Hur höja medvetenheten om hur inavlade våra raser är?

[Wingates]

Slår du ihop raser får du snabbt en mycket bredare avelsbas att arbeta med. Du får snabbt större genetisk variation. Om man bara öppnar upp stamboken ibland och enstaka utparningar sker får du ett mycket mer begränsat inflöde av nya gener.

Bredare avelsbas kanske, men förmodligen mindre specialisering - vilket ju är syftet med hundraser.
Katter är ju mer lika varandra än hundar trots olika raser.

 

[Sol]

Om jag inte minns helt fel så är väl västgöten just en sådan ras som ändå har väldigt snäv avelsbas? Just så att även om man har en låg inavelsgrad när man räknar på ett fåtal generationer så är det genetiskt sett inte lika bra. Men, det är också sådant som gör att jag inte per automatik tänker "hög inavelsgrad = katastrof", för så fort man tittar på en enskild punkt hos hundarna i avel och struntar i att titta på helheten, då riskerar det att gå tokigt. Sedan är det väl självklart att det är bra om man kan ha bred genetisk grund hos hundarna och ha friska och sunda hundar, men ja, det är ju ingen självklarhet att de blir friskare bara för att man korsar in annat och breddar avelsbasen.

Jo, det är faktiskt en självklarhet att bredare avelsbas och större genetisk variation kommer ge en friskare population. Givet att korsningar sker med raser som inte är nära besläktade.

Dilution is the solution.

 

[Pilot]

Slår du ihop raser får du snabbt en mycket bredare avelsbas att arbeta med. Du får snabbt större genetisk variation. Om man bara öppnar upp stamboken ibland och enstaka utparningar sker får du ett mycket mer begränsat inflöde av nya gener.

Vet av erfarenhet som kattuppfödare att det inte är så himla många som är intresserade av att hänga på utparningsprojekt. Det är lätt för uppfödare att applådera sådana initiativ men de vill inte delta själva (och sedan kan det även snackas en jävla massa skit om det också såklart).

Så mina utparningsprojekt påverkar egentligen inte avelsbasen i stort eftersom de flesta inte är intresserade av att hjälpa till. "Min population" blir i praktiken en genetiskt divers subpopulation inom rasen och ett fåtal uppfödare (kan räknas på en hand) köper in mina linjer. Och då är utparningar som fenomen betydligt vanligare och mer accepterade inom raskattavel än inom hundavel (iaf inom SKK).

Jag kan förstå ditt resonemang, men man tappar ju även kultur och historian som ligger bakom många hundraser.
Det kom ju upp som förslag i förra tråden att man t.ex. kan slå ihop vallhundar, som om de alla har samma egenskaper. eller spetsar.
Även om många hundar inte tillhör vår historia så finns det nog de i hemländerna som hade känt att de förlorat mer än de vunnit.

Sen vill man ju oftast åt rasegenskaperna för att hundar 'brukas' på ett annat vis än katter, vilket gör att jag har svårt att tro att trots att man slår ihop "hundtyper" så kommer det delas upp förr (snarare) eller senare, just för att olika uppfödare/hundägare vill åt olika egenskaper trots allt.

 

[Sol]

Bredare avelsbas kanske, men förmodligen mindre specialisering - vilket ju är syftet med hundraser.
Katter är ju mer lika varandra än hundar trots olika raser.

Fast hur många jakthundar som är specialiserade på älg har vi? Hur många har vi som är specialiserade på att valla får? Hur många raser är specialiserade på drag? Osv.

Och jag vet att hundar kan jaga på olika sätt, de kan valla på olika sätt, en del draghundar är långdistansare och andra är kortdistansare osv.

Men på sikt måste man fråga sig om specialisering är viktigare än hälsa och livskraftighet. Om man väljer specialisering före hälsa och livskraft kommer man utrota rasen eller till slut tvingas att öppna stamboken (som skedde med tex. gotlandsstövaren) och det går inte att tro att enstaka utparningar kommer rädda en i praktiken utrotningshotad ras.

Den kattras jag föder upp höll på att gå under av inavelsproblematik på 90-talet. Det fanns veterinärer som ville förbjuda avel på rasen. Inte tusan fjompande uppfödarna då på med att para ut ett par gånger utan då gick man ihop och "massutavlade" och "massimporterade" för att rädda rasen. Som akut åtgärd, men fortfarande ligger COI hos de flesta katter i rasen på 20-25%. För att uppfödarna därefter trodde att läget var lugnt, nu kunde man fokusera på typ.

 

[Sol]

Jag kan förstå ditt resonemang, men man tappar ju även kultur och historian som ligger bakom många hundraser.
Det kom ju upp som förslag i förra tråden att man t.ex. kan slå ihop vallhundar, som om de alla har samma egenskaper. eller spetsar.
Även om många hundar inte tillhör vår historia så finns det nog de i hemländerna som hade känt att de förlorat mer än de vunnit.

Sen vill man ju oftast åt rasegenskaperna för att hundar 'brukas' på ett annat vis än katter, vilket gör att jag har svårt att tro att trots att man slår ihop "hundtyper" så kommer det delas upp förr (snarare) eller senare, just för att olika uppfödare/hundägare vill åt olika egenskaper trots allt.

Återigen, är kultur och historia viktigare än att hundarna är hälsosamma genetiskt hållbara? Handlar inte kultur och historia väldigt mycket om känslor och det är mycket känslor som ligger bakom varför uppfödare inavlar också.

Skulle man fokusera mer på funktion än kultur, historia och exteriör har HUNDARNA mycket att vinna.

 

[Wingates]

Fast hur många jakthundar som är specialiserade på älg har vi? Hur många har vi som är specialiserade på att valla får? Hur många raser är specialiserade på drag? Osv.

Och jag vet att hundar kan jaga på olika sätt, de kan valla på olika sätt, en del draghundar är långdistansare och andra är kortdistansare osv.

Men på sikt måste man fråga sig om specialisering är viktigare än hälsa och livskraftighet. Om man väljer specialisering före hälsa och livskraft kommer man utrota rasen eller till slut tvingas att öppna stamboken (som skedde med tex. gotlandsstövaren) och det går inte att tro att enstaka utparningar kommer rädda en i praktiken utrotningshotad ras.

Den kattras jag föder upp höll på att gå under av inavelsproblematik på 90-talet. Det fanns veterinärer som ville förbjuda avel på rasen. Inte tusan fjompande uppfödarna då på med att para ut ett par gånger utan då gick man ihop och "massutavlade" och "massimporterade" för att rädda rasen. Som akut åtgärd, men fortfarande ligger COI hos de flesta katter i rasen på 20-25%. För att uppfödarna därefter trodde att läget var lugnt, nu kunde man fokusera på typ.

Jag tror som sagt att det går att kombinera. Det går givetvis inte att tro att man bara kan korsa in en gång och vara nöjd - men jag skulle tex sluta helt med hund om jag inte fick en dobermann med just en dobermanns egenskaper. Då hade jag ju kunnat köpa vilken större black and tan hund som helst

 

[Sol]

Och på området specialisering. Hur många raser finns det över hela världen? Handlar det om 300 inom SKK/FCI och det dubbla om man räknar in raser utanför? Är det rimligt att tro att en enda ras bland alla dessa är så himla superspecialiserad på sitt område att den inte kan slås ihop med en annan?

 

[Dentaku]

Om man väljer specialisering före hälsa och livskraft kommer man utrota rasen eller till slut tvingas att öppna stamboken (som skedde med tex. gotlandsstövaren) och det går inte att tro att enstaka utparningar kommer rädda en i praktiken utrotningshotad ras.

Den kattras jag föder upp höll på att gå under av inavelsproblematik på 90-talet. Det fanns veterinärer som ville förbjuda avel på rasen. Inte tusan fjompande uppfödarna då på med att para ut ett par gånger utan då gick man ihop och "massutavlade" och "massimporterade" för att rädda rasen. Som akut åtgärd, men fortfarande ligger COI hos de flesta katter i rasen på 20-25%. För att uppfödarna därefter trodde att läget var lugnt, nu kunde man fokusera på typ.

Stamboken har inte öppnats för gotlandsstövaren, det har bara skett ett par inkorsningar med andra stövarraser.

Det finns mellanting mellan att göra några enstaka utparningar och att slå ihop raser. Det jag förespråkar är att det kontinuerligt ska vara möjligt att individer ur de raser som valts ut som lämpliga för inkorsning ska bli godkända för avel i den aktuella rasen. Detta ska förstås också uppmuntras av kennel- och rasklubb. Det största problemet nu är att det är för svårt med inkorsning för de som är intresserade. Det får inte heller stanna vid kortare projekt, det måste finnas ett långsiktigt tänk.

Men jag ser ingen poäng med att slå ihop raser om det inte är raser som skiljer sig åt så lite att det inte är motiverat att de ska vara två raser(typexemplet är när bara färg eller hårlag är olika).

 

[Dentaku]

Och på området specialisering. Hur många raser finns det över hela världen? Handlar det om 300 inom SKK/FCI och det dubbla om man räknar in raser utanför? Är det rimligt att tro att en enda ras bland alla dessa är så himla superspecialiserad på sitt område att den inte kan slås ihop med en annan?

Vissa raser som presenteras som separata får i praktiken paras fritt med en närstående ras här i Sverige, t ex kort- och långhårig collie eller de mindre pudelvarianterna.

 

[Wingates]

Vissa raser som presenteras som separata får i praktiken paras fritt med en närstående ras här i Sverige, t ex kort- och långhårig collie eller de mindre pudelvarianterna.

Gäller väl belgarna med? Vet att de inte får korsas överallt iaf.

 

[Sol]

Vissa raser som presenteras som separata får i praktiken paras fritt med en närstående ras här i Sverige, t ex kort- och långhårig collie eller de mindre pudelvarianterna.

Det vet jag, men i praktiken tenderar uppfödarna att undvika det.

 

[Dentaku]

Gäller väl belgarna med? Vet att de inte får korsas överallt iaf.

Mm. Jag är osäker på hur det ser ut i olika länder där. Samma med normal- respektive långhårig schäfer som ju får paras fritt här men inte överallt.

 

[Sel]

Vissa raser som presenteras som separata får i praktiken paras fritt med en närstående ras här i Sverige, t ex kort- och långhårig collie eller de mindre pudelvarianterna.

Belgarna får väl också korsparas i stort? Valparna kan i alla fall registreras som olika ras beroende på hårlag om jag förstått det hela rätt.
Jag skulle kunna tänka mig att flera av mina hjärteraser, de japanska spetsarna, skulle kunna korsparas och inmönstras också.. men jag vill ju inte sitta med en karelare när jag köpt en shiba bara för att båda raserna typ nästan jagat björn.

 

[Dentaku]

Det vet jag, men i praktiken tenderar uppfödarna att undvika det.

I praktiken har det skett ett rätt stort utbyte mellan lång- och korthårscollie de senaste åren.

 

[Sol]

Stamboken har inte öppnats för gotlandsstövaren, det har bara skett ett par inkorsningar med andra stövarraser.

Det finns mellanting mellan att göra några enstaka utparningar och att slå ihop raser. Det jag förespråkar är att det kontinuerligt ska vara möjligt att individer ur de raser som valts ut som lämpliga för inkorsning ska bli godkända för avel i den aktuella rasen. Detta ska förstås också uppmuntras av kennel- och rasklubb. Det största problemet nu är att det är för svårt med inkorsning för de som är intresserade. Det får inte heller stanna vid kortare projekt, det måste finnas ett långsiktigt tänk.

Men jag ser ingen poäng med att slå ihop raser om det inte är raser som skiljer sig åt så lite att det inte är motiverat att de ska vara två raser(typexemplet är när bara färg eller hårlag är olika).

Nej okej, stamboken öppnades inte med SKK ställde ett ultimatum. Para ut med annan ras eller slutar vi regga rasen. Så långt ska det aldrig behöva gå. Jag vet inte heller vad COI ligger på hos gotlandsstövaren idag så jag kan inte uttala mig om resultatet. Men bara att SKK satte ner foten säger något om hur illa läget var. Tyvärr knappast en unik situation så SKK skulle behövt sätta ner foten gör många fler raser men begränsas väl antagligen av att många av raserna inte är svenska.

 

[Sol]

I praktiken har det skett ett rätt stort utbyte mellan lång- och korthårscollie de senaste åren.

Och vad ligger COI på hos collien?

 

[Wingates]

Nej okej, stamboken öppnades inte med SKK ställde ett ultimatum. Para ut med annan ras eller slutar vi regga rasen. Så långt ska det aldrig behöva gå. Jag vet inte heller vad COI ligger på hos gotlandsstövaren idag så jag kan inte uttala mig om resultatet. Men bara att SKK satte ner foten säger något om hur illa läget var. Tyvärr knappast en unik situation så SKK skulle behövt sätta ner foten gör många fler raser men begränsas väl antagligen av att många av raserna inte är svenska.

Nej, ingen tycker väl att det ska gå så långt?
Det är ju mycket diskussioner om inkorsning och inavelsgrad nu - så jag förstår inte varför man plötsligt ska propagera för att slå ihop raser.
Ja, det är ett problem att man begränsas av att raserna inte är svenska. Min egen ras har haft uppe inkorsning på kongress med moderklubben och fått svaret att det kommer hindra tävlande på stora rasutställningen och rasVM i IGP.

 

[Red_Chili]

Jo, det är faktiskt en självklarhet att bredare avelsbas och större genetisk variation kommer ge en friskare population. Givet att korsningar sker med raser som inte är nära besläktade.

Dilution is the solution.

Alltså: om vi har en generellt frisk ras, hittar en hund som har ovanlig stam osv och använder den i aveln då är det INTE självklart att avkommorna blir bättre. Om den "unika" hunden tex har ett ärftligt hälsofel så kan det istället resultera i att en potentiellt dödlig sjukdom dyker upp hos avkommorna, trots att avkommorna genetiskt sett har betydligt lägre inavelsgrad än rasen i stort.

Ja, jag har sett det hända. Man kan inte enbart stirra på inavelsgrad och skita i resten.

 

[Dentaku]

Och vad ligger COI på hos collien?

Alldeles för högt, vet inte exakt siffra men det är mindre relevant. Inkorsning av andra raser är nödvändigt.
Det jag kommenterade var dock att uppfödare inte skulle utnyttja möjligheten att para mellan hårlagen.

 

[ildiko]

Nu finns det ju prov på vildsvin så behöver inte lita på säljaren när det ska kollas linjer för en bra vildsvinshund.

Finns ju en anledning till varför korsningarna som skulle vara så bra vildsvinshund har minskat drastiskt jämfört med för ca 15 år sedan. Det var lite för mycket grisen i säcken över vad man fick för något.

Toppen