Hur har ni ändrat er sedan ni var yngre?

[micaelathegreat]

Men alltså vad får ni ut av dessa inlägg?
Nej okej det var inte bekant men det var ju inte som att @Dressyrtjejen_97 skrev "och resten vet ni ju" utan minsta hint, eller nåt liknande. Det kommer ju till och med en tydlig förklaring efter om att det gick åt skogen ännu mer. Mer än så behövs ju inte för att man ska fatta.
Sånt här ordmärkeri och rena otrevligheter förstår jag mig verkligen inte på, speciellt inte om ett inlägg där personen berättar att livet varit ett helvete. Fy fan.

Mitt var välmenat. Även om du inte läser det så.

 

[Elementary]

Känns ju synd att hacka på nån bara för att du anser att andra skriver elaka inlägg? Hacka på dem istället.

Fast jag tyckte ju att det var otrevligt. Även om det kanske i just det här fallet ligger hos mig, så var det min uppfattning av inlägget. Så då säger jag ifrån precis som mot de andra inläggen/användarna jag tyckte var otrevliga.

 

[micaelathegreat]

Kan vara på grund av alla andra otrevliga mobbarinlägg mot denna användare ja. Och gillanden av dessa inlägg.

Jag har mig veterligen inte skrivit till henne förut. Så att dra in mig som mobbare känns ju sådär fräscht.

 

[micaelathegreat]

Fast jag tyckte ju att det var otrevligt. Även om det kanske i just det här fallet ligger hos mig, så var det min uppfattning av inlägget. Så då säger jag ifrån precis som mot de andra inläggen/användarna jag tyckte var otrevliga.

Ok, noted. Jag menade inget illa, @Dressyrtjejen_97 verkar ha förstått vad jag menade. Du var inte en del av utbytet så det känns inte som att jag bör be dig om ursäkt.

 

[Elementary]

så det känns inte som att jag bör be dig om ursäkt.

Jag förstår inte riktigt var du får det där ifrån? Det är väl snarare jag som bör be om ursäkt för att jag tolkade dig fel på grund av andras inlägg i diverse trådar över lång tid!
Så jag ber om ursäkt

 

[Raderad medlem 6459]

Fast jag tyckte ju att det var otrevligt. Även om det kanske i just det här fallet ligger hos mig, så var det min uppfattning av inlägget. Så då säger jag ifrån precis som mot de andra inläggen/användarna jag tyckte var otrevliga.

Fast du sa ju själv att det berodde på vad andra skrivit?

Aja skit samma. på dig själv du!

 

[micaelathegreat]

Jag förstår inte riktigt var du får det där ifrån? Det är väl snarare jag som bör be om ursäkt för att jag tolkade dig fel på grund av andras inlägg i diverse trådar över lång tid!
Så jag ber om ursäkt

Inga problem, det händer alla

 

[Sofie.S]

För tio år sedan var jag 14 år och väldigt naiv. Jag träffade en person som förändrade hela min värld, moral och personlighet. Jag träffade en 23 årig kille som psykiskt och fysiskt misshandlade mig under ett år tid. När det fysiska våldet urartade så lyckades jag ta mig därifrån och kom i kontakt med en polis som hjälpte mig, det blev rättegång med dom.
Jag var fri men ändå fast.
Åtta år av panikångest följde.
Jag rasade i vikt och led under låg tid av anorexia.
Många timmar med psykolog.

Jag bestämde mig för att aldrig träffa någon ny, någonsin.
Men av en slump träffade jag min, idag man, när jag bara var 17 år gammal och han hjälpte mig på rätt spår i livet.
Vi har hunnit ”avverka” två hus, två fina döttrar, giftemål och skapat ett liv ihop.

Jag är tacksam att jag hittat ett nytt ”jag” men känner en sorg över hur dåligt jag har mått.

Jag är 24 år gammal och kan inte direkt jämföra mig med människor i min egen ålder.
Jag fick växa upp tidigt.
Jag är dock glad och tacksam över mitt liv.

 

[Milosari]

Ja, jag antar att det helt naturligt blir så att det är lättare att hitta andra lösningar med åren. Men principen är viktig för mig.

Jag trodde verkligen inte att det skulle bli så länge. Hade stått i bostadskö i 8 år, och blivit kallad till flera visningar. Dvs jag trodde att det snart var min tur att stå överst på listan. Men just då var alternativet att bo kvar hos mitt ex där jag redan bott flera månader efter att vi brutit upp, eller flytta hem till mamma.

Nu blir det ett 6-månaderskontrakt på en 2:a handslägenhet i ett av de två sämsta områdena i stan, och jag kommer behöva lämna det sovande barnet ensamt i lägenheten på 2:a våningen och låta hundarna kissa precis utanför trappen på kvällarna. Inte alls optimalt. Men läget är lite desperat...

 

[Hyacinth]

Jag trodde verkligen inte att det skulle bli så länge. Hade stått i bostadskö i 8 år, och blivit kallad till flera visningar. Dvs jag trodde att det snart var min tur att stå överst på listan. Men just då var alternativet att bo kvar hos mitt ex där jag redan bott flera månader efter att vi brutit upp, eller flytta hem till mamma.

Nu blir det ett 6-månaderskontrakt på en 2:a handslägenhet i ett av de två sämsta områdena i stan, och jag kommer behöva lämna det sovande barnet ensamt i lägenheten på 2:a våningen och låta hundarna kissa precis utanför trappen på kvällarna. Inte alls optimalt. Men läget är lite desperat...

Jag har gjort en del tid själv med barn och hund, och antingen stoppade jag barnet i vagnen eller så tog vi sista turen vid 21 och så upp lite tidigare på morgonen. Jag vet att många lämnar barn och fodrar hästar, kissar hundar mm men jag fixar inte det. Mitt äldsta barn skulle flippa fullständigt, andra barn är helt trygga med att vara själva.
Kan du prata med barnet om att om hen vaknar och du är borta så kommer du alldeles strax?

 

[Lipperta]

Kan vara på grund av alla andra otrevliga mobbarinlägg mot denna användare ja. Och gillanden av dessa inlägg.

Äntligen är det någon annan som ser mobbningen mot @dressyrtjejen97 förutom mig. Det är ordmärkeri, ''du är för ung du fattar inget'' etc etc. Blir så förbannat äcklad av det här beteendet, det är verkligen hacka på någon som redan ligger ner. Jag tror det händer i nästan varje tråd.
Och folk sitter och trycker GILLA på sånt.

Tror även det är många fler som reagerar på det men inte törs säga något för då får de också skit kastat på sig, precis som om vi vore i högstadiet.
Vet att jag kommer få lika många arga inlägg som svar på detta men ''och?''.
Förlåt, det är inte meningen att skriva ett argt inlägg till dig, blir bara så uppgiven av detta.

 

[Lipperta]

Tio år sedan var jag 11.
Hade inte en aning om att jag skulle sitta och ha ett sånt skit liv som jag har nu. Det bästa har ju iallfall varit att slippa gå i skolan längre, så det är ju ett plus.


Tror inte jag blivit värst mycket visare heller, men det kanske kommer.

Om tio år till kanske jag också är tjockare och gladare

 

[Milosari]

Jag har gjort en del tid själv med barn och hund, och antingen stoppade jag barnet i vagnen eller så tog vi sista turen vid 21 och så upp lite tidigare på morgonen. Jag vet att många lämnar barn och fodrar hästar, kissar hundar mm men jag fixar inte det. Mitt äldsta barn skulle flippa fullständigt, andra barn är helt trygga med att vara själva.
Kan du prata med barnet om att om hen vaknar och du är borta så kommer du alldeles strax?

Jag tänkte ha någon form av övervaksutrustning, för nej han är inte glad i att vara själv. Jag behöver komma dit inom en minut. Han är inte heller särkilt glad i att klä på sig så det kommer bli krig om vi ska ut sista rundan när han börjar bli för trött också. Så det är lite av ett dilemma.

 

[Monifa]

För 10 år sedan var jag 16 år. Hade precis flyttat hemifrån och börjat gymnasiet. O'boy säger jag bara. Hade precis brutit med min dåvarande pojkvän som tyckte att flickvän hade man för att tillfredsställa sig själv (oavsett om hon var med noterna) och var väl ganska trött på livet Fick även möta manssvin nr 2 i mitt liv kort där efter
Samtidigt var mitt 16e levnadsår början på tillfrisknande och skinn på näsan (även fast att jag inte förstod då att det var början på ett nytt kapitel, visserligen i uppförsbacke men ändå).

Nä, 16 år vill jag inte vara igen men det är absolut ett år som påverkat vem jag är idag.

 

[Cambiaso]

För 10 år sedan hade jag precis återhämtat mig efter några tunga år när föräldrarna blev sjuka och sedan gick bort med ett halvt års mellanrum. Hade just börjat rida och intressera mig för ridsport. Föga anade jag att jag 10 år senare skulle planera semestrarna utifrån ridsportevenemang i Sverige och UK... I övrigt är nog det mesta ganska lika.

Det som däremot ändrat sig är musiksmaken. För 10 år sedan var metal inget jag lyssnade på men via Rammstein, gaelisk folkmusik och opera hittade jag så småningom fram till diverse grupper som Sabaton, Eluveitie, Skálmöld och Amon Amarth, Efter att ha kommit över tröskeln att uppskatta growl så insåg jag likheterna mellan det jag lyssnat på sedan länge och metal. Här en pärla där Skálmöld möter Islands Symfoniorkester. Om Wagner levat idag hade nog det låtit typ så här...

 

[Philosophia]

Jag har nog inte ändrat mig så mycket på 10 år. Tyvärr, skulle jag nog tillägga. Jag önskar att jag om tio år från idag kan se tillbaka och känna att jag har gjort många bra personliga val och åstadkommit roliga och bra saker under dessa år. För tio år sedan trodde jag nog dock inte att jag skulle ha flyttat till förorten och stormtrivas med det. Men det är nog inte direkt en personlig förändring. Kanske jag ska satsa på tio riktigt ambitiösa år i form av personlig förbättring? Hur går jag till väga?

 

[Raderad medlem 19815]

Jag har nog inte ändrat mig så mycket på 10 år. Tyvärr, skulle jag nog tillägga. Jag önskar att jag om tio år från idag kan se tillbaka och känna att jag har gjort många bra personliga val och åstadkommit roliga och bra saker under dessa år. För tio år sedan trodde jag nog dock inte att jag skulle ha flyttat till förorten och stormtrivas med det. Men det är nog inte direkt en personlig förändring. Kanske jag ska satsa på tio riktigt ambitiösa år i form av personlig förbättring? Hur går jag till väga?

Men har inte du tagit doktorsexamen och sprungit flera maraton? Låter som att du har väldigt höga krav på dig själv.

 

[Raderad medlem 19815]

För tio år sedan hade jag precis tagit examen från universitetet, bodde i studentlägenhet, visste absolut inte vart jag var på väg och hade självförtroendet nere i skorna. Tio år senare har jag ett bra jobb och känner mig kompetent i min yrkesroll, har samma partner och vi har två barn tillsammans och bor i ett radhus precis som vi alltid velat. Är tjockare, gladare och tröttare.

 

[Kattennizze]

Men har inte du tagit doktorsexamen och sprungit flera maraton? Låter som att du har väldigt höga krav på dig själv.

Utan att prata över huvudet på @Philosophia så är det där prestation och jag uppfattar det mera som personlig utveckling och personlig tillfredsställelse i livet, vad vill man ha ut av livet egentligen? Kanske lite filososofiska frågeställningar men det borde ju hon kunna svara på utifrån nicket!

 

[Philosophia]

Men har inte du tagit doktorsexamen och sprungit flera maraton? Låter som att du har väldigt höga krav på dig själv.

Fast min personlighet sitter ju inte i maraton och doktorsexamen (hoppas jag ).