Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

För dig kanske det känns viktigt att veta varför, för mig räcker det att veta att... och att jag vet att det inte har att göra med att det skulle vara obekvämt eller innebära att jag får offra något om jag skulle ha fler. Kanske kommer jag att ha fler nån gång i framtiden, vad vet jag, men just nu är en alldeles precis vad jag vill ha.

Ja, jag vill gärna förstå varför jag väljer hur som jag gör, vad det är som gör att jag vill det jag vill. Vill man inte förstå sig själv, åtminstone? Om man inte ens begriper varför man själv gör som man gör, hur ska man då kunna förstå andra?
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Ja, jag vill gärna förstå varför jag väljer hur som jag gör, vad det är som gör att jag vill det jag vill. Vill man inte förstå sig själv, åtminstone? Om man inte ens begriper varför man själv gör som man gör, hur ska man då kunna förstå andra?

Du tänker som du gör, jag tänker som jag gör.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Det där får du gärna utveckla närmare och förklara.
Det vore intressant att se vad du ser.

Tja, det är väl inte så svårt... de som säger att de fått förändra en hel del av livet säger inte att de fått ändra HELA livet.
De säger att ditten eller datten förändrades, inte hela deras livsföring. T ex kan det ha beskrivits att vissa intressen fått stryka på foten; att det finns mindre tid för dem, inte att de absolut inte alls någonsin kan ägna sig åt dem igen. Att gå på långa sittningar vid finare middagar får uteslutas fler gånger på grund av att barnet är litet. Därmed inte sagt att det utesluts året om (ibland är det ju möjligt att skaffa barnvakt).

Att någon inte kan ägna lika mycket tid åt jobbet innebär ju inte att de inte kan ägna NÅGON tid åt jobbet alls.
Osv.

Jag ser en stor skillnad i att säga att mycket i livet förändrats totalt och att säga att man fått ändra HELA sitt liv (som du påstår att någon/några sagt).
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Jag ser ditt svar som din egen rimlighetsanalys.
En analys som borde ha gjorts av dem som jag menade påstod att de fått ändra hela sitt liv.

Jag anser fortfarande att de påstår att de har fått ändra hela sitt liv men däremot inte att de verkligen har fått göra det.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Du får jättegärna visa var jag i den här tråden har skrivit någonting krogkvällar eller puben.

Det var inte menat att vara varken exakt eller ordagrant.
Utan bara som andemeningen i det hela.

Din beskrivning var
Mitt liv idag är ett under av bekvämlighet, impulsivitet och total egoism och jag älskar att ha det så just nu. Jag förstår att ett liv med barn kommer att locka mig senare men jag hyser inga illusioner om att resandet, kompishängandet eller något annat kommer kunna fungera ens på ett liknande sätt som i dag.

Vilket jag ser som en beskrivning på att du tror att du kommer att behöva ändra hela ditt liv.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Jag ser ditt svar som din egen rimlighetsanalys.
En analys som borde ha gjorts av dem som jag menade påstod att de fått ändra hela sitt liv.

Jag anser fortfarande att de påstår att de har fått ändra hela sitt liv men däremot inte att de verkligen har fått göra det.

Du gör din tolkning av det de skrivit, jag gör min. Även ord i skrift kan tolkas på olika sätt.

Det bästa hade väl varit att fråga någon helt annan än mig. Nu frågade du mig om vad jag ser. Och då får du mitt svar om vad jag ser, inte vad du ser.

Än så länge har jag inte sett någon av dem du nämnde bekräftat det du menar att de sagt.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Givetvis behöver jag ändra mitt liv om jag ska skaffa barn, annars vore jag högst olämplig som förälder.

Jag har vidare skrivit flera gånger i tråden att jag inte förstår hur man kan hävda att ens liv inte blir förändrat när man skaffar barn. Så det är väl inte riktigt något kontroversiellt att påstå. Däremot ser jag inte att jag har skrivit något om pubrundor eller klubbnätter, så något sådant vill jag inte ha lagt på mig. Min förändring skulle bestå främst i att anpassa mitt liv efter en annan liten person. Att sätta någon annan helt i första rummet, inte i antal pubrundor eller utekvällar.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Det bästa hade väl varit att fråga någon helt annan än mig. Nu frågade du mig om vad jag ser.

Ja därför att jag var intresserad just av din tolkning och vad just du ser.
Då så kan jag ju inte fråga någon annan, eller hur?

Det är intressant hur olika man kan tolka texten.
Och jag tror att det är flera än jag som tolkat den strikt.
Kanske var det inte författarens mening, men då så är det ju bra om författaren förtydligar sig innan allt för mycket felaktiga slutsatser har dragits.

Jag tolkar saker väldigt bokstavligt medan du mera läser vad folk egentligen menar.
Det blir olika.
Särskilt om den som skriver är litet otydlig.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Det var väldigt vad just ordet "pubrunda" verkade skava.
Det var ett exempel och inte tänkt att läsas ordagrant som en punkt för punkt-beskrivning av varje exempelgiven användare.

Apropå att tolka bokstavligt.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Men du som läser allt så bokstavligt, hur kan du totalt missa niphredils poäng?

Hon skriver ju bokstavligt att det inte handlar om pubkvällar utan om: "Min förändring skulle bestå främst i att anpassa mitt liv efter en annan liten person. Att sätta någon annan helt i första rummet".
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Men du som läser allt så bokstavligt, hur kan du totalt missa niphredils poäng?

Hon skriver ju bokstavligt att det inte handlar om pubkvällar utan om: "Min förändring skulle bestå främst i att anpassa mitt liv efter en annan liten person. Att sätta någon annan helt i första rummet".

*KL*
Hehe, jag bara ser framför mig den som inte förändrar sitt liv överhuvudtaget när de får barn. Många som får bebis sitter och ammar eller flaskmatar. Undrar hur många som INNAN barnet satt i soffan/sängen och lät någon (vem? :crazy:) äta från bröstet? Eller satt med en nappflaska i handen. Eller väcktes 2-3-5-10 gånger varje natt av någon som skriker/kvider/gråter eller bajsar och behöver mat/tröst/blöjbyte.

Eller tog med sig en vagn eller bärsele samt en påse med blöjor varje gång den åker iväg med bilen. ....:D
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Jag har aldrig påstått det heller.

Utan jag räknar upp en radda med påståenden som skrivits i tråden.
Och så en hög användare som kan kopplas med i alla fall flera av dessa påståenden.

Men redan där så antog jag att vissa skulle ta åt sig fel.
Därav att det kändes olustigt att peka ut specifika användare.
Och, ja som du ser, så hakade diskussionen omedelbart upp sig på att en användare kände sig utpekad för något den inte hade påstått.

Håhå jaja.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Det finns en stor skillnad mellan att förändra livet och att totalt behöva överge det tidigare livet.

Jag får en känsla av att vissa anser att de helt måste överge sitt tidigare liv.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Jag tycker ingen har skrivit någonting sådant. Förändra totalt -om det nu är tag word kan ju handla om att göra ungefär samma saker men mer sällan och med annan planering.

Så har jag uppfattat alla i tråden som skriver om förändringar. Annan tidsram, annan planering. Om man alltid haft man och varit mycket hemma eller planerat tiden långt i förväg så kanske förändringarna blir mindre än om man var oplanerad och sällan hemma.

Sedan om förändringar. Det är fullt möjligt att

1. Göra förändringar i sitt liv.
2. Trivas jättebra med förändringen.
3. Vara medveten om förändringen men inte ångra den.

Detta Måste inte leda till att man

1. Propagerar för att andra ska ändra sina liv på samma vis.
2. Påstår att förändringen var minimal och omärklig.
3. Tror att alla andra skulle vara väldigt lyckliga över en liknande förändring.

Folk försöker ju bara vara lite ärliga och ge realistiska förväntningar utifrån sina egna erfarenheter.

Sedan kan ju såklart förändringen vara minimal och omärklig för vissa. Men vi trodde ju att TS pojkvän skulle behöva förändra lite saker.

Och btw, själv tycker jag också det verkar jätteknäppt att lyckas få barn utan att förändra någonting, eller ens att tänka sig att ingenting blir förändrat. En person flyttar ju in i ens lägenhet allra minst! För att inte tala om flyttar in i ens liv, att inte anpassa sig alls känns ju om inte annat lite oartigt. och som sagt jag förändrade livet när jag fick pojkvän, sambo, man också, till mer hemma och mindre oplanerat. Det var ju också positivt uppenbarligen eftersom jag inte gjorde slut direkt, men en förändring.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Eller, strunt i hela inlägget. Vill man inte förstå så går det inte.

Jag frågar istället. Vad är kravet för att kunna säga att man förändrat sitt liv?
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Men varför känns det som om du halkar av banan (diskussionen) upprepade ggr, jag vet inte riktigt vad du ens diskuterar och försvarar?!
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Sina känslor är ju svåra att rationalisera, man känner och längtar efter det man längtar efter.

Du frågar hur du ska förklara det för din sambo. JAg tycker inte du ska förklara det ens. Varför ska du försöka få honom att skaffa barn om han inte vill eller inte vill nu? Jag har flera vänner som har gjort det och det har många gånger lett till en pappa som inte tar ansvar.

Jag undrar vilken respekt du visar din sambo? Respekterar du hans känslor`? För det låter lite som du tycker att du har rätt, och att din sambo borde ändra sig för att du vill. Jag tycker också att man kan vända på det. Tänk dig att din sambo vill ha ngt som du inte vill ha eller vill ha senare. Hur skulle du känna om han försökte påverka dig?

Vad är anledningen till att du inte kan vänta? Förutom då att jag vet att fertilitet etc påverkas. jag vet att du har en stark längtan men tyvärr i livet måste man ju kompromissa och kan inte alltid få det man vill ha, eller i alla fall inte direkt.
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Men varför känns det som om du halkar av banan (diskussionen) upprepade ggr,
Ingen aning.

.... jag vet inte riktigt vad du ens diskuterar och försvarar?!
Jo att omställningen blir väldigt olika stor beroende på vilken livsföring som man hade före det att barnen anlände.

Så för vissa kan det kännas som att hela livet är omkullkastat medan det för andra inte alls märks lika mycket.
Och att det beror på om de aktiviteter som man brukar göra måste överges eller ej (i större eller mindre grad då).
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Nej, jag säger att jag tycker det är konstigt att se de förändringar som barn innebär som skälet till att avstå från dem. Alltså, att man faktiskt skulle kunna tänka sig att skaffa barn, men tvekar eller avstår helt, enbart för att de förändrar livet som det är just nu. Eftersom jag ser livet som en ständigt förändring blir det sättet att se på barn konstigt.

Nu har ni säkert diskuterat klart det här inlägget.. Men va?!
Är det inte JUST DÄRFÖR man väljer att inte skaffa barn?
Visst är livet ständigt under förändring, men att skaffa barn är inte direkt som att byta jobb eller bostadsort...
Själv tvekar jag stort just på grund av de negativa förändringar ett barn skulle innebära. Särskilt för mig som kvinna, även om min karl drar sitt lass hemma så vet jag inte om jag vågar lita på att jag inte får huvudansvaret och tyngsta bördan och det vet jag inte om jag är beredd att ta. Man kan ju inte direkt lämna tillbaka ett barn på öppet köp... Hade jag varit man så hade jag nog varit mer positiv till att ha barn, då det skulle kännas säkrare att vi delar det jämnt.

Förändringarna ett barn gör tycker jag är en fullgod orsak till att inte skaffa barn, man vill helt enkelt inte ha just de förändringarna.!
 
Sv: Hur förklarar man sin längtan efter barn?

Det var väldigt vad just ordet "pubrunda" verkade skava.
Det var ett exempel och inte tänkt att läsas ordagrant som en punkt för punkt-beskrivning av varje exempelgiven användare.

Apropå att tolka bokstavligt.
Ja men det är ju inte en slump att du skriver så, eller att en annan användare pratade om folk som "super på helgerna". Det är liksom medvetet från er sida för att skapa nån bild av att folk i tråden förklarat varför de väntar med barn med att de minsann vill gå på krogen eller puben eller vad det nu är. Eftersom de flesta i tråden har argumenterat långt mycket mer varierat än så, och framförallt djupare, tycker jag att det är fult och tramsigt.

Sitt inte och namnge användare och sedan hitta på grejer som de ska ha skrivit om det är så att du inte vill bli ifrågasatt.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 825
Senast: Anonymisten
·
Relationer Tänkte från början göra ett anonymt nick men orkar faktiskt inte. Ni som känner mig irl kan ju hålla låg profil. Igår släppte min sambo...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 334
Senast: Svartkatt
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 698
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 168

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp