Jag är så jävla ledsen över att jag föddes som kvinna. Inte för att jag känner mig förtryckt eller att jag inte kan jobba med vissa saker på grund av fittan. Utan för att jag råkar ha fötts med fitta och någonting så stört som att tycka om att tvätta. Gud förbjude att jag dessutom älskar att mangla. Jag är så jävla ledsen över att jag föddes som kvinna, för att man konstant blir nertryckt, hånad och ifrågasatt av andra kvinnor. Jag är så jävla ledsen över att jag inte har intresse för bilar, för det hade nog gjort saken bättre. Jag är så jävla ledsen över att jag hela tiden måste bete mig "korrekt" i andra kvinnors ögon. Jag är så jävla ledsen över att vi skall jobba för "jämställdhet oavsett kön", men att jag aktivt måste välja bort saker på grund av mitt kön för att inte stärka könsrollerna. Att jag helt enkelt idag inte kan leva som en "hen", för att andra kvinnor berättar för mig att det är fel.
Ni tycker inte att det har gått lite för långt när kvinnor har sånt stort behov av att kränka och trycka ner andra kvinnor? Vi hade kommit så jävla mycket längre i samhället om vi hade gett utrymme för individen, oavsett kön. Vi hade kommit så mycket längre om vi slutade haka upp oss på huruvida folk delar 50/50 i förhållandet utan istället huruvida dom mår bra eller inte. Vi hade kommit så mycket längre om vi fokuserade på hälsa och välmående istället för yligt millimeterdelat ansvar.