Sv: Hur införa en "vit jul"?
Jag svarar även om det inte var riktat till mig.
Jag tror inte att de tror att Du är alkoholist, däremot har du en lite onyansierad syn på alkohol. Det är lite antingen eller. Och det är ju inte så konstigt om du är uppvuxen i en alkoholistfamilj.
Jag har upplevt min mamma lite småfull i min uppväxt och jag tyckte aldrig det var obehagligt med detta. Däremot tyckte jag fyllon på spårvagnen var obehagliga. Och jag tror de flesta, även de som dricker själva, tycker det är lite pinsamt med de som inte kan hantera alkohol. Jag skulle tex aldrig bli full på en familjesammankomst även om jag skulle dricka lite grand. Fylla hör ungdomen till tycker jag, när jag var student hände det att jag drack lite för mycket. Men det var aldrig obehagligt. Jag antar att de jag var ute och festade med var vettiga människor som inte blev farliga för att de drack lite för mycket.
Hoppas du förstår hur vi resonerar!
Oj vilket snällt svar!
Det dricks inte alls i min närhet, i stort sett. Det är till och med så att mamma och jag köper alkoholfria öl trots att både hon och jag kunnat köpa andra, speciellt mamma som inga barn har hemma längre, vi är ju vuxna alla nu.
Mamma drack inget till jul när vi bodde med pappa heller, för han stod för drickande för varenda kotte i byn typ. Det började med öl, blev full och somnade och så tillbringade vi resten av julen i tysthet med mat, klappar och tv. Fick absolut inte leka eller så för vaknade han, vilket hände ibland, så blev det våldsamt. Efter några år blev det inte öl utan starksprit och då somnade han inte utan det var bråk och gap istället. I bästa fall, i värsta fall stod han som så många gånger, och slog på min mamma så att hon till sist fick springa och gömma sig i källaren bakom skorstenen. Vid andra tillfällen (inte jul) blev vi utslängda från huset och fick skynda därifrån, med ingenstans att bo. När han nyktrat till dagen efter fick vi komma hem igen.
Ja, detta har påverkat min syn på alkohol, det förstår jag också, så klart. Men det har nog också gjort att jag inte ser något problem att fira högtider eller liknande UTAN alkohol. Jag tycker inte att sillen är godare med nubbe till (midsommar och påsk är precis lika alkoholfri) eller glögg med alkohol är viktigare än den utan. I mina ögon blir inte julen en bättre upplevelse med alkohol, då upplevelsen inte sitter i det vi äter och dricker. För mig alltså.
Det jag reagerade och reagerar på är resonemanget att man inte skulle vilja ha ett julfirande utan alkohol alls. Att den är SÅ viktig för ens jul. Om jag hade haft en partner (tack gode Gud att jag inte har det, det verkar ju bara vara problem och sorg med sånna) så kan jag med bestämdhet säga att om han eller hon inte velat ha sill eller julskinka eller vad som helst på julbordet i vår familj, så hade jag kunnat strunta i det. Det hade inte blivit en diskussion ens, för mig. Jag klarar mig utan det, för det är jul även utan sill, julskinka, revben eller vad det nu är. Hade han eller hon däremot krävt alkoholhaltiga drycker nu när mina barn bor hemma så hade jag inte ställt upp på det. Hur jag hade ställt mig till det om mina barn inte bott hemma, det kan jag inte svara på nu för jag vet inte hur framtiden ser ut och hur jag resonerar om 10 år. Eftersom jag antagligen inte har någon partner ens så lär jag inte behöva fundera på frågan ens.
Att TS sambo så tydligt har svårt för att acceptera en vit jul när de får barn tycker jag snarare att han har alkoholproblem än att jag har snedvriden syn på alkoholförtäring. För ÄR det verkligen hela världen i det stora hela? Är det verkligen så viktig att man tillåter sig bli oväns med sin älskade? Jul är ju så mycket mer än alkohol! Tycker jag alltså.