Hur ofta har du åkt ambulans?

[Gabby_Ossi]

Suttit och blivit undersökt efter krock en gång men behövde aldrig åka utan blev hämtad hem med vanlig bil sen. Sen har jag åkt ambulans som transport mellan sjukhus när jag bröt benet på skidsemester. Fick skjuts i vanlig bil från sjukstugan i backen till Sälen för röntgen, sen när de insåg att det var brutet fick jag åka med ambulans till Mora och sedan även till flygplatsen - ambulansflyg till Skåne - och ambulans igen till hemmasjukhuset. Men det var ju aldrig akutläge så inga blåljus.

 

[Enya]

En gång. Hade bröstsmärtor och yrsel. Fick vänta 1,5 timme i en korridor där det gick folk fram och tillbaka hela tiden och massor av pipljud. Först placerades jag på en brits mitt framför entrén, så alla som kom in såg mig först. Höll på att bli knäpp. (Har ptsd, autism och ADHD) Sen kollade två sköterskor EKG och blodtryck samt blodprov. Sen fick jag yrslig halvligga i en stol och vänta totalt ca 5,5 timme till på läkare som sa att de inte hittat något fel.
Förstår att läkarna måste ta akuta fall först men det borde finnas nån som kan lämna besked och skicka hem de som inte är akuta, det skulle ju frigöra mycket plats och resurser.
Iofs hade jag kunnat gå därifrån efter några timmar för det hade ju inte dröjt 7 timmar om det vore allvarligt …
Totalt inkl ambulansresan tog det ca 7 timmar.
Jag har undvikit akuten och ambulanser sen dess.

Fast en del saker behöver kanske observeras och inte skickas hem direkt även om det till synes inte är något urakut från början. Jag kan tänka mig att blodtryck och EKG kan vara något sådant man kan ha koll på med en patient som uppger yrsel och bröstsmärta, och inte skicka hem direkt.

 

[Enya]

Minns när mellanbarnet skulle födas 2003. Kommer innanför dörren till förlossningen i Lund och kvinnan i receptionen tittar på klockan, skriver ner klockslaget och säger att jag ska skrivas in och vänta på barnmorska som tar över. Därefter väntar jag en stund och får höra på håll att man pratar om att skicka mig till Malmö, barnmorska kommer fram till mig och säger att det brukar ju ta tid med andra barnet också och de har ingen plats så de får skicka mig till Malmö istället och håller på att förbereda för ambulanstransport. Jag har värkar, rejäla sådana så säger nej, nix pix, nepp och aldrig i livet och barnmorskan säger att jo så får vi göra och går i väg. jag vandrar fram och tillbaka i korridoren för jag har så ont att jag inte ens kan sitta ner. Efter en stund kommer barnmorskan tillbaka och säger att jag stressar de andra kvinnorna som väntar pga att jag vandra så, så det är bättre att jag sätter mig ner. vilket jag försöker, men inte kan, reser mig igen och vandrar fram och tillbaka. Hon blir arg och fräser "Så ont har du väl ändå inte?!" och min man bara "öh, JO?!". Det bestäms att man ska kolla hur långt framskridet det är innan jag stoppas in i ambulansen så jag får ett rum och får vänta en stund och kopplas upp och undersöks, barnmorskan säger kaxigt till en kollega "ja det blir inget barn under mitt skift i alla fall". När man undersöker mig blir det plötsligt bråttom, ambulansen avbokas och jag får ett av rummen de visst inte hade. Ungen var liksom nästan ute....

Jag blev inskriven 13.01 i receptionen när jag klev innanför dörren direkt och han är född 13.42. det blev visst ett barn under hennes skift ändå. Och jag slapp ambulans till Malmö, han hade fötts i den då alltså, det är ändå typ 20 minuter mellan Lund och Malmö liksom och vem vill föda i en skumpig ambulans!

Med dottern var jag på väg att ta bussen till förlossningen men fick skjuts i sista stund och väl var väl det för hon hade fötts i bussen annars, vi hade inte hunnit då heller.

Så jag har räddat mig från två ambulansfärder i alla fall

 

[Fjordfrälst]

En gång. Efter bilolycka

 

[Tranan]

3 gånger, hoppas det inte blir fler gånger

 

[turbofling]

4 gånger
1 och 2 var jag runt 1 år och hade båfmda gångerna feberkramper med andningsuppehåll.
3. Ca 5 år. Hjärnskakning hos dagmamman, hon rinde ambulans.
4. 7 år. Var jättesjuk, vårdcentralen skickade mig med ambulans till sjukhuset. Blev kvar där i nästan en månad.

När jag var 22 år slet jag av korsbandet i skidbacken. Personalen stog med telefonen i handen och skulle ringa ambulans men jag åkte hellre bil (körde inte själv).

Ena barnet har åkt ambulans en gång, när hon var 7månader och fick sitt första kruppanfall. Men min man åkte med henne då.

Några akutenbesök har det blivit, både själv och med barnen men inget livshotande/jätteakut.

 

[clusia]

Aldrig men 1177 ville skicka mig en förra året när jag hade kraftiga magsmärtor och inte kunde andas. Men jag tyckte det inte det var så allvarligt så jag fick skjuts in.

 

[MiaMia]

Två. Den ena kan nog betraktas som en transportresa de inte hade tagit om de inte haft fria bilar just då.

Den andra var min syster som insisterade på och jag viste inte om det innan de redan börjat köra mot mig. Eftersom hennes man (under 40 med prickfri hälsa) just varit inne med hjärtinfarkt helt utan förvarning så var det mest av hänsyn till henne som jag inte protesterade.
Ingen vet vad det var som gjorde så helsikes ont, men när allt som kan vara farligt uteslutits blev jag utcheckad. Och efter några dagar hemma bättrade det sig.

De två gånger som jag verkligen fått akutinsatser och blivit inlagd har jag åkt vanlig sjukresa med taxi. 1. Akut blindtarmsoperation. 2. Sorkfeber. Båda gångerna var jag så groggy av feber att jag knappt kunde stå upp och klä mig själv.

 

[Mineur]

En gång när jag var 17, hade trillat av en häst och skadat ryggen rätt rejält. Fast först kom faktiskt brandbilen, av alla saker här i världen! Ridklubben jag red på låg mittemot brandstationen, så det var tydligen standard att de skickade över en sådan först (ifall de inte hade viktigare saker för sig, typ släcka bränder och sånt ) för att göra en första undersökning medan vi väntade på ambulansen. Minns inte om det var de eller ambulanspersonalen som sedan spände fast mig på en sådan där bår med kardborre runt huvudet och grejer, men sedan åkte vi i alla fall iväg till akuten i en ambulans där en fraktur på ena ryggkotan konstaterades (och ja, jag hade säkerhetsväst på mig...)

 

[monster1]

Jag har aldrig åkt ambulans, varken själv eller med någon annan.

 

[Grazing]

En gång. Hade bröstsmärtor och yrsel. Fick vänta 1,5 timme i en korridor där det gick folk fram och tillbaka hela tiden och massor av pipljud. Först placerades jag på en brits mitt framför entrén, så alla som kom in såg mig först. Höll på att bli knäpp. (Har ptsd, autism och ADHD) Sen kollade två sköterskor EKG och blodtryck samt blodprov. Sen fick jag yrslig halvligga i en stol och vänta totalt ca 5,5 timme till på läkare som sa att de inte hittat något fel.
Förstår att läkarna måste ta akuta fall först men det borde finnas nån som kan lämna besked och skicka hem de som inte är akuta, det skulle ju frigöra mycket plats och resurser.
Iofs hade jag kunnat gå därifrån efter några timmar för det hade ju inte dröjt 7 timmar om det vore allvarligt …
Totalt inkl ambulansresan tog det ca 7 timmar.
Jag har undvikit akuten och ambulanser sen dess.

Fast det är inte så konstigt tycker jag, dom ville säkert observera en stund innan läkaren kunde vara säker på att det inte var något som kom tillbaka snabbt. Hellre vänta lite för länge än att skickas hem för snabbt. Men dom kan ju ibland kanske vara bättre på att uppdatera en om vad som händer lite bättre.

 

[MML]

Nu får jag erkänna att jag nog haft en uppfattning om att de flesta (vuxna) i alla fall åkt ambulans någon gång. Förstår av svaren här att det kanske inte är fullt så vanligt som jag trott!

Själv har jag åkt ambulans ett flertal gånger, varav 5 eller 6 för egen del. Jag har även ringt efter ambulans åt andra ett antal gånger. Har inga dåliga erfarenheter av ambulanser, och inte heller av akutvård på sjukhus, vad jag kan minnas nu.

 

[MJLee]

Som vuxen hamnade jag i ambulans när jag tuppade av på golvet. Ringde 1177 förklarade att jag absolut inte ville ha en ambulans. Plötsligt stod det en utanför porten, förklarade igen att jag inte behövde en ambulans. De sa att kom ner så ska vi bara kolla dig, och plötsligt var jag på väg in.

Andra gången, samma sak. Säckade ihop på golvet på jobbet och kunde inte stå upp. Förklarade bestämt att jag inte ville ha en ambulans och att jag skulle bli bättre efter några timmar. Kolleger ringde ambulans och jag hamnade på akuten där jag fick vänta ett antal timmar. Och då mådde jag helt ok. Bad bara om en smörgås eftersom blodsockret svajade lite.Åkte hem med kollektivtrafiken.

Tack och lov så nästa gång så blev det ingen ambulans utan en kollega följde med mig hem i en taxi och hjälpte mig upp och till sängen. Som vanligt så var jag helt ok efter några timmar. Varit på VC för att undersöka varför och jag har tydligen dåliga blodvärden vilket kan vara en orsak. Frustrerande att jag inte vet varför men förhoppningsvis kan läkare på VC klura ut det. Annars så är det ok och något som bara händer ibland.

Edit: Ska tillägga att varje gång jag hamnat där har jag tillbringat resan med att säga att jag inte behövde åka till sjukhuset.

 

[Lickety]

Aldrig.

 

[Kakis]

Bara med någon annan. En kollega blev dålig när vi var på konferens i en annan stad så jag valde att följa med henne så hon slapp vara själv. Och det var bra när de efter ett gäng undersökningar sa att det inte var något allvarligt och hon fick lämna. Men hon var väldigt trött och omskakad och det var inte helt trivialt för mig som inte var sjuk att lokalisera taxi där.

 

[Krålus]

Nu får jag erkänna att jag nog haft en uppfattning om att de flesta (vuxna) i alla fall åkt ambulans någon gång. Förstår av svaren här att det kanske inte är fullt så vanligt som jag trott!

Själv har jag åkt ambulans ett flertal gånger, varav 5 eller 6 för egen del. Jag har även ringt efter ambulans åt andra ett antal gånger. Har inga dåliga erfarenheter av ambulanser, och inte heller av akutvård på sjukhus, vad jag kan minnas nu.

Min sambo är 60 och nej han har aldrig åkt ambulans.

 

[Krålus]

Min sambo är 60 och nej han har aldrig åkt ambulans.

Men å andra sidan har mamma åkt ambulans fler gånger i livet så det jämnar ut sig.

 

[Liten]

Har aldrig åkt ambulans (inte sambon heller). Däremot varit inne ett gäng gånger på akuten (i regel antingen på vårdens uppmaning eller försäkringsbolaget). Har oftast kunnat ta mig in själv på något vänster, men sambon fick komma hem och skjutsa när det var njursten - då hade jag verkligen inte kunnat köra eller åka kollektivt (tog mig ju knappt ner till bilen utanför huset..).

 

[MidnightSoul]

1 gång, min dåvarande flickvän bestämde sig för att sparka till en tyg mus.

 

[Rosett]

Fast en del saker behöver kanske observeras och inte skickas hem direkt även om det till synes inte är något urakut från början. Jag kan tänka mig att blodtryck och EKG kan vara något sådant man kan ha koll på med en patient som uppger yrsel och bröstsmärta, och inte skicka hem direkt.

Fast jag låg ju inte uppkopplad till EKG mer än kanske 2-5 minuter. Sen fick jag sitta o vänta flera timmar så det var uppenbarligen inget fel på EKG-t så då hade de väl kunnat skicka hem mig direkt …