Hur överlever man utan hund? När är det ok att ge upp en hund och se sig besegrad?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Du har tagit ut det här ur sin kontext och får det att verka som ett mycket större problem än vad det är. Fortsätt gärna om du känner för det, men byt tråd för det här handlar inte om det.
Nej, kontexten är hela tråden där det av dig och andra tagits upp flera gånger både vad grannen gör/inte gör, vad hon tycker osv och hur exakt hunden ljudar, om det verkligen låter till våningen ovanför osv. Så det är svårt att förstå att det inte är en del av problemet, speciellt när det tär så oerhört på dig. Alltså att du går omkring med en konstant oro och hela tiden försöker se till att din hund är tyst/låter på ett annat sätt för att hon blir störd när hon är hemma dagtid. Klart det är en hemsk situation för dig och vovve att leva under ett sådant "tryck". Jag försökte tipsa om att helt släppa grannen, inte älta dennes "gnällighet" osv och ha en dialog med HV istället. Du beskriver att du är livrädd för att HV ska höra av sig när som helst och att du inte får lugn och ro att ta tag i problemet. Detta kan du ju bolla med HV, berätta om dina egna inspelningar som säger att detta går i perioder, din taktik för att lösa det och att det är svårt när det återkommer lite från "ingenstans" efter att det gått bra en tid. Det verkar ju vara en hygglig prick utifrån tråden så det kanske inte alls behöver vara nåt att vara orolig för?

Jag tror du får läsa tråden eller fråga om det är något som varit svårt att hänga med i.
Jag har som alltid läst hela tråden innan mitt första svar och absolut förstått att hunden ljudat i kortare perioder och att det inte varit samtidigt som krafsandet, grävandet och listslitandet. Det kan jag inte se att jag påstått nånstans. Tycker inte det spelar så stor roll exakt när det har hänt när du beskriver flera svåra problem som återkommer med ojämna mellanrum. Ibland är det ljudande, ibland destruktivt beteende och nu senast också en allmän oro. Jag kan tyvärr inte erbjuda annat än önskningar om att det löser sig. Andra har redan gett mer konkreta tips på passande aktivering, dagmatte/aktiveringsmatte, annonshjälp osv gällande just hunden. Det var oron för HV och de tysta "påtryckningarna" från gnällgrannen som blev den delen av problemet jag funderade mer på. Ber om ursäkt att det inte träffade rätt. Lycka till med situationen.
 
Jag har inte så mycket att tillägga mer än att jag nyligen gått igenom något liknande.

Jag flyttade från hus till lägenhet nyligen och min ena hund började utveckla separationsångest på den korta tiden. Jag var ändå hemma större delen av dagarna då vi i stort sett var insnöade och jag hade semester, men hon skällde som en dåre bara av att jag åkte ner till förrådet för att lämna lådor. Nu känner jag tjejen som bor under mig sedan innan, och hon spelade in hunden. Det var tydligt då att det skulle vara ohållbart. Jag började ha ont i magen varenda gång jag lämnade lägenheten och drog mig verkligen för att lämna lägenheten. Extremt stressande situation, jag var helt uppgiven och inte förrän min exman sa att han gärna tog över hunden så släppte klumpen i min mage. Så hon fick återvända till huset hon alltid bott i och jag fick frid. Nu kommer jag passa henne ibland vid behov och då kommer jag ta ut semester så att jag slipper stressen av att hon stör grannarna.

För mig var det en lättnad att hon fick flytta och jag tänker att det vore nog det för dig också? Jag vet inte om du behöver ”höra” detta; men det ÄR okej att låta honom somna in :heart:

Hoppas att du lyckas hitta en lösning!
 
Nej, kontexten är hela tråden där det av dig och andra tagits upp flera gånger både vad grannen gör/inte gör, vad hon tycker osv och hur exakt hunden ljudar, om det verkligen låter till våningen ovanför osv. Så det är svårt att förstå att det inte är en del av problemet, speciellt när det tär så oerhört på dig. Alltså att du går omkring med en konstant oro och hela tiden försöker se till att din hund är tyst/låter på ett annat sätt för att hon blir störd när hon är hemma dagtid. Klart det är en hemsk situation för dig och vovve att leva under ett sådant "tryck". Jag försökte tipsa om att helt släppa grannen, inte älta dennes "gnällighet" osv och ha en dialog med HV istället. Du beskriver att du är livrädd för att HV ska höra av sig när som helst och att du inte får lugn och ro att ta tag i problemet. Detta kan du ju bolla med HV, berätta om dina egna inspelningar som säger att detta går i perioder, din taktik för att lösa det och att det är svårt när det återkommer lite från "ingenstans" efter att det gått bra en tid. Det verkar ju vara en hygglig prick utifrån tråden så det kanske inte alls behöver vara nåt att vara orolig för?


Jag har som alltid läst hela tråden innan mitt första svar och absolut förstått att hunden ljudat i kortare perioder och att det inte varit samtidigt som krafsandet, grävandet och listslitandet. Det kan jag inte se att jag påstått nånstans. Tycker inte det spelar så stor roll exakt när det har hänt när du beskriver flera svåra problem som återkommer med ojämna mellanrum. Ibland är det ljudande, ibland destruktivt beteende och nu senast också en allmän oro. Jag kan tyvärr inte erbjuda annat än önskningar om att det löser sig. Andra har redan gett mer konkreta tips på passande aktivering, dagmatte/aktiveringsmatte, annonshjälp osv gällande just hunden. Det var oron för HV och de tysta "påtryckningarna" från gnällgrannen som blev den delen av problemet jag funderade mer på. Ber om ursäkt att det inte träffade rätt. Lycka till med situationen.
Jag har tagit upp det igen och igen för att en del verkar fastna i det, du tex.

Det är en del av problemet men inte på det sättet som du verkar tro. @kolblakkur beskrev den känsla väldigt bra i sitt inlägg! Hon kände ändå sin granne under, min granne är känslig och då blir man mer stressad av situationen.

Jag har pratat med min hyresvärd två gånger, nu har jag inte utgivit exakt vad han sa, här i texten, jag kommer inte ens ihåg det själv exakt ordagrant, men han visade på inga som helst vis intresse för varför, hur, när, hur länge, på vilket sätt eller ens OM hunden låtit. Bara ATT jag skulle få honom att vara tyst så att han inte stör grannarna, nu, på stående fot, omedelbart. Inte i morgon, inte nästa vecka osv. Nu. Och det är väl det som är hans uppgift. Att säga till mig att min hund ska vara tyst, nu. För det är mitt problem att han låter och inte hans.

Att jag har förklarat hur det utvecklats, från det lilla, till det nu är för att förklara vad jag gjort åt det, vad jag tror det beror på och visa att jag faktiskt inte har dumpat hunden i min lägenhet och är borta 10-12 timmar om dagen, tar ut honom morgon och kväll för att pissa på närmaste träd och sedan är ledsen och förvånad över att en granne har mage att klaga på mig om min hund....
 
Om du vet vem hon är då kan ju du försöka prata med henne? Att hon gärna får kontakta dig direkt om hunden stör så du kan åtgärda det.

Själv hade jag starkt övervägt att flytta med en så speciell granne om den inte går att resonera med denne. Jag tolkade på din text att du hade filmat men det var väldigt mycket text att ta sig igenom.

Fortfarande så är det ju ett problem att hunden lägger på sig av miljön. Jag hade som sagt provat aktivering av mer ursprungstyp och se om det gör nån skillnad.
Det har jag gjort när jag såg var hon kom ifrån.... Hon svarade "Okej!" Samma har jag gjort till flera andra grannar här.
Speciell och speciell, inte mer speciell än många andra i flerfamiljshus? Hon hörs inte vanligtvis. Enda sättet jag vet om hon är hemma på, någonsin, är då när hon slipade något och om jag är ute och ser att det lyser i lägenheten. Som med de flesta av grannarna här, man störs inte, det är tyst och lugnt rent generellt, speciellt i jämförelse med där jag bodde tidigare.

Jag använde en diktafon till hunden, det är allt. Det var hon som filmade min lägenhet för att bevisa för hyresvärden att han ylat, men att hon gjort det utifrån- där det ju hörs bäst.
 
Att jag har förklarat hur det utvecklats, från det lilla, till det nu är för att förklara vad jag gjort åt det, vad jag tror det beror på och visa att jag faktiskt inte har dumpat hunden i min lägenhet och är borta 10-12 timmar om dagen, tar ut honom morgon och kväll för att pissa på närmaste träd och sedan är ledsen och förvånad över att en granne har mage att klaga på mig om min hund....

Har mage??

Hon störs av att han låter. Punkt.

Oavsett att du tycker att "han borde inte störa, det är så kort stund/så sällan etc", så blir hon störd och när man blir störd av grannar/deras husdjur har man faktiskt som hyresgäst all rätt i världen att klaga.

Sen om det leder till något, om det går vidare (anmälan till miljö och hälsa/varning från hv) eller inte och vad resultatet isf blir är ju omöjligt att förutspå i dagsläget.
 
Jag har inte så mycket att tillägga mer än att jag nyligen gått igenom något liknande.

Jag flyttade från hus till lägenhet nyligen och min ena hund började utveckla separationsångest på den korta tiden. Jag var ändå hemma större delen av dagarna då vi i stort sett var insnöade och jag hade semester, men hon skällde som en dåre bara av att jag åkte ner till förrådet för att lämna lådor. Nu känner jag tjejen som bor under mig sedan innan, och hon spelade in hunden. Det var tydligt då att det skulle vara ohållbart. Jag började ha ont i magen varenda gång jag lämnade lägenheten och drog mig verkligen för att lämna lägenheten. Extremt stressande situation, jag var helt uppgiven och inte förrän min exman sa att han gärna tog över hunden så släppte klumpen i min mage. Så hon fick återvända till huset hon alltid bott i och jag fick frid. Nu kommer jag passa henne ibland vid behov och då kommer jag ta ut semester så att jag slipper stressen av att hon stör grannarna.

För mig var det en lättnad att hon fick flytta och jag tänker att det vore nog det för dig också? Jag vet inte om du behöver ”höra” detta; men det ÄR okej att låta honom somna in :heart

Hoppas att du lyckas hitta en lösning!
Tråkigt att du fick lämna ifrån dig hunden av en sådan anledning, men skönt att han kunde ta henne ändå! Du beskriver också känslan jag har när jag lämnar honom, den här oron, som liksom aldrig lämnar. I mitt fall lämnade den i våras efter en tid när jag förstod att han var lugn igen och att det fungerade, men en riktig spark ner igen när hv ringde, som en kalldusch, hade ju ingen aning alls att det blivit ett problem. Så det var bara att börja om, ny idéer, nya försök, ny oro en lång tid innan jag kunde släppa det och faktiskt tänka att jag kunde lämna hemmet några timmar en lördag typ. Och nu samma igen, fast ingen har ringt ännu, han har kanske varit mer upptagen med sina aktiviteter än att låta så mycket, inget ont som inte har något gott med sig, men det är ju ont på ett annat sätt för jag är utan fler lösningar nu.

Det är nog så som du skriver, att det vore en lättnad om han flyttade, men på samma gång inte. Eftersom jag ju har honom, älskar honom så det gör ont, kan inte tänka mig utan honom för jag skrattar varje dag åt honom liksom och så det där att jag inte kan leva utan hund, att ge upp, vad händer då? För samvetet för måendet? Det är tusentals delar i det här, inte bara en eller två sidor. Jag är en hundmänniska ut i fingerspetsarna, på det helt egoistiska planet också, om man vågar tala om det här ens, så är det mitt antidepressiva också och så som situationen ser ut för mig nuförtiden så är han meningen med livet. Vad ska jag göra med mitt liv utan hund ens?

Tack! jag behövde höra det! <3
 
Har mage??

Hon störs av att han låter. Punkt.

Oavsett att du tycker att "han borde inte störa, det är så kort stund/så sällan etc", så blir hon störd och när man blir störd av grannar/deras husdjur har man faktiskt som hyresgäst all rätt i världen att klaga.

Sen om det leder till något, om det går vidare (anmälan till miljö och hälsa/varning från hv) eller inte och vad resultatet isf blir är ju omöjligt att förutspå i dagsläget.
Haha! Snacka om att missuppfatta ett inlägg!
 
Men nej, alltså förlåt.
Jag har stött på henne med min hund flera gånger. Hon bor ovanför mig. Hon har aldrig hälsat så JAG däremot har aldrig , förrän nu, vetat vem hon är. Inte alls länge sedan jag såg att hon kom ut ur den lägenheten.

Hon har stått utanför MIN lägenhet och filmat när han har ylat. Inte utanför sin eller grannens osv, utanför min.
Låter som en mycket bitter människa med alldeles för mycket fritid.
Jag bor också i hyreshus och mina hundar skäller några gånger om dagen och kastar leksaker på golven och grannens tonåring dunkar musik och andra grannens 3 åring slår i luckorna dagligen och den tredje grannen jobbar natt och springer i trappen på nätterna ofta pratandes i telefon =D
Ingen här blir arg för en annan granne hörs, det är trevliga männsikor med folkvett som verkar nöjda med sina liv och inte bråkar om småsaker.

Jag hade funderat på en flytt i ditt läge eller åtminstone stått upp emot grannen och igniorerat eller skällt ut beroende på vad du är för typ av person , den där typen av granne du har tar så mycket energi och det är inget du ska behöva stå ut med.
 
Vill du att jag ska höra med mina systrar i trakten om de vet nån som kan hjälpa?
Antingen som dagmatte eller omplacering?
Det får du jättegärna göra! Alla bäckar små! När det gäller dagmatte är ju inte behov motion heller så är det någon som bara vill ha sällskap så fungerar han ju till det också.

Tänker ibland att det är synd att det är hundförbud på psyk annars hade han kunnat följa med till jobbet, han hade gjort ett gott jobb där för att få kramar och gos i oändlighet. ;)

(OBS! Jag förstår dock olämpligheten i det, bäst att tillägga....)
 
I tråden "er första hund" så skriver @Bison om sin Ruben och det inlägget gav mig verkligen känslan att det finns en ägare där ute för varje hund.

Ingen dömmer dig om du bestämmer dig för att testa omplacera honom, de flesta hundar klarar av att få nya "hundföräldrar" särskilt om han har haft ett tryggt och bra liv i så många år nu. Och fixar han inte det så är det också ett frågetecken som är uträtat.

Om du tror att han måt bättre av att somna in så tar du ditt ansvar som matte och det är du som känner din hund bäst och vet vad han klarar av.

Att hitta någon som kan cykla/springa och låta honom dra tycker jag låter som en bra idé som lyfts tidigare. Men det löser ju tyvärr inte problemet med att han inte trivs där han bor nu.
 
Låter som en mycket bitter människa med alldeles för mycket fritid.
Jag bor också i hyreshus och mina hundar skäller några gånger om dagen och kastar leksaker på golven och grannens tonåring dunkar musik och andra grannens 3 åring slår i luckorna dagligen och den tredje grannen jobbar natt och springer i trappen på nätterna ofta pratandes i telefon =D
Ingen här blir arg för en annan granne hörs, det är trevliga männsikor med folkvett som verkar nöjda med sina liv och inte bråkar om småsaker.

Jag hade funderat på en flytt i ditt läge eller åtminstone stått upp emot grannen och igniorerat eller skällt ut beroende på vad du är för typ av person , den där typen av granne du har tar så mycket energi och det är inget du ska behöva stå ut med.
Jag tror inte det egentligen. Men hon är mycket ung, tror det är hennes första lägenhet och jag gissar att hon nog är uppvuxen i villa kanske. Dessa lägenheterna är inte riktigt typ av första lägenheter annars tänker jag, man väljer nog billigare område då. Med ålder kommer nog mer visdom och erfarenhet. Som att grannar får höras helt enkelt. Och att man hälsar, kanske, beroende på om det är något som hon vänjer sig vid senare (det har min son gjort som är lika gammal :) ). De andra grannarna, de flesta, även de i andra hus här, hälsar glatt. Jag bryr mig inte så noga om hon hälsar eller ej, men helt klart föredrar jag grannarna här som verkar gå att tala med i alla fall. :)

Jag vill inte skälla ut henne, dels är hon för ung för det och dels låter ju hunden så även om jag inte håller med i hur pass störande det är och hur man går till väga när man blir störd av grannens hund, så har hon ju rätt att göra som hon gjort. Det är bara olika åsikter vi har, inte så att hon har gjort fel egentligen.

Visst tar det energi, men det är ju pga att hunden låter. Hade han varit tyst hade oron inte funnits där.

Flytt är så svårt av flera andra saker. Jag bor redan i bästa området i staden sägs det. Det är verkligen lugnt och trevligt jämfört med vad jag upplevt tidigare och vad jag förstått hur det är i andra områden. Nära till naturen. Handikappanpassad lägenhet, fin lägenhet dessutom, dyr visserligen, kunde dessutom fått billigare i centrum men valde just denna pga läget och närheten till skogen för hunden. Man ser i stort sett aldrig polisen här, det är tryggt att vara ute på kvällarna- jag är ändå ett lätt offer att ge sig på tekniskt sätt. Jag vet vad jag har, det kan ju bli sämre. Och jag behöver verkligen den här tystnade och lugnheten för både migränen och epilepsin. Det gör massor för hjärnan.

Så det är mycket som ska vägas in för en flytt. Jag tror att hunden i övrigt mår bra här, bättre än på tidigare ställe, i grunden alltså, han ligger mycket på balkongen och spionerar på världen (därav att jag kallar honom för Spionen :D Det kommer sig inte av att han är rysk :D ), han skulle kunna göra det dygnet runt, det enda som hindrar mig från att låta honom ligga där ute på natten med balkongdörren öppen är att DÅ om inte förr skulle grannar klaga. ;)

Det är huskyväder just nu. :)
414380617_1024322918645734_3334817425771232388_n.webp
 
@Enya eftersom du nu beskriver din granne så nyanserat och kan ha förståelse för henne så kan ju det också vara därför hon gått via HV. Hon är ung. Dagens unga är inte så vana vid sociala kontakter, mångas sociala liv sker över dator/iPhone. Att skriva en lapp och lämna i brevlådan kan nog också kännas främmande, vet inte om dagens unga ens håller sig med papper och penna. Att denne gått direkt till hyresvärden är nog inte illvilja utan man hat gjort det man tror är rätt (och är det).

Sen förstår jag absolut stressen över att ha en ljudande hund, jag har själv upplevt det innan vi förstod att det absolut inte kunde vara min hund. Jag hoppas du hittar en lösning.
 
Men nej, alltså förlåt.
Jag har stött på henne med min hund flera gånger. Hon bor ovanför mig. Hon har aldrig hälsat så JAG däremot har aldrig , förrän nu, vetat vem hon är. Inte alls länge sedan jag såg att hon kom ut ur den lägenheten.

Hon har stått utanför MIN lägenhet och filmat när han har ylat. Inte utanför sin eller grannens osv, utanför min.
Men alltså, hon verkar jättekonstig.
Och totalt överkänslig för minsta lilla ljud.
Det finns faktiskt människor som verkligen inte går att resonera med och som stör sig på precis allt.
Det är ingen ide att försöka komma till någon lösning med dessa.
 
Oavsett att du tycker att "han borde inte störa, det är så kort stund/så sällan etc", så blir hon störd och när man blir störd av grannar/deras husdjur har man faktiskt som hyresgäst all rätt i världen att klaga.
Förutom att du helt har missuppfattat den delen av inlägget, det var ironiskt, då har du fel här också.

Det är en oerhört dålig ide att klaga på saker som hyresvärden faktiskt inte har någon skyldighet att göra något åt. Det är skillnad på att bli störd, det är sådant som händer och man delvis måste tåla i ett flerfamiljshus, och en allvarlig störning.
En allvarlig störning har hyresvärden skyldighet att hantera. Men t.o.m. där så kan det även efter en runda till Hyresnämnden bli så att Rätten beslutar att störning är något som resten av huset måste tåla.

Det där är INTE en allvarlig störning.
 
Många här på forumet är ju bekanta med historien om mina förfärliga hyresgäster.
De hade först en schäfer som lät i princip konstant, men egentligen var oerhört trevlig.
Sedan så hade de, och har fortfarande, en kamphundskorsning som sprang runt och ställde till det litet överallt.
Båda hundarna hade stört grannarna rent handgripligen, typ klättrat på en när hon hämtade posten.
Det fanns ändå inte någon möjlighet att få dem vräkta p.g.a. hundarna. Jag försökte.

De letar f.ö. ny bostad igen.
Men problemet är inte heller denna gång hunden.
 
Låter som en mycket bitter människa med alldeles för mycket fritid.
Jag bor också i hyreshus och mina hundar skäller några gånger om dagen och kastar leksaker på golven och grannens tonåring dunkar musik och andra grannens 3 åring slår i luckorna dagligen och den tredje grannen jobbar natt och springer i trappen på nätterna ofta pratandes i telefon =D
Ingen här blir arg för en annan granne hörs, det är trevliga männsikor med folkvett som verkar nöjda med sina liv och inte bråkar om småsaker.

Jag hade funderat på en flytt i ditt läge eller åtminstone stått upp emot grannen och igniorerat eller skällt ut beroende på vad du är för typ av person , den där typen av granne du har tar så mycket energi och det är inget du ska behöva stå ut med.
så du tycker det är ok att den grannen inte får sova efter sitt nattarbete?
 
Jag tror inte det egentligen. Men hon är mycket ung, tror det är hennes första lägenhet och jag gissar att hon nog är uppvuxen i villa kanske. Dessa lägenheterna är inte riktigt typ av första lägenheter annars tänker jag, man väljer nog billigare område då. Med ålder kommer nog mer visdom och erfarenhet. Som att grannar får höras helt enkelt. Och att man hälsar, kanske, beroende på om det är något som hon vänjer sig vid senare (det har min son gjort som är lika gammal :) ). De andra grannarna, de flesta, även de i andra hus här, hälsar glatt. Jag bryr mig inte så noga om hon hälsar eller ej, men helt klart föredrar jag grannarna här som verkar gå att tala med i alla fall. :)

Jag vill inte skälla ut henne, dels är hon för ung för det och dels låter ju hunden så även om jag inte håller med i hur pass störande det är och hur man går till väga när man blir störd av grannens hund, så har hon ju rätt att göra som hon gjort. Det är bara olika åsikter vi har, inte så att hon har gjort fel egentligen.

Visst tar det energi, men det är ju pga att hunden låter. Hade han varit tyst hade oron inte funnits där.

Flytt är så svårt av flera andra saker. Jag bor redan i bästa området i staden sägs det. Det är verkligen lugnt och trevligt jämfört med vad jag upplevt tidigare och vad jag förstått hur det är i andra områden. Nära till naturen. Handikappanpassad lägenhet, fin lägenhet dessutom, dyr visserligen, kunde dessutom fått billigare i centrum men valde just denna pga läget och närheten till skogen för hunden. Man ser i stort sett aldrig polisen här, det är tryggt att vara ute på kvällarna- jag är ändå ett lätt offer att ge sig på tekniskt sätt. Jag vet vad jag har, det kan ju bli sämre. Och jag behöver verkligen den här tystnade och lugnheten för både migränen och epilepsin. Det gör massor för hjärnan.

Så det är mycket som ska vägas in för en flytt. Jag tror att hunden i övrigt mår bra här, bättre än på tidigare ställe, i grunden alltså, han ligger mycket på balkongen och spionerar på världen (därav att jag kallar honom för Spionen :D Det kommer sig inte av att han är rysk :D ), han skulle kunna göra det dygnet runt, det enda som hindrar mig från att låta honom ligga där ute på natten med balkongdörren öppen är att DÅ om inte förr skulle grannar klaga. ;)

Det är huskyväder just nu. :)
Visa bifogad fil 136652
Du verkar oerhört snäll :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Min storpudelhane är 2,5 år och lättstressad. Vi har nyligen flyttat från landet där det mest fanns katter rådjur och harar att nosa...
Svar
1
· Visningar
332
Senast: chimichanga
·
Övr. Hund Härom dagen var fastighetsskötaren hemma hos oss och skulle fixa en grej i vårat badrum som vi hade felanmält, vi var inte hemma vid...
2
Svar
25
· Visningar
2 906
Senast: Piaff
·
Övr. Hund Jag har idag fått ett mail från värden att de fått in klagomål på mina hundar, att de skäller när de är hemma själva. Jag vet inte vad...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
6 729
Senast: Milosari
·
Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 145
Senast: Lillefrun
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Senast tagna bilden XVI
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp