Hur börja skilja sig med småbarn?

[Nytant]

Vad bra att du sätter gränser även om du måste ha strategier för att få hålla på den gränsen. Tror du det går att bestämma med honom att ni kan prata om saker när barnen inte är med? Både för att freda dina hämtningar och för att barnen ska slippa. Att ni istället bokar in ett möte (på telefon eller live) när ni har saker som behöver avhandlas. Då kan båda förbereda sig på vad ni ska prata om och du kan säga en sluttid redan innan. Det låter fruktansvärt stelt men du ska inte behöva bli känslomässigt överfallen varje gång du ska hämta barnen.

Tycker personligen de borde ha kontakt endast genom ombud och TS ska ha en väl genomtänkt plan i förväg kring vad som verkligen behöver diskuteras. Det är inte mycket.

 

[Framtiden]

Jag sa nu i telefonen att jag var rädd för att säga något om det innan, för att jag tänkte att hans reaktion skulle bli sån, för att det skulle misstolkas mm, och sen blir pannkaka. Jag orkar inte.


Men nu blev dottern ledsen och jag fick lägga på



Jag orkar inte

 

[Shaggy]

Jag sa nu i telefonen att jag var rädd för att säga något om det innan, för att jag tänkte att hans reaktion skulle bli sån, för att det skulle misstolkas mm, och sen blir pannkaka. Jag orkar inte.


Men nu blev dottern ledsen och jag fick lägga på



Jag orkar inte

Alltså jag återkommer till vad jag skrev tidigare. Du ska inte hämta barnen där varje dag. Det kommer ta död på dig.

Vet att det här är fel tillfälle men har du skickat in pappren? Att jag frågar är för att du måste få någon typ av slut på detta även om du kommer behöva fortsätta ha med honom att göra. Tyvärr kan det även bli farligare för dig när du skickat in pappren eftersom han helt verkar sakna gränser.
Kramar om vilken skitsituation du hamnat i och vilken tur att du jobbar på att ta dig ur den. Maken till egoist har jag nog aldrig hört talas om.

 

[Nytant]

Jag sa nu i telefonen att jag var rädd för att säga något om det innan, för att jag tänkte att hans reaktion skulle bli sån, för att det skulle misstolkas mm, och sen blir pannkaka. Jag orkar inte.


Men nu blev dottern ledsen och jag fick lägga på



Jag orkar inte

Hänger inte med helt i detaljerna, men det är nog inte så viktigt.
Tycker du kan ta stöd av tex terapeut, advokat, kvinnojour, en vän, och sätta dig ner och sätta upp regler för er fortsatta kontakt. Och då menar jag regler som funkar för dig och dina behov. T.ex. rutiner baserade på din säkerhet, minimal kommunikation, fungerande logistik. Sen förmedlar du dem. Ni har inget mer att prata om. Varje gång ni har med varandra att göra utnyttjar han till att skapa kaos. Han kommer inte reagera positivt på några gränser, därför är det viktigt med säkerheten. Det betyder inte att du ska backa, tvärtom, sätt hårt mot hårt, men var rädd om dig.

 

[lilstar]

Vad bra att du sätter gränser även om du måste ha strategier för att få hålla på den gränsen. Tror du det går att bestämma med honom att ni kan prata om saker när barnen inte är med? Både för att freda dina hämtningar och för att barnen ska slippa. Att ni istället bokar in ett möte (på telefon eller live) när ni har saker som behöver avhandlas. Då kan båda förbereda sig på vad ni ska prata om och du kan säga en sluttid redan innan. Det låter fruktansvärt stelt men du ska inte behöva bli känslomässigt överfallen varje gång du ska hämta barnen.

Tillägg: Ni har såklart inget att prata om utöver barnen. Relationen har ni pratat klart om för länge sen, det finns inget mer att säga om den. Det blir väldigt tydligt när man bläddrar tillbaka till trådens första sidor. Om han behöver bearbeta uppbrottet mer så får han söka sig till en terapeut för er relation är faktiskt över.

 

[Shaggy]

Hänger inte med helt i detaljerna, men det är nog inte så viktigt.
Tycker du kan ta stöd av tex terapeut, advokat, kvinnojour, en vän, och sätta dig ner och sätta upp regler för er fortsatta kontakt. Och då menar jag regler som funkar för dig och dina behov. T.ex. rutiner baserade på din säkerhet, minimal kommunikation, fungerande logistik. Sen förmedlar du dem. Ni har inget mer att prata om. Varje gång ni har med varandra att göra utnyttjar han till att skapa kaos. Han kommer inte reagera positivt på några gränser, därför är det viktigt med säkerheten. Det betyder inte att du ska backa, tvärtom, sätt hårt mot hårt, men var rädd om dig.

+1 på detta
Den här senaste psykiska misshandeln av både TS och barnen visar tydligt att kvinnojour och andra stödinstanser är en resurs som TS har stort behov av.

 

[MidnightSoul]

Han menar att jag då när han var i lekparken sa att det var full separation. Att jag egoistiskt nog berättade det när han gått upp tidigt och var på ett tokigt ställe. Att han inte förstår hur jag tänker

Och att vår dotter får vänja sig vid att inte se oss överens

Att jag bara prioriterar jobbet trots vår situation

Ni har ingen situation.
Du prioriterar ditt och dina barns liv punkt!

 

[tanten]

Jag sa nu i telefonen att jag var rädd för att säga något om det innan, för att jag tänkte att hans reaktion skulle bli sån, för att det skulle misstolkas mm, och sen blir pannkaka. Jag orkar inte.


Men nu blev dottern ledsen och jag fick lägga på



Jag orkar inte

Jo du orkar! Du orkar det du måste orka - ditt och barnens liv.

Men du har inga som helst skyldigheter att ha honom kvar i ditt liv och kommunicera med honom. Han tar energi du behöver till barnen och dig själv.

Blocka honom och se till att barnen och du har egna kontaktvägar.

 

[Framtiden]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

 

[Framtiden]

Jag skrev en gång "kan kanske sen om barnen somnat"

Det är en filosofisk maktanalys och att jag sitter all makten då och han ska sitta och vänta på mig

 

[hastflicka]

Han menar att jag då när han var i lekparken sa att det var full separation. Att jag egoistiskt nog berättade det när han gått upp tidigt och var på ett tokigt ställe. Att han inte förstår hur jag tänker

Och att vår dotter får vänja sig vid att inte se oss överens

Att jag bara prioriterar jobbet trots vår situation

DEt har paminner mig om min skilsmassa for mycket lange sedan. Jag fick oversatta vad ex:et sa till ratten, min advokat, och lika sa till hans advokat ... Ingen forstod honom da han hela tiden bara sag sig sjalv forst (HAN stamde mig for att fa enskild vardnad om barnen ... ratten gav mig enskild vardnad) och han pratade i cirklar runt sig sjalv.
En sak som jag ALDRIG gjorde var att "prata skit" om ex:et sa barnen kunde hora. Var barnen hemma pratades det inte alls om honom, hur frestande det an var ibland. Daremot sa holl jag ibland med ex:et nar barnen kom hem och sa, "De sager (om nagot mycket rimligt)".
Det var inte helt av etiska skal jag var sa noga att barnen aldrig skulle hora nagot negativt fran mig, Det fanns en viss sjalvisk bakgrund darfor att jag visste hur focuserade barnen var pa att allt i livet skulle vara rattvist (delvis av alder, men ocksa en stor del i deras personligheter) och jag visste ocksa att exet och hans nya sambo (min fore detta basta kompis) inte skulle kunna lata bli att "prata skit" om mig till barnen. Darmed visste jag att barnen skulle kanna att jag/vi var mer rattvisa an ex:et och kanna storre fortroende och tillit till oss.
Jag har ibland sagt att jag gjorde "the right thing, but not necessarily for the right reason".

Jag sa nu i telefonen att jag var rädd för att säga något om det innan, för att jag tänkte att hans reaktion skulle bli sån, för att det skulle misstolkas mm, och sen blir pannkaka. Jag orkar inte.


Men nu blev dottern ledsen och jag fick lägga på



Jag orkar inte

Jo, precis som @tanten sa sa orkar man det man maste i den situationen.

 

[athena_arabians]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Hjälp vad tröttsam han är! Han behöver verkligen terapi... men inte via dig.

 

[Nytant]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Det är inte det som är gaslighting Men det är väldigt vanligt att män som misshandlar sina partners använder terminologin som skapats för att offer ska kunna sätta ord på sin upplevelse för att fortsätta misshandla. Inget nytt under solen.

 

[em-pirre]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Sluta ringa honom. Be någon annan göra det. Jag tycker att all kontakt ska var antingen skriftlig eller via någon annan.

 

[Framtiden]

Sluta ringa honom. Be någon annan göra det. Jag tycker att all kontakt ska var antingen skriftlig eller via någon annan.

Jag skrev. Han ringde upp

 

[hastflicka]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Sjalvklart kanner han sa ... HAN star i mitten, i periferin finns du och sedan barnen ... ni TILLHOR honom, som vilka agodelar som helst. Sjalvklart tycker han nu att du ar den som manipulerar da han inte kan fa det som han vill langre.

 

[Shaggy]

Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Säger han sånt här, och ja jag anser fortfarande att du ska ha noll kontakt med honom, så kontra med att "men så bra då är vi överens om att ett förhållandet mellan oss är uteslutet" och lägg på luren. Tänk på att det han faktiskt säger här är att han inte vill ha ett förhållande med dig eftersom du inte ser honom så vad bråkar han om . Han borde ju vara själaglad över att du bestämt dig för att lämna när nu han var för feg för att ta steget att lämna det enligt honom usla förhållandet själv.
Och det ovan är mest skrivet för att vända lite på dina tankar inte för att du i första hand ska citera det jag skrev.

 

[hastflicka]

Jag skrev. Han ringde upp

Nar barnen ar hos dig behover du inte svara varje gang han ringer. Valj istallet att lata det ga till voicemail. Ibland kan du ringa upp en kort stund senare och andra ganger inte alls. Men vanj honom vid att du aldrig svarar direkt. Du vinner flera saker med det. Om han ringer och ar arg sa kommer han av sig om han maste vanta pa att du ska ringa.
Jag forklarade for ex:et att jag inte tankte lyssna pa honom nar han ringde och var arg, och varnade klart och tydligt att jag kommer att lagga pa luren nar det hander. Sa ... jag la pa. Vara samtal blev mycket battre, aldrig vanliga och trevliga, men ingen mer gap och skrik.

 

[em-pirre]

Jag skrev. Han ringde upp

Du svarar inte. Du måste sluta svara honom. Du kommer inte att kunna lösa det här genom diskussion med honom. Tro mig.

 

[em-pirre]

Nar barnen ar hos dig behover du inte svara varje gang han ringer. Valj istallet att lata det ga till voicemail. Ibland kan du ringa upp en kort stund senare och andra ganger inte alls. Men vanj honom vid att du aldrig svarar direkt. Du vinner flera saker med det. Om han ringer och ar arg sa kommer han av sig om han maste vanta pa att du ska ringa.
Jag forklarade for ex:et att jag inte tankte lyssna pa honom nar han ringde och var arg, och varnade klart och tydligt att jag kommer att lagga pa luren nar det hander. Sa ... jag la pa. Vara samtal blev mycket battre, aldrig vanliga och trevliga, men ingen mer gap och skrik.

Varför ska de över huvudtaget prata? Jag tror att det inte alls är bra att ringa upp och ha sig. Ts kommer ju aldrig undan och igna diskussioner är vettiga.