadsrätt

 

[Amha]

Ja jag köper helt att man måste lära sig och läsa på. Men, det kan man ju inte göra innan man faktiskt har köpt ett hus, eftersom man annars får läsa på om hur många olika som helst, för man vet ju inte vilket hus man lyckas köpa, och när det är byggt. Och jag har faktiskt inte energin till att läsa på om ALLT. Det tar för mycket tid helt enkelt.

-Alla årtionden i princip har sina egna "sjukdomar" är väl den korta sammanfattningen. Med det i bakhuvudet kan man lära sig grunderna om dessa och hålla ögonen öppna. Ofta står riskkonstruktionerna med en bra förklaring på besiktningsprotokoll. Oftast behöver man inte bry sig nämnvärt. Veta om och hålla ett öga.
-Alla massproducerade hus har någon form av "det där var kanske inte så smart"-lösning med varierande påverkan som går att kolla efter vid behov. Det kan vara skitsaker eller lite värre.
-Hus som byggts ut ska kollas noga där de länkats för att se om det är tätt.
-doftljus på visning ska man fundera noga på varför de finns.

Några huskonstruktioner osv visades på ett intressant program om husrenovering där Anders Öfvergård var programledare. Renoveringsdrömmar tror jag det hette.

 

[Amha]

Ok, tack för svar!
Delvis kan det nog variera mellan bekantskapskretsar och sen är ju tid en faktor då man ju behöver hinna spara ihop till insatsen. Har inte så många vänner födda på 90-talet men ser jag till mina yngre syskon och deras vänner (födda främst 90-95) så äger de flesta sina boenden idag, men ägandet är nytt sen mellan i år till 3 år sen.

Jag upplever att det är många runt 80-90-tal i mitt område men med tanke på hur länet funkar är det sannolikt bra bostadsaffärer sedan innan som tagit dem hit. Det är så det verkar funka.

 

[Philosophia]

Jag trodde i min enfald att det skulle vara enklare att köpa ett hus kontant än att att ta lån. Initialt tänkte jag (korkat nog eftersom jag faktiskt har forskat om ekobrott) att jag bara skulle sälja fonder, föra över på konto och sedan göra en transaktion när det var dags för överlåtelsen. Typ två knapptryckningar och så var det klart.

Men så enkelt är det ju så klart inte. Varje enskild kronas härstamning som går till köpet och alla transaktioner ska av penningtvättsskäl noga verifieras med allehanda dokument - helst tillbaka till tidernas begynnelse. Banken vill också ha vidimerade kopior av legitimationer, m.m m.m. Detta stressar mig sönder och samman och jag har en lista över 35 olika steg i processen som ska genomföras innan banken kan göra sin transaktion. Just sådana här saker hör till det mest stressande och ångestframkallande saker jag vet. Nattsömnen är väl sisådär just nu.

Men som jag längtar efter att få se stugan! Bara 10 dagar kvar nu. Sedan ska jag aldrig köpa något mer hus igen.

 

[dobbis]

Jag trodde i min enfald att det skulle vara enklare att köpa ett hus kontant än att att ta lån. Initialt tänkte jag (korkat nog eftersom jag faktiskt har forskat om ekobrott) att jag bara skulle sälja fonder, föra över på konto och sedan göra en transaktion när det var dags för överlåtelsen. Typ två knapptryckningar och så var det klart.

Men så enkelt är det ju så klart inte. Varje enskild kronas härstamning som går till köpet och alla transaktioner ska av penningtvättsskäl noga verifieras med allehanda dokument - helst tillbaka till tidernas begynnelse. Banken vill också ha vidimerade kopior av legitimationer, m.m m.m. Detta stressar mig sönder och samman och jag har en lista över 35 olika steg i processen som ska genomföras innan banken kan göra sin transaktion. Just sådana här saker hör till det mest stressande och ångestframkallande saker jag vet. Nattsömnen är väl sisådär just nu.

Men som jag längtar efter att få se stugan! Bara 10 dagar kvar nu. Sedan ska jag aldrig köpa något mer hus igen.

Så hade jag det när jag skulle köpa skånehuset o länsförsäkringar krånglade, förde över alla pengar till swedbank när jag blev förbannad (o avslutade mitt samarbete med LF) o sen var det bara o överföra.

 

[Philosophia]

Så hade jag det när jag skulle köpa skånehuset o länsförsäkringar krånglade, förde över alla pengar till swedbank när jag blev förbannad (o avslutade mitt samarbete med LF) o sen var det bara o överföra.

Länsförsäkringar här också - så klart! Förstår att du blev förbannad.

Så snart den här affären är avklarad så ska lånet för vårt andra hus raskt flyttas från Länsförsäkringar.

Faktum är att all min kontakt med LF har varit Kafka-liknande. Efter sju år så har de inte ens lyckats ordna så att jag kan betala räkningar från mitt lönekonto (jag vet, jag är en orimligt tålmodig kund ). Min sambo fick betaltjänst kopplad till sitt konto (vi flyttade dit i samband med att vi köpte huset), men inte jag trots att vi var på banken samtidigt! Efter det har jag beställt tjänsten digitalt säkert tjugo gånger utan att något händer. Till slut ville de att jag skulle komma till banken fysiskt för att ordna med betaltjänst. Det skulle ta en halv dag i anspråk som jag aldrig får tillbaka - så nej tack!

När de innan vi bestämde oss för den stugan vi nu har köpt inte ville låna ut till ett fräscht och fullt fungerande hus i ett attraktivt stugområde till ett pangpris, med hänvisning till att det bara hade 8000 kr i pantbrev (totalt ologisk anledning), så brast mitt tålamod med dem totalt.

Bankpersonen som vi har kontakt med nu vägrar dessutom kroniskt meddela sitt efternamn. I appen undertecknar hon meddelanden endast med sitt förnamn. När jag frågade om kontaktuppgifter som mäklaren ville ha så vägrade hon uppge det. Dessutom kan hon inte kläcka ur sig en komplett lista över vad de behöver för vår överföring, utan det kommer hela tiden nya (och oklara) instruktioner. Hon driver mig till vansinne.

Mitt blodtryck gick upp ordentligt bara av att skriva detta. Det ska bli så skönt att slippa LF!

 

[dobbis]

Länsförsäkringar här också - så klart! Förstår att du blev förbannad.

Så snart den här affären är avklarad så ska lånet för vårt andra hus raskt flyttas från Länsförsäkringar.

Faktum är att all min kontakt med LF har varit Kafka-liknande. Efter sju år så har de inte ens lyckats ordna så att jag kan betala räkningar från mitt lönekonto (jag vet, jag är en orimligt tålmodig kund ). Min sambo fick betaltjänst kopplad till sitt konto (vi flyttade dit i samband med att vi köpte huset), men inte jag trots att vi var på banken samtidigt! Efter det har jag beställt tjänsten digitalt säkert tjugo gånger utan att något händer. Till slut ville de att jag skulle komma till banken fysiskt för att ordna med betaltjänst. Det skulle ta en halv dag i anspråk som jag aldrig får tillbaka - så nej tack!

När de innan vi bestämde oss för den stugan vi nu har köpt inte ville låna ut till ett fräscht och fullt fungerande hus i ett attraktivt stugområde till ett pangpris, med hänvisning till att det bara hade 8000 kr i pantbrev (totalt ologisk anledning), så brast mitt tålamod med dem totalt.

Bankpersonen som vi har kontakt med nu vägrar dessutom kroniskt meddela sitt efternamn. I appen undertecknar hon meddelanden endast med sitt förnamn. När jag frågade om kontaktuppgifter som mäklaren ville ha så vägrade hon uppge det. Dessutom kan hon inte kläcka ur sig en komplett lista över vad de behöver för vår överföring, utan det kommer hela tiden nya (och oklara) instruktioner. Hon driver mig till vansinne.

Mitt blodtryck gick upp ordentligt bara av att skriva detta. Det ska bli så skönt att slippa LF!

Dom är verkligen värdelösa.