Usch, jag avskyr verkligen just den känslan. Den där påverkade, man är inte direkt onykter eller ens i närheten av full eller knappt påverkad, men känslan av hur det sprider sig.. SÅ obehagligt så att jag har svårt att förstå att det finns någon som verkligen strävar efter detta. Att inte vara sig själva. Att vara någon annan än sitt naturliga jag.
Jag har missbrukargenen eftersom det finns/fanns missbrukare på båda sidor av min släkt, många släktingar, och två av mina syskon också, men jag svär på att jag aldrig kommer bli narkoman eller alkoholist pga känslan jag har för alkohol och droger. Inte ens missbruka mina sömntabletter, skönt att få sova men känslan innan jag somnar är faktiskt så pass obehaglig att jag är noga med att använda dem rätt sällan. Ingen naturlig trötthetskänsla utan påtvingad. Obehagligt.
jättemärkligt att vi är så olika ändå, vissa som gillar det och andra som jag som ogillar den där känslan så väldigt.