Hur ska man få relationen att överleva?

[Smurfoff]

Sen säger han också att de inte bara är jag, att han själv inte mår bra. Han är stressad över jobbet och sina läkarundersökningar. Att han måste sluta vara så irriterad av sig. Ang hundarna så får de inte vara i sängen pga hår osv men ibland får de komma upp om jag känner mig ensam exempelvis. Så de är en regel jag haft innan vi träffades med att hundarna inte sover i sängen.

 

[Smurfoff]

Sen vet jag också när min bror startade sitt företag hans fru ringde mig och grät och ville skiljas för han hade ingen tid med familjen. MEn de fick kämpa och hon fick offra sig att göra mer i hemmet och accpetera att han är borta mer och inte kan hjälpa till lika mycket hemma. Nu när företaget är stabilt så har han blivit mer delaktig och nu är deras relation bra igen. Jag vet om att han verkligen brinner för sitt företag och vill lyckats och jag vill ju vara med på den resan och stötta honom.

 

[Tonto]

Sen vet jag också när min bror startade sitt företag hans fru ringde mig och grät och ville skiljas för han hade ingen tid med familjen. MEn de fick kämpa och hon fick offra sig att göra mer i hemmet och accpetera att han är borta mer och inte kan hjälpa till lika mycket hemma. Nu när företaget är stabilt så har han blivit mer delaktig och nu är deras relation bra igen. Jag vet om att han verkligen brinner för sitt företag och vill lyckats och jag vill ju vara med på den resan och stötta honom.

Det låter ju helt sjukt ohälsosamt.

Okej om man kommer överens om något sådant innan ens partner behöver satsa på jobb etc. nu verkar det ju bara som att männen gör som dom vill och tycker att fru/flickvän ska ställa upp som uppassare för att dom vill göra annat.

 

[Holdyourhorses]

Det låter ju helt sjukt ohälsosamt.

Okej om man kommer överens om något sådant innan ens partner behöver satsa på jobb etc. nu verkar det ju bara som att männen gör som dom vill och tycker att fru/flickvän ska ställa upp som uppassare för att dom vill göra annat.

Man får ju hoppas att det åtminstone finns en ekonomisk uppsida i arrangemanget för kvinnans del. Att växeldra i en relation är en sak, att den ena utplånar sig själv för att vara den andre till lags något helt annat.

 

[Mabuse]

Sen vet jag också när min bror startade sitt företag hans fru ringde mig och grät och ville skiljas för han hade ingen tid med familjen. MEn de fick kämpa och hon fick offra sig att göra mer i hemmet och accpetera att han är borta mer och inte kan hjälpa till lika mycket hemma. Nu när företaget är stabilt så har han blivit mer delaktig och nu är deras relation bra igen. Jag vet om att han verkligen brinner för sitt företag och vill lyckats och jag vill ju vara med på den resan och stötta honom.

Men varför skulle hon offra sig och acceptera att hon skulle sköta markservicen?

 

[Cambrie]

Sen vet jag också när min bror startade sitt företag hans fru ringde mig och grät och ville skiljas för han hade ingen tid med familjen. MEn de fick kämpa och hon fick offra sig att göra mer i hemmet och accpetera att han är borta mer och inte kan hjälpa till lika mycket hemma. Nu när företaget är stabilt så har han blivit mer delaktig och nu är deras relation bra igen. Jag vet om att han verkligen brinner för sitt företag och vill lyckats och jag vill ju vara med på den resan och stötta honom.

Alltså. Man kan starta eget företag OCH se en film på lördagkvällen eller diska på tisdagen Jag tycker det här känns som en riktigt ohälsosam relation. Läs om det du skriver. Ja, du är kanske lite needy, men han beter sig, i bästa fall, som en mansgris. Det är ju inte ditt problem att han inte skaffar vänner till exempel, han är väl vuxen och kan skaffa dem själv om det är så?

 

[Roheryn]

Jag har ALDRIG upplevt den typen av ovillkorlig kärlek för någon annan än mitt barn. Min kärlek till andra vuxna människor är alltid villkorad. Jag accepterar/förlåter inte vad som helst. Nästan allt, pga att sån är jag, men jag vill inte jämföra den ovillkorliga kärleken med den i högsta grad villkorade. För andra är kanske gränsen suddigare?

Håller med till 100%! Kärlek till en annan vuxen människa som jag eventuellt bor ihop med är ALLTID villkorad, det finns alltid ett reellt alternativ att vara ensam om galoscherna inte passar. Mitt barn och mina djur får min ovillkorliga kärlek, men absolut ingen annan!

 

[Smurfoff]

Alltså. Man kan starta eget företag OCH se en film på lördagkvällen eller diska på tisdagen Jag tycker det här känns som en riktigt ohälsosam relation. Läs om det du skriver. Ja, du är kanske lite needy, men han beter sig, i bästa fall, som en mansgris. Det är ju inte ditt problem att han inte skaffar vänner till exempel, han är väl vuxen och kan skaffa dem själv om det är så?

Nu är de främst vardagarna, på helgen finns de mer tid att hjälpas åt. Då gör vi mat ihop, han körde till tippen osv. Han kör mig å hästen. Är vardagarna som de oftast blir körigt för han jobbar från 6 på morgonen till 22 på kvällen typ.

 

[Lingon]

Nu är de främst vardagarna, på helgen finns de mer tid att hjälpas åt. Då gör vi mat ihop, han körde till tippen osv. Han kör mig å hästen. Är vardagarna som de oftast blir körigt för han jobbar från 6 på morgonen till 22 på kvällen typ.

Fast då kan han ju t.ex. laga ett storkok på helgen som ni kan äta i veckan/frysa in till senare? Och jobbar han hemifrån nåt alls på veckorna går det utmärkt att sätta igång ett långkok som får stå och puttra i lugn och ro medan han jobbar. Det behöver inte ta många minuter att sätta igång en gryta som ska koka lugnt i två timmar.

 

[Smurfoff]

Fast då kan han ju t.ex. laga ett storkok på helgen som ni kan äta i veckan/frysa in till senare? Och jobbar han hemifrån nåt alls på veckorna går det utmärkt att sätta igång ett långkok som får stå och puttra i lugn och ro medan han jobbar. Det behöver inte ta många minuter att sätta igång en gryta som ska koka lugnt i två timmar.

Jag vet så därav vi behöver göra upp sånt här och prata om för att underlätta för båda i vardagen. Vi åker alltid och handlar ihop i helgen men är oftast jag som planerar vad vi ska äta för han har så dålig fantasi på maten. Jag har inte varit sambo innan och jag är van att göra allting själv. Han har varit sambo några gånger och man såg att innan han träffade mig så åt han mest färdigmat och var väl inte direkt den som stod och gjorde matlådor. Så han är säkert van att den andra gör de mesta, vilket jag inte tycker är helt ok alltid, men i enstaka perioder ja. Men då ska man få hjälp med andra saker så de jämnar ut sig i slutendan.

 

[Mabuse]

Nu är de främst vardagarna, på helgen finns de mer tid att hjälpas åt. Då gör vi mat ihop, han körde till tippen osv. Han kör mig å hästen. Är vardagarna som de oftast blir körigt för han jobbar från 6 på morgonen till 22 på kvällen typ.

Men om han är borta på jobb 06-22 varje dag så är det väl i princip bara att han sover hemma. Dvs, man kan se er som särbor som bor ihop på helgerna.

Då tänker jag att han äter väl rimligen på jobbet (eller hur han nu löser matfrågan), och så handlar och lagar du mat till dig själv på vardagarna. Och plockar undan, eftersom det ändå bara är du som är hemma och kan stöka till.

Tvätt och städning får man väl göra på helgerna, eventuellt gemensam storhandling (om han äter någon mat hemma, men är han på jobbet 06-22 så antar jag att han äter alla måltider där.).

Sen är det väl knappast hållbart i längden att jobba 80-timmarsveckor, och han kan såklart inte skaffa barn med de arbetstiderna, men det är ju hans val.

 

[Mabuse]

Jag vet så därav vi behöver göra upp sånt här och prata om för att underlätta för båda i vardagen. Vi åker alltid och handlar ihop i helgen men är oftast jag som planerar vad vi ska äta för han har så dålig fantasi på maten. Jag har inte varit sambo innan och jag är van att göra allting själv. Han har varit sambo några gånger och man såg att innan han träffade mig så åt han mest färdigmat och var väl inte direkt den som stod och gjorde matlådor. Så han är säkert van att den andra gör de mesta, vilket jag inte tycker är helt ok alltid, men i enstaka perioder ja. Men då ska man få hjälp med andra saker så de jämnar ut sig i slutendan.

Men funkar det inte att han fortsätter som han gjort innan då, med färdiga matlådor som han kan ta med till jobbet? Om det funkar för honom.

Och så lagar du mat till dig, om det ändå bara är du hemma.

 

[Mia_R]

Jag vet så därav vi behöver göra upp sånt här och prata om för att underlätta för båda i vardagen. Vi åker alltid och handlar ihop i helgen men är oftast jag som planerar vad vi ska äta för han har så dålig fantasi på maten. Jag har inte varit sambo innan och jag är van att göra allting själv. Han har varit sambo några gånger och man såg att innan han träffade mig så åt han mest färdigmat och var väl inte direkt den som stod och gjorde matlådor. Så han är säkert van att den andra gör de mesta, vilket jag inte tycker är helt ok alltid, men i enstaka perioder ja. Men då ska man få hjälp med andra saker så de jämnar ut sig i slutendan.

Varför var det så bråttom att flytta ihop? Jag tycker du behöver lära dig stå på egna ben och stå upp för dig själv istället för att vara en så otroligt bekräftelsekrävande dörrmatta som du är. Jag hade aldrig orkat med en krävande partner som tigger uppmärksamhet när jag jobbar mycket.

Hade det varit min lägenhet hade du fått flytta ut.

 

[Smurfoff]

Men om han är borta på jobb 06-22 varje dag så är det väl i princip bara att han sover hemma. Dvs, man kan se er som särbor som bor ihop på helgerna.

Då tänker jag att han äter väl rimligen på jobbet (eller hur han nu löser matfrågan), och så handlar och lagar du mat till dig själv på vardagarna. Och plockar undan, eftersom det ändå bara är du som är hemma och kan stöka till.

Tvätt och städning får man väl göra på helgerna, eventuellt gemensam storhandling (om han äter någon mat hemma, men är han på jobbet 06-22 så antar jag att han äter alla måltider där.).

Sen är det väl knappast hållbart i längden att jobba 80-timmarsveckor, och han kan såklart inte skaffa barn med de arbetstiderna, men det är ju hans val.

Menade att han jobbar ute till 17 sen jobbar han hemma på kontoret till 22 typ.

 

[Smurfoff]

Varför var det så bråttom att flytta ihop? Jag tycker du behöver lära dig stå på egna ben och stå upp för dig själv istället för att vara en så otroligt bekräftelsekrävande dörrmatta som du är. Jag hade aldrig orkat med en krävande partner som tigger uppmärksamhet när jag jobbar mycket.

Hade det varit min lägenhet hade du fått flytta ut.

Angående att flytta ihop snabbt så var han lika drivande där då båda två tyckte det var jobbigt med distans förhållande. Samt han sa att han flyttar ner sitt företag samtidigt och måste skapa sig en kundkrets här. Jag sa på skoj jag har hittat en lägenhet på en hästgård, ska vi åka och titta och han sa varför inte. Sen blev de att vi tog den för han vägrade flytta till mig då han inte ville bo inne i stan.

 

[Lingon]

Menade att han jobbar ute till 17 sen jobbar han hemma på kontoret till 22 typ.

Det går alldeles utmärkt att röra ihop en god middag på 30 min om man inte förberett så att man har rester.

 

[Mia_R]

Angående att flytta ihop snabbt så var han lika drivande där då båda två tyckte det var jobbigt med distans förhållande. Samt han sa att han flyttar ner sitt företag samtidigt och måste skapa sig en kundkrets här. Jag sa på skoj jag har hittat en lägenhet på en hästgård, ska vi åka och titta och han sa varför inte. Sen blev de att vi tog den för han vägrade flytta till mig då han inte ville bo inne i stan.

Du hade kunnat bo kvar i din egen lägenhet och han hade skaffat en egen i närheten.

 

[Migo]

Men funkar det inte att han fortsätter som han gjort innan då, med färdiga matlådor som han kan ta med till jobbet? Om det funkar för honom.

Och så lagar du mat till dig, om det ändå bara är du hemma.

Exakt. Att välja att äta färdigmat är inte att "inte fixa mat", även om det kanske inte är vad du föredrar.

 

[Smurfoff]

Varför var det så bråttom att flytta ihop? Jag tycker du behöver lära dig stå på egna ben och stå upp för dig själv istället för att vara en så otroligt bekräftelsekrävande dörrmatta som du är. Jag hade aldrig orkat med en krävande partner som tigger uppmärksamhet när jag jobbar mycket.

Hade det varit min lägenhet hade du fått flytta ut.

Därav jag förstår hans frustration och att det främst är jag som måste må bra i mig själv och inte kräva så mycket som jag i nuläget har gjort. Folk här säger jag ska göra slut och hitta någon annan, men kommer bli samma problem med nästa jag träffar. Jag måste ta tag i mig själv och jobba med mina problem. Jag skyller inte på min uppväxt, men har vuxit upp med en mamma som blir psykiskt misshandlad av min pappa och hon gjorde verkligen allt i hemmet och han la på soffan och rökade typ. Så för mig har jag oftast dragits till killar som behandlar mig dåligt, asså riktigt dåligt och jag har alltid skyllt på mig själv och att jag förtjänar detta. Detta är den första killen som verkligen såg mig för den jag var, som gillade att jag var på, som gillade att jag svarade direkt, som inte behövde jaga. Men ju mer han jobbar och ju mer jag kräver så förstår jag de blir jobbigt för honom då han ska fokusera på sitt företag att de rullar samtidigt som han ska ha tid med mig som kräver hans uppmäksamhet. Så jag tror att vårt förhållande kommer bli bättre om jag bara släpper på mina krav och tar tag i mitt mående. Som att jag har ett mål att gå ner 20 kg. Nu har jag bara gått upp i vikt. Att jag lägger mer fokus på de än saker som får mig att må dåligt.

 

[Otherside]

Sen vet jag också när min bror startade sitt företag hans fru ringde mig och grät och ville skiljas för han hade ingen tid med familjen. MEn de fick kämpa och hon fick offra sig att göra mer i hemmet och accpetera att han är borta mer och inte kan hjälpa till lika mycket hemma. Nu när företaget är stabilt så har han blivit mer delaktig och nu är deras relation bra igen. Jag vet om att han verkligen brinner för sitt företag och vill lyckats och jag vill ju vara med på den resan och stötta honom.

När min pappa startade sitt företag hemmavid, sa mamma upp sig från sitt jobb för att hjälpa honom. Men pressen på pappa blev för stor, han pallade inte trycket att hela tiden måsta få inkomster och få allt att flyta - så han flydde in i alkoholen. Mamma fick då sköta ALLT men korthuset rasade givetvis och han gjorde konkurs. Vi var nära att förlora huset. Pappa blev alkoholist, dog efter många år av skrumplever, och tiden fram till dess var ett helvete. Inte minst för mamma som släppt allt för att hjälpa honom, men han kunde inte bli hjälpt.

Nu var det ett skräckscenario, men jag menar ändå att man som partner ska hålla kvar vid sitt och inte ge upp jobb och vardagsliv för att stötta den andre. Man måste, som företagare, ha nån slags buffert och plan för hur det hela sla fungera, även fast det är tufft till en början.