Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?
Men varför måste gränsen för hur många barn man väljer att få gå vid huruvida de utgör ett problem eller innebär uppoffringar? Kan man inte välja/välja bort något av något annat skäl än att alternativet innebär problem, obekvämligheter eller uppoffringar?
(ett långsökt exempel: jag har en katt, skulle kunna ha fler utan att det skulle bli obekvämt, problematiskt eller innebära uppoffringar, men jag väljer att inte skaffa fler)
Men; återigen: VAD är då skälet att man väljer bort att ha fler?
För de allra flesta så är det säkerligen någon slags "uppoffring" som är orsaken. Om inte annat så en ekonomisk sådan.
Du väljer att inte skaffa fler katter, men det måste ju finnas någon anledning till det. "Jag vill inte ha fler katter, därför att......"
och följden på den meningen skulle kunna vara till exempel:
- det kostar för mycket.
- jag vill inte få fler kattlådor att tömma
- jag känner att jag inte skulle ha tid att ägna åt varje enskild individ
- det skulle bli socialt oacceptabelt att ha så många katter och folk skulle se mig som "tokig kattant"
- det kan bli svårt att få individerna att fungera ihop och jag vill inte ta risken att behöva hålla dörrar stängda mellan "sektioner" i huset för att vissa inte kan vara sams
- jag tycker det blir för mycket jobb med skötseln
- det blir för trångt i sängen för jag vill låta mina katter sova där...
ALLA ovanstående orsaker är ju på något sätt ett slags "uppoffringar" eller obekvämligheter på ett eller annat sätt som du väljer bort.
MEN; om du har någon annan anledning som INTE handlar om obekvämlighet/uppoffring så vill jag väldigt gärna få VETA den. För jag kan liksom inte förstå vad du skulle anse vore en "rimlig" anledning att inte vilja ha barn om det inte handlar om någonting som man finner att barnen i mindre eller större omfattning inför som faktiskt är en obekvämlighet som man inte vill ha.