Hur ofta har du åkt ambulans?

Minns nu att jag ringt efter ambulans en gång, då min morfar var döende hemma. Jag ringde 112 flera gånger utan svar och fick sedan ringa det gamla SOS-numret – 90 000. Det här var 2002, 90 000 byttes ut till 112 i mitten av 90-talet men de svarade direkt. Tyvärr avled han senare på sjukhus.
 
Tack och lov aldrig åkt ambulans.
Besökt akuten ett par gånger, bland annat ett par gånger för njursten och nyligen även pga lunginflammation.
 
Har åkt ambulans 3 ggr, en bilolycka - ont i ryggen.. en ridolycka - avkastad och trampad av hästen över revbenen.. och en motorcykelolycka - brutet nyckelben och sårskada..
Borde även ha åkt en annan gång efter en annan ridolycka, ringde pappa istället, ingen förstår hur jag ens kunde resa mig, än mindre knata in på akuten för egen maskin - hade frakturer på 3 ländkotor.. (jag säger adrenalin, jag va ju tvungen att fånga in hästen.. 😅 )
Akuten har jag besökt fler gånger än jag kommer ihåg..

Har även åkt med ambulansen under en natt när jag pluggade SMO, det var intressant att få se det från "andra sidan"!
 
En gång som barn, fick komplikationer i form av hjärnhinneinflammation och ngt mer efter påssjuka. Minns mest att ambulanspersonalen bar mig i famnen nerför trapporna och att ambulansen körde lugnt och stilla. Jag var glad att den inte tutade för jag hade väldigt väldigt väldigt ont i huvudet.

Akuten har jag varit på fler gånger än jag minns däremot. Hästolyckor, andningsproblem pga astma, kidsen har råkat ut för diverse sportolyckor osv.
 
Aldrig. Jag har nog inte ens varit inne på ett sjukhus helt ärligt 😅 Att hälsa på folk där ligger inte för mig och jag har själv bara behövt besöka VC.
 
Aldrig åkt själv, ringt 1 gång när mor min trillade i trappen och bröt foten. Väldigt trevlig personal som dock höll på att köra fel när de skulle iväg igen :)
Varit på akuten ett flertal gånger men alltid lyckats ta mig dit på egen hand, enda gången då jag funderade på ambulans var när jag trillade och drog bröstkorgen i en betongkant, efter ett tag blev det väldigt svårt att andas men då hade jag far här så han körde in mig. Visade sig vara brutna revben och spräckt sternum och misstänkt hjärtpåverkan.
Och sen den gången när jag var själv hemma och hade fula kattbett i båda händerna och inte riktigt kunde använda dom, men då kom en kompis och körde in mig. Där kan vården dock vara lite nonchalant har jag märkt, med tanke på mitt jobb har jag varit inne ett par gånger med fula kattbett, gärna lednära och då vill de inte alltid behandla. Har resulterat i blodförgiftning och ledpåverkan i ett finger bla.
 
Fast dom har koll, även om man inte ser eller märker det så har dom det.

Men nu fungerar det ju inte så riktigt, du kände ju av det du kände och kom dit av en anledning och dom tog det på allvar och behöll dig där en stund för säkerhetsskull. Det är inget konstigt, visst det kan ha varit så att läkaren struntat i dig eller glömt bort dig eller låtit dig vänta med mening men jag tror inte det, dom vill oftast ha bort folk så folk dom kan från akuten. Det är sällan man får stanna där i onödan och ta upp plats.
Nej de hade inte koll. Om de inte ser genom väggarna förstås.
EKG var utan anmärkning så varför vänta 5,5 timmar för säkerhets skull?
(Ambulansen frågade om jag ville åka in och de körde i normal fart utan blåljus. Så de trodde inte heller att det var något farligt).
Som jag skrev innan så förstår jag att läkarna måste ta akuta fall först så jag tror inte att han struntat i mig eller glömt bort mig eller låtit mig vänta med mening.
Hade det funnits fler läkare så hade det garanterat inte tagit 7 timmar för en ångestattack …
 
Jag har nog åkt ambulans tre gånger pga av sjukdom (blandat alkohol och tabletter av misstag i min ungdom, samt vid två lunginflammationer och sedan ytterligare några gånger som förflyttning. Även åkt ambulansflyg hem till mitt hemsjukhus då jag blev dålig på annan ort.
 
En gång pga hypoglykemi och krampanfall. Vaknade i ambulansen och fattade inte vad som hänt. Snäll ambulanspersonal gick iväg till mitt jobb i närheten och hämtade min handväska så jag fick med mig insulin och grejer. Fick ligga kvar på sjukhuset för observation i 24 timmar då jag slagit i huvudet när jag tuppade av.

Varit på akuten en annan gång men då blev jag körd av en anhörig dagen efter att VC sagt att jag måste åka in AKUT (var tvungen att fixa hundvakt först eftersom jag visste att jag skulle bli inlagd flera dagar).
 
Nej de hade inte koll. Om de inte ser genom väggarna förstås.
EKG var utan anmärkning så varför vänta 5,5 timmar för säkerhets skull?
(Ambulansen frågade om jag ville åka in och de körde i normal fart utan blåljus. Så de trodde inte heller att det var något farligt).
Som jag skrev innan så förstår jag att läkarna måste ta akuta fall först så jag tror inte att han struntat i mig eller glömt bort mig eller låtit mig vänta med mening.
Hade det funnits fler läkare så hade det garanterat inte tagit 7 timmar för en ångestattack …
Fast dom visste ju inte att det var en ångestattack fören dom såg att det inte kom tillbaka eller hände nåt mer. Så näe, att stanna så i onödan är det få som får göra, känslan kan vara det absolut men dom vill inte ha folk där i onödan.
 
Fast dom visste ju inte att det var en ångestattack fören dom såg att det inte kom tillbaka eller hände nåt mer. Så näe, att stanna så i onödan är det få som får göra, känslan kan vara det absolut men dom vill inte ha folk där i onödan.
Men ge dig nu! :banghead:
De tog EKG! Som inte visade nåt fel på hjärtat. Hade det varit nåt fel så hade jag inte behövt vänta i +5 timmar på läkaren!

Kommer inte att svara fler ggr nu
 
En gång, efter en bilolycka. Var vid medvetande hela tiden, men blundade hela tiden för hade massa splitter i ögonen, så kändes bäst så. Kom direkt in där de rengjorde och sydde ihop mig med lokalbedövning då de inte vågade söva mig. Oerhört väl omhändertagen! Och tur i oturen, så bara en massa stygn i ansiktet och ena armen, men bröt inget och var mest blåslagen.
 
2 gånger tror jag. Första gången tror jag att jag transporterades i ambulans efter en blindtarmsoperation som 8-åring. Jag kan minnas fel, jag vaknade upp när de transporterade mig och jag var utomhus och antog efteråt att det var ambulans och jag var lite sur för att jag sov/var medvetslös när jag fick göra något så spännande som att åka ambulans. Andra gången var en sorglig färd till hospisavdelning med far. Han dog dagen efter.
 
Men ge dig nu! :banghead:
De tog EKG! Som inte visade nåt fel på hjärtat. Hade det varit nåt fel så hade jag inte behövt vänta i +5 timmar på läkaren!

Kommer inte att svara fler ggr nu
Ja jo jag kan läsa, ser vad du skriver, därav mina svar..en person med bröstsmärtor och yrsel är inte helt dumt att vänta med att skicka hem direkt.
 
Aldrig åkt själv, ringt 1 gång när mor min trillade i trappen och bröt foten. Väldigt trevlig personal som dock höll på att köra fel när de skulle iväg igen :)
Varit på akuten ett flertal gånger men alltid lyckats ta mig dit på egen hand, enda gången då jag funderade på ambulans var när jag trillade och drog bröstkorgen i en betongkant, efter ett tag blev det väldigt svårt att andas men då hade jag far här så han körde in mig. Visade sig vara brutna revben och spräckt sternum och misstänkt hjärtpåverkan.
Och sen den gången när jag var själv hemma och hade fula kattbett i båda händerna och inte riktigt kunde använda dom, men då kom en kompis och körde in mig. Där kan vården dock vara lite nonchalant har jag märkt, med tanke på mitt jobb har jag varit inne ett par gånger med fula kattbett, gärna lednära och då vill de inte alltid behandla. Har resulterat i blodförgiftning och ledpåverkan i ett finger bla.

Jag har hört flera historier om att kattbett, särskilt nära leden har förorsakat blodförgiftning och annat otrevligt. En tror jag gick så långt som amputation. Så när Nikita min förra katt bet mig hårt och djupt just i en fingerled så gick jag iväg till VC nästa dag för rejäl rengöring på djupet. De var lite förvånade men jag stod på mig.

Megara biter mig ju jämt men det är sällan så det går hål på huden och inte nära en led - mest underarmar och fötter. Så där baddar jag bara lite om det verkligen blöder - vilket det nästan aldrig gör ska jag tillägga!!!
 
Aldrig åkt ambulans eller vart på akuten för egen räkning.

Jag har ringt efter ambulans eller ja, kom ingen då ambulanspersonalen/sjukhuspersonalen kunde knata några meter till vederbörande 😅 då sjukhuset var på andra sidan tunnelbanesationen . Man som inte reagerade på nått alls, visade sig sen var rejält överförfriskad.
 
Jag har hört flera historier om att kattbett, särskilt nära leden har förorsakat blodförgiftning och annat otrevligt. En tror jag gick så långt som amputation. Så när Nikita min förra katt bet mig hårt och djupt just i en fingerled så gick jag iväg till VC nästa dag för rejäl rengöring på djupet. De var lite förvånade men jag stod på mig.

Megara biter mig ju jämt men det är sällan så det går hål på huden och inte nära en led - mest underarmar och fötter. Så där baddar jag bara lite om det verkligen blöder - vilket det nästan aldrig gör ska jag tillägga!!!

Jag har blivit kattbiten på riktigt två gånger (båda gångerna var olyckor, jag kom i vägen när jag skulle avstyra riskabla situationer) och då har VC propsat på penicillinkur trots att det kändes onödigt i mina ögon. (Gjorde som de sa dock, tänker att det är väldigt sällan de försöker övertala någon att äta antibiotika i onödan.)
 
Jag har blivit kattbiten på riktigt två gånger (båda gångerna var olyckor, jag kom i vägen när jag skulle avstyra riskabla situationer) och då har VC propsat på penicillinkur trots att det kändes onödigt i mina ögon. (Gjorde som de sa dock, tänker att det är väldigt sällan de försöker övertala någon att äta antibiotika i onödan.)
Jag har har sett kollegors kattbett som blivit illa, så jag skulle säga better safe than sorry gällande just kattbett.
 
Jag har hört flera historier om att kattbett, särskilt nära leden har förorsakat blodförgiftning och annat otrevligt. En tror jag gick så långt som amputation. Så när Nikita min förra katt bet mig hårt och djupt just i en fingerled så gick jag iväg till VC nästa dag för rejäl rengöring på djupet. De var lite förvånade men jag stod på mig.

Min mor skickade in en kollega med rejäla kattbett i händerna till akuten en gång. Hen fick antibiotika intravenöst och en rejäl kur efteråt, som jag förstod det. Händerna är ju väldigt utsatta också, en använder den till allt liksom.

För sepsis krävs det tyvärr inte särskilt mycket, om en har otur. Just med kattbett skulle jag inte chansa, även om jag inte är "nojig" av mig som så när det gäller sår i allmänhet.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag satt i kökssoffan med amningskudde och min 3 månader gamla dotter i knät. Jag tittar på när min man och treåring ”spelar” schack när...
Svar
8
· Visningar
1 475
Senast: Crossline
·
  • Artikel Artikel
Dagbok och orolig att inte bli tagen på allvar! Jag har känt mig väldigt sliten och trött i många år och har väl kanske vant mig vid det och...
Svar
2
· Visningar
782
Senast: Wille
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 604
Senast: Lavinia
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
25 084

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp