Hur ska vi praktiskt få till ett jämställt samhälle

[Anders]

Du är väl medveten om att USA, är ett land med stora fattigdomsproblem, och attdelar av befolkningen har motsvarande hälsoproblem som i tredje världen?

Som undernäring tex? Det visste jag inte, jag har för mig att det snarast är tvärtom så att problemet är ett överskott på mat där.

 

[supersonic]

Jag och fler med mig kunde inte amma alls. Skulle vi fått kortare föräldraledighet?

Nu läser du in nåt jag inte skrivit.

 

[skogaliten]

Som undernäring tex? Det visste jag inte.

Ja, som undernäring, men framförallt olika former av felnäring. Samt sjukdomar som bl.a. TBC och andra typiska sjukdomar som kommer av dålig ekonomi, låg utbildningsnivå, trångboddhet och dåliga bostäder.

Det här är inte något som den genomsnittlige turisten ser, de fattiga områdena ligger sällan eller aldrig nära turiststråken.

USA är en enorm anakronism, dels så finns det fantastisk rikedom och högteknologi, samtidigt som det finns djup fattigdom och sönderfallande infrastruktur.

 

[supersonic]

Hur tycker då då, för att återgå till den första frågan i tråden, att pappor ska börja ta större del av barnen, och att könsnormer ska kunna förändras, och hur basala krav, som lika lön, lika vård, och lika möjligheter ska kunna uppnås?

För att pappor ska ta större del av barnen behövs påtryckningar från samhället, inte staten. Det är fortfarande så att man hör om män som blir till åtlöje bland kollegor för att de ska gå hemma, fruktansvärt! För inte så längesen fick min egen pappa sparken för att han skulle vara föräldraledig t ex. Jag har tyvärr inga konkreta tips som vi kan börja använda direkt. Att förändra ett samhälle är att börja med sig själv. Prata med sin omgivning, diskutera - precis som vi gör här. Jag tror inte jag känner någon som tycker att mamman ska ta största delen av barnen. Däremot känner jag många som ändå gör det, för att det är enklast så, pappan är ändå inte intresserad, mamman jobbar mindre etc etc. I min familj är jag borta flest timmar så det blir naturligt för oss att sambon tar större delen av barnen och hushållet. Det är kanske däri svaret ligger? Kvinnorna ska sluta göra så mycket uppoffringar i sitt eget liv? De måste sluta att se sig som huvudföräldern, sluta "ta" ansvaret ifrån männen. Samhället trycker mer på att det är två som är föräldrar, inte bara en (obs: gäller såklart inte ensamstående). Våra närmsta vänner delar så ofta det går på ansvaret för barnen. Jag ser hela tiden försök till att få det mer jämställt, men ibland går det inte att göra det 50/50. I vår familj t ex älskar jag att handla kläder till barnen, sambon ser det som nödvändigt ont. Då blir det att jag gör det oftare. Jag tycker skolmöten och sånt är aptrist så han har tagit de flesta.
Jag försöker själv hela tiden vara öppen för nya saker och jag ska erkänna att ibland går det inte. Men när jag stött på saken ett par gånger till så börjar det ju bli "normalt" och då har jag lättare för att ta in det med öppet sinne och acceptera det.
Lika lön är en knivig fråga. Lättast är att veta hur ens kollegor med ungefär samma utbildning/kompetens och arbetsuppgifter ligger och helt enkelt fråga chefen rakt ut varför man inte får samma eller liknande lön som den personen av ett annat kön. Men det skulle väl vara en utopi. Här kanske fackförbunden skulle kunna vara behjälpliga? Jag vet inte hur alla förbund jobbar men är hyfsat insatt i min sambos förbund där de får ut lönelistor efter lönehöjningar och kan se ojämnheter i både höjningar och tidigare lön. Sambon har hjälpt ett par redan som fått "orättvis" lön. Mitt eget förbund ger jag dock inte så mycket för tyvärr.

 

[Luff]

Nu läser du in nåt jag inte skrivit.

Jag läste inte in något. Jag frågade vad du tyckte.

 

[supersonic]

Jag läste inte in något. Jag frågade vad du tyckte.

Vilket jag har svarat på i inlägg #191 se nedan

/.../ jag förespråkar att alla familjer ska få välja själva! /.../

 

[Luff]

För att pappor ska ta större del av barnen behövs påtryckningar från samhället, inte staten. Det är fortfarande så att man hör om män som blir till åtlöje bland kollegor för att de ska gå hemma, fruktansvärt! För inte så längesen fick min egen pappa sparken för att han skulle vara föräldraledig t ex. Jag har tyvärr inga konkreta tips som vi kan börja använda direkt. Att förändra ett samhälle är att börja med sig själv. Prata med sin omgivning, diskutera - precis som vi gör här. Jag tror inte jag känner någon som tycker att mamman ska ta största delen av barnen. Däremot känner jag många som ändå gör det, för att det är enklast så, pappan är ändå inte intresserad, mamman jobbar mindre etc etc. I min familj är jag borta flest timmar så det blir naturligt för oss att sambon tar större delen av barnen och hushållet. Det är kanske däri svaret ligger? Kvinnorna ska sluta göra så mycket uppoffringar i sitt eget liv? De måste sluta att se sig som huvudföräldern, sluta "ta" ansvaret ifrån männen. Samhället trycker mer på att det är två som är föräldrar, inte bara en (obs: gäller såklart inte ensamstående). Våra närmsta vänner delar så ofta det går på ansvaret för barnen. Jag ser hela tiden försök till att få det mer jämställt, men ibland går det inte att göra det 50/50. I vår familj t ex älskar jag att handla kläder till barnen, sambon ser det som nödvändigt ont. Då blir det att jag gör det oftare. Jag tycker skolmöten och sånt är aptrist så han har tagit de flesta.
Jag försöker själv hela tiden vara öppen för nya saker och jag ska erkänna att ibland går det inte. Men när jag stött på saken ett par gånger till så börjar det ju bli "normalt" och då har jag lättare för att ta in det med öppet sinne och acceptera det.
Lika lön är en knivig fråga. Lättast är att veta hur ens kollegor med ungefär samma utbildning/kompetens och arbetsuppgifter ligger och helt enkelt fråga chefen rakt ut varför man inte får samma eller liknande lön som den personen av ett annat kön. Men det skulle väl vara en utopi. Här kanske fackförbunden skulle kunna vara behjälpliga? Jag vet inte hur alla förbund jobbar men är hyfsat insatt i min sambos förbund där de får ut lönelistor efter lönehöjningar och kan se ojämnheter i både höjningar och tidigare lön. Sambon har hjälpt ett par redan som fått "orättvis" lön. Mitt eget förbund ger jag dock inte så mycket för tyvärr.

Men staten är ju samhället. Det är därför staten styr föräldraledigheten. Så pappor SKA slippa argumentera för sin RÄTT att vara pappalediga.

 

[Luff]

Vilket jag har svarat på i inlägg #191 se nedan

Men då är inte argumentet amning ett argument om det inte håller åt bägge hållen.

 

[supersonic]

Men staten är ju samhället. Det är därför staten styr föräldraledigheten. Så pappor SKA slippa argumentera för sin RÄTT att vara pappalediga.

Nej staten är inte samhället. Staten är dock en del av samhället.

Men som jag skrev undantog jag staten från mitt tyckande.

Tillägg: Pappor MÅSTE argumentera FORTFARANDE för sin RÄTT att vara lediga. Alltså funkar det inte att staten styr!

 

[supersonic]

Men då är inte argumentet amning ett argument om det inte håller åt bägge hållen.

För de som ammar är det nog ett så relevant argument. Varför skulle inte det räknas? Är de mindre värda åsikter?

 

[julgrisen]

Nej staten är inte samhället. Staten är dock en del av samhället.

Men som jag skrev undantog jag staten från mitt tyckande.

Tillägg: Pappor MÅSTE argumentera FORTFARANDE för sin RÄTT att vara lediga. Alltså funkar det inte att staten styr!

Fast om föräldraförsäkringen delas rakt av kommer det ju bli mer självklart att även män är hemma med sina barn och på det sättet påverkas normerna på arbetsplatserna och männen behöver inte argumentera?

 

[julgrisen]

Återigen, är det svaret på mitt påstående? Frågan är politiskt infekterad. Man vill inte låta folk välja för man vet att folk/familjer väljer den lösning som passar dem själva bäst inte vad som för tillfället är mest ideologiskt korrekt.

Och varför är det ett problem? Förut ville vi bestämma själva om vi skulle aga våra barn eller inte men där gick staten in och styrde så att våra normer förändrades.

 

[Imogen]

Det vet du att jag inte menar, det där blir löjligt.
Ett fyra månader gammalt barn äter ersättning av lämpligt slag, samt pyttesmå mängder av "något annat".

WHO rekommenderar amning under lång tid, till skillnad från att använda ersättning/välling, inte primärt därför att friska barn "behöver bröstmjölk", utan för att för lite dyrt pulver blandat med smutsigt vatten kan betyda döden för spädbarn i fattiga länder.

Läs t.ex. den artikeln, en intervju med Agnes Wold, som ger lite bakgrund om amning, amningshets, och behovet av att amma efter 6 månader:
http://www.gp.se/nyheter/sverige/agnes-wold-om-amningshetsen-i-sverige-1.128882

Här är en bakgrund om professorn ifråga:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agnes_Wold

Nu har jag annat att göra idag, men får jag lite tid på mig, så kan jag leta upp mer akademiska papper i fråga om amning.

Återigen: amningsråden i Sverige är baserade på WHO:s rekommendation som utgår ifrån förhållandena i fattiga länder i tredje världen.

Prova att läsa den här artikeln, som jag redan länkat till tidigare:
http://www.gp.se/nyheter/sverige/agnes-wold-om-amningshetsen-i-sverige-1.128882

Bakgrund på den som intervjuats:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agnes_Wold

Det finns ingen anledning att amma i ett år i Sverige, som har med barnets hälsa att göra.

De flesta jag mött som ammar så pass länge, har olika former av specifika ideologiska eller religiösa skäl till den långa amningen, och dessa ideologiska eller religiösa idéer brukar sällan vara av den sort, där ett jämställt och jämlikt samhälle står i förgrunden.

Men alltså.

Agnes Wold är säkert väldigt kompetent inom sitt ämne, dvs allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men att hänvisa till henne och hennes professorstitel inom det i frågor som amning, (eller anknytningsteori, eller plaster i förskolan eller annat hon gillar att debattera om) är ju ungefär lika relevant som att hänvisa till någon professor i öronsjukdomar.

Att hon gillar att tycka och vifta med sin professorstitel i ämnen andra än det hon faktiskt forskar inom är något annat.

Bara det där att hon i artikeln påstår att "amningshetsen" började i slutet på 80-talet och nådde sin kulmen kring år 2000 och att WHO då tog beslut om att amning skulle förespråkas. Och patt de som föddes på 70-talet "går ju omkring och ser friska ut". På WHOs hemsida kan man läsa om att arbetet började 1974 och amningskoden för alla länder kom 1981. Och det där sista är ju så dumt så man storknar. Framför allt för att komma från en professor.

Har du någon källa (förutom Agnes Wolds tyckanden) på att WHOs amningskod och rekommendationer skulle vara irrelevanta för alla utom fattiga länder i tredje världen? (Och i förlängningen WHO har lagt ner massor med resurser på att främja amning även i västvärlden skulle vara bevisat i onödan).

Att det enskilda barnet som får ersättning får ett fullgott alternativ och med all sannolikhet inte kommer att lida av det är ju något helt annat.

 

[TinyWiny]

För de som ammar är det nog ett så relevant argument. Varför skulle inte det räknas? Är de mindre värda åsikter?

Fast rekommendationen är att ge barnet annan mat vid sex månaders ålder och med 480 dagar sammanlagt så faller det argumentet. Barnet behöver mer än enbart bröstmjölk oavsett efter halva tiden och inget hindrar en ifrån att fortsätta amma den tid man inte arbetar.

 

[rutans]

Jag håller med. Alla familjer/familjesituationer är inte helt lika.

Halvt kl
Om vi nu ändå är inne på "föräldratemat" då borde väl staten gå in och styra upp VAB också? Så föräldrarna delar lika? Man turas om att följa barnet/-n till läkare/bvc/etc. Det hade aldrig funkat i min familj kan jag tala om (ändå föll det sig så att i fjol skiljde det bara en dag på VAB för mig och sambon), min sambo kan delvis jobba hemifrån - det kan inte jag. Skulle sambon då "tvingas" ta ut VAB eftersom det i statistiken ser ut som om jag tar ut fler VABdagar? Det håller ju inte.
Och om man ska dela lika på föräldraledigheten - hur ska man då kunna amma länge för de kvinnor som vill? Som kanske inte kan pumpa större mängder (jag är en av dem)? Ska staten gå in och styra det också?

Tydligen så är de flesta småbarnsfamiljesituationer mycket lik varandra eftersom oavsett om kvinnan tjänar mer eller mindre än mannen så tar hon ut mer föräldradagar och VAB...
Jag tycker absolut staten kan ställa krav på ett bidrag gällande barn precis som alla andra bidrag.

 

[durachiny]

Problemet med dessa krav är väl eventuellt om det leder till att barnen får det sämre för att man måste knöka in en jämn fördelning.

 

[Mabuse]

Nej, det menade man inte. Det har förtydligats i ett senare inlägg av samma användare.
Man menade faktiskt "normlöst".

Då tänker jag att man inte vet vad norm betyder.

 

[rutans]

Fast barnet har ju rätt till båda sina föräldrar ändå...
så kanske det skulle vara samhällets effektiva sätt att tvinga intresse från båda?

Nej, jag tror inte det.

Jag har inga egna barn vilket gör att just det här ämnet med föräldraledighet inte berör mig personligen.
Men jag tycker, av princip, att en familj ska ha rätt att välja själv.
Om vi nu ska ha en föräldraförsäkring.
Det går ju att göra som så många andra länder, och ha en minimal föräldraförsäkring, och sedan låta familjerna sköta barnomsorgen bäst de vill?
Snacka förresten om "kvinnofälla" i så fall...

Jag håller inte med. Familjen har rätt att bestämma själv, men vilka bidrag familjen önskar utnyttja bör inte bli lika högt.
Vi vet ju att kvinnor tar större ansvar för barn och hem, därmed fått svårare att nå upp i liknande lön, ens få anställning, få sämre pensioner etc. Kvinnor och dess familjer får välja det valet fritt och drar med sig de andra kvinnorna som inte gjort samma livsval. Att vi är där vi är idag gällande jämställdhet är inte enbart pga den fria individens val, det är lika stor del för att staten vallat oss hit.

 

[rutans]

Där pekar du på orsaken till den infekterade frågan. Det har gått politik i den. Man vill inte låta föräldrarna bestämma själva för man vet att de inte väljer det som är ideologiskt korrekt utan det som passar den enskilda familjen bäst. Och därför är frågan berättigad. ska vi ha ett demokratiskt eller ett styrt system? Antingen ett där människa kan välja fritt eller ett där storebror väljer åt en.

Fritt men pengarmorötter.

 

[rutans]

Återigen, är det svaret på mitt påstående? Frågan är politiskt infekterad. Man vill inte låta folk välja för man vet att folk/familjer väljer den lösning som passar dem själva bäst inte vad som för tillfället är mest ideologiskt korrekt.

Nej precis. Familjer väljer det de är uppfostrade till och vana att se. Nya vanor kräver alltid arbete.