Hur börja skilja sig med småbarn?

[hastflicka]

Varför ska de över huvudtaget prata? Jag tror att det inte alls är bra att ringa upp och ha sig. Ts kommer ju aldrig undan och igna diskussioner är vettiga.

Det ar upp till TS att avgora om de ska prata eller inte. Sjalvklart vore det pa manga satt enklare om de aldrig pratade med varandra igen, men nar man har barn ihop ar det svart och det kan i sa fall vara battre att TS far olika metoder att "ta sig runt" problemet for att det ska bli sa smidigt som mojligt.
Det enda jag sager ar att det ar mycket battre for TS om hon ringer upp an om hon svarar nar han ringer.

 

[RedQueen]

Jag skrev. Han ringde upp

Svara inte när han ringer. Så länge du gör du så kommer han kunna mala på och bete sig illa. Han vill desperat ha din uppmärksamhet och varje gång du går in i en diskussion eller svarar på ett samtal så får han det, till sin fördel.

Jag upprepar det jag sagt tidigare, du har inga som helst skyldigheter att ta hand om honom och man måste inte vara snäll vid en separation bara för att han vägrar växa upp. Just nu gör du bara dig och barnen en otjänst genom att låta honom få komma åt dig. Du kommer aldrig få någon förståelse från honom och du kommer inte få en ursäkt från honom. Det måste du släppa, för din och dina barns skull. Onödigt drama är det sista ni behöver just nu.

 

[em-pirre]

Det ar upp till TS att avgora om de ska prata eller inte. Sjalvklart vore det pa manga satt enklare om de aldrig pratade med varandra igen, men nar man har barn ihop ar det svart och det kan i sa fall vara battre att TS far olika metoder att "ta sig runt" problemet for att det ska bli sa smidigt som mojligt.
Det enda jag sager ar att det ar mycket battre for TS om hon ringer upp an om hon svarar nar han ringer.

Ja självklart är det upp till henne och självklart måste de i nåt skede kunna kommunicera kring barnen. Just nu klarar inte mannen av det över huvud taget. Tills han gör det så mår alla bättre av att ts inte pratar med honom utan medlare.

Att börja spela spel med att vägra svara och sedan ringa upp för att få nån kontroll tror jag inte alls på. Han kommer inte lära sig nåt alls av det.

Kl
Jag undrar om det går att få hjälp via socialen redan nu med att ordna kring detta. Det går ju att göra en orosanmälan kring familjens egna situation eftersom barnen direkt far illa av föräldrarnas oförmåga (okej mannens) till att kommunicera. Lite som "hej, vi behöver hjälp med att ordna kring hur vi ska kommunicera kring barn för just nu mår de inte bra av gräl." och så får socialen hjälpa med att som utomstående person sätta nån sorts regel kring hur allt ska funka just nu

 

[RedQueen]

Det ar upp till TS att avgora om de ska prata eller inte. Sjalvklart vore det pa manga satt enklare om de aldrig pratade med varandra igen, men nar man har barn ihop ar det svart och det kan i sa fall vara battre att TS far olika metoder att "ta sig runt" problemet for att det ska bli sa smidigt som mojligt.
Det enda jag sager ar att det ar mycket battre for TS om hon ringer upp an om hon svarar nar han ringer.

Ett alternativ är att göra som en bekant gjorde när hon skilde sig från sin mansbebis till make, skaffa ett nytt nummer där de hon ville skulle ha kontakt med henne fick ringa på och använda det nummer hon haft när hon varit gift med honom enbart för sms-konversationer. Då kunde hon stänga av den telefonen när hon svarat på allt kring barnen och på så sätt slippa hans långa tirader om hur oerhört synd det var om honom eller hans kontaktsökande. Hon slog på den en gång om dagen.

Detta var socialtjänstens idé, för att hon skulle kunna andas och slippa vara med om att han ringde och ringde tills hon svarade. Rekordet var 74 (!!) samtal på 1 timme.

 

[monster1]

Jag tycker som fler andra här att du ska ta kontakt med socialtjänsten och få hjälp med det här. Situationen är helt orimlig för dig. Sköt all kommunikation via ombud eller med ombud närvarande. Lös problemet med barnets passning på något annat sätt. Barnen mår ju också dåligt av detta!

 

[Nahar]

Jag blir på riktigt rädd för dig TS, ont i magen-rädd. Visst är jag färgad av vad jag nämnt innan, men sanningen är ju att massor med män som blir lämnade blir helt farliga och oberäkneliga. Hundratals om inte tusentals "helt vanliga män" går bananas mot sina ex varje år i Sverige. Jag hade inte ens vågat lämna barnen ensamma med honom, men jag tycker definitivt att all kommunikation mellan dig och ditt ex bör ske i skrift eller genom ombud, och att du ska undvika att träffa honom och absolut inte träffa honom ensam - och 'ensam' är du även när barnen är med, de är totalt maktlösa i situationen och kan bli lika utsatta som du eller få se dig bli utsatt (vilket ju redan sker).

 

[lil-sis]

Ja självklart är det upp till henne och självklart måste de i nåt skede kunna kommunicera kring barnen. Just nu klarar inte mannen av det över huvud taget. Tills han gör det så mår alla bättre av att ts inte pratar med honom utan medlare.

Att börja spela spel med att vägra svara och sedan ringa upp för att få nån kontroll tror jag inte alls på. Han kommer inte lära sig nåt alls av det.

Kl
Jag undrar om det går att få hjälp via socialen redan nu med att ordna kring detta. Det går ju att göra en orosanmälan kring familjens egna situation eftersom barnen direkt far illa av föräldrarnas oförmåga (okej mannens) till att kommunicera. Lite som "hej, vi behöver hjälp med att ordna kring hur vi ska kommunicera kring barn för just nu mår de inte bra av gräl." och så får socialen hjälpa med att som utomstående person sätta nån sorts regel kring hur allt ska funka just nu

Man kan ansöka om stöd, behöver inte anmälas något för att komma ”in”

 

[Nytant]

Rekordet var 74 (!!) samtal på 1 timme.

Spontant känns det som att det finns flera brottsrubriceringar det där beteendet skulle kunna falla under.

 

[lilstar]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Men suck återigen han har all möjlighet att ringa sin vårdcentral om han behöver hjälp med att bearbeta sitt mående. Du har avsagt dig det.

Kan dina familjemedlemmar hämta barnen ett tag eller åtminstone vara med vid hämtning? Ser du till att berätta allt för dem så att de vet hur det utvecklas?

 

[Tranan]

Glömde sonens jacka och skulle säga att han lägger ut den på trappen.


Han ringer upp och säger nu att han alltid känt sig bortprioriterad, det som nuförtiden kallas Gaslighting. Att jag gaslightar honom

Skulle nog säga att han försöker gasligtha dig!

 

[Görel]

Nej, skolan kan tyvärr bara hjälpa så mycket gällande den som utsätter min son. Det barnet har mycket som spökar med hen själv... Så den situationen är tyvärr som den är. Men jag ska försöka lösa med barnvakter, på något sätt....

Han ringer, och ringer ibland videosamtal med att barnen vill prata med mig ... Men sen har han alltid nånting han vill diskutera. Det känns svårt. För barnen och jag vill ju se och pratas vid... Och jag vill att de ska veta att jag är där för dom.

Jag andas och tänker i kvadrat ibland. Håll ut, håll i....

Idag ska jag hämta dom

Tala om för honom vilken tid han kan ringa med barnen och tala om för honom att saker ni behöver diskutera som vuxna gör ni utan att barnen är med. Han får ställa sina frågor till dig via sms och du svarar när du har tid.

Videosamtal med barnen kan vara ett väldigt fult sätt för att hålla koll på sin expartner.

 

[A_NN_A]

Ett alternativ är att göra som en bekant gjorde när hon skilde sig från sin mansbebis till make, skaffa ett nytt nummer där de hon ville skulle ha kontakt med henne fick ringa på och använda det nummer hon haft när hon varit gift med honom enbart för sms-konversationer. Då kunde hon stänga av den telefonen när hon svarat på allt kring barnen och på så sätt slippa hans långa tirader om hur oerhört synd det var om honom eller hans kontaktsökande. Hon slog på den en gång om dagen.

Detta var socialtjänstens idé, för att hon skulle kunna andas och slippa vara med om att han ringde och ringde tills hon svarade. Rekordet var 74 (!!) samtal på 1 timme.

Det här är ett riktigt bra förslag. Finns många telefoner idag där man kan ha dubbla sim. Inga problem att stänga av det ena.
Jag hade fördelen att inte ha några barn vid min separation. Det enda som fick stopp på samtalen vara att byta nummer och lägga det som hemligt nummer.

 

[Trasten]

Har inte tittat till tråden på ett tag men tycker ändå att det är härligt att höra att det går framåt för dig! Förstår om det inte känns så men du är på väg!

Ville mest skriva och säga att jag håller med om att ni inte borde prata med varandra.

Som @hastflicka skriver: svara aldrig när han ringer. Aldrig. Ring upp tidigast ett par timmar senare. Dansa aldrig efter hans pipa.

Men egentligen tycker jag inte att du ska prata med honom alls.
Om du absolut måste låta honom prata med dig så gör det aldrig någonsin spontant eller vid hämtning/lämning utan informera honom om en tid. "Vi tar det utan barn på måndag kl 17". Ignorera honom i övrigt. Lägg på i örat på honom om det behövs.

När tiden är inne så tar du med dig en kompis som står bredvid dig. Dels får du skydd mot hans eventuella aggression. Dels kommer han troligtvis inte kunna med att köra alla sina manipulativa knep inför någon annan. Han har ingen rätt att få tala med dig i enrum om någonting alls, av någon som helst anledning.
Ifall ni tar snacket på telefon, ta med en kompis och ha på högtalartelefon. Se till att han vet att någon annan är med och hör allt.

Utöver att upplysa honom om när ni kan prata, ignorera honom. Om du ska hämta barnen där (vilket är synd, men) förbered dig mentalt på att ignorera honom och att vända honom ryggen om han pratar med dig.

Om tiden inte passar honom, säg att du återkommer med en ny tid om några dagar. Diskutera absolut inte vilken tid som kan passa er båda. Utan om han inte anpassar sig till dig direkt så får han vänta ett par dar på att du kommer med ett nytt förslag.

Du förstår nog tänket vid det här laget. Bollen ska vara hos dig och om han tar några initiativ så ska du inte anpassa dig till dem eller spela med utan du bestämmer själv.

Det handlar dels om säkerhet och dels om att slippa bli manipulerad. Han kommer bli upprörd så länge han känner att han håller på att tappa greppet men han lugnar sig troligtvis när han väl har insett att han inte har tillgång till dig längre så ju förr desto bättre.

Lycka till!!

PS Jag förstår att du inte vill lämna barnen på förskolan i onödan om det är problem där. Men som det ser ut nu med obehagliga hämtningar/lämningar så är det också jobbigt för barnen. Plus att det är jobbigt för dig. Så kanske kan det vara värt att låta förskolan göra sitt bästa, åtminstone tills du hittat en annan lösning för barnpassning?
Vad hade du gjort ifall han hade ett jobb? Eller om han fixar ett jobb i morgon? Kan du börja köra på den lösningen redan nu istället?

 

[Ramona]

Att jag bara prioriterar jobbet trots vår situation

Grejen är väl att ni inte har någon situation längre? Eller missar jag någonting? Ni är ingenting. Ni är slut. Ni behöver inte bearbeta någonting ihop för ni finns inte.

Vad är det han inte förstår? Tror han att du har en liten kris nu som kommer gå över? Min teori är att han har så mycket ångest över situationen att han inte vet vart han ska ta vägen, och eftersom han är för korkad klarar han heller inte av att söka rätt hjälp.

Få till en bodelning snabbast möjligt och detta överstökat! Du behöver slippa honom.

 

[MiaMia]

Grejen är väl att ni inte har någon situation längre? Eller missar jag någonting? Ni är ingenting. Ni är slut. Ni behöver inte bearbeta någonting ihop för ni finns inte.

Vad är det han inte förstår? Tror han att du har en liten kris nu som kommer gå över? Min teori är att han har så mycket ångest över situationen att han inte vet vart han ska ta vägen, och eftersom han är för korkad klarar han heller inte av att söka rätt hjälp.

Få till en bodelning snabbast möjligt och detta överstökat! Du behöver slippa honom.

Av detta skäl återkommer jag till att fråga om skilsmässopapprena är inskickade? @Framtiden
För att få saker på rull, men främst för att det ska bli definitivt och konkret att ingenting längre handlar om att potentiellt rädda äktenskapet.

 

[Framtiden]

Allt som händer med honom går ju att skriva en roman om. Men! Lång historia kort.

Efter den katastrofala hämtningen så hade vi ett möte kring vårt ena barn. Han kom till det mötet och eftersom han var så frustrerad över att vi aldrig fick tid att prata så hade jag ju sagt i telefonen att hade han så mycket att prata om så fint, då tog vi det efter det mötet. Så vi gick till ett offentligt ställe där vi pratade. Och faktiskt så är jag så LESS just nu så jag orkar vara arg när vi pratade. På ett bra sätt, tar mindre skit på ett sätt. Fast han är "så ledsen.... Det blev ju så fel."
No shit Sherlock!

Iallafall, vi pratade länge och när jag var tvungen att åka sen så sa jag att jag har ingen ork kvar. Och att vi verkligen ser saker så annorlunda. Men måste få ett samarbete ändå.

Han ville gå till familjeterapueft igen då, eller (!) Håll i er... Gå och vandra tillsammans "no strings attached".

Men hans förslag om att gå till en terapeut tänker jag nog nappa på. Faktiskt. Och säga det som är svårt med en tredje part med.

Jag har också lyssnat på Förövarepodden med Eva Rusz. Hur hjärnan blir kidnappad och hamnar i ett freezeläge. Precis så.... I åååååår! Och hon sa att för att komma ifrån behöver man nästan sektavvänjning. Så Buke, är ni avvänjningen för mig?

 

[SaraXX]

Han ville gå till familjeterapueft igen då,

kanske vettigt för att få ett okej samarbete kring barnen.

eller (!) Håll i er... Gå och vandra tillsammans "no strings attached".

Hur går det förresten för dig på boendefronten och det? Funkar det?

 

[gammalek]

Tänk, vad stark du är mitt i den här överjävliga situationen. Du står fast, du står upp för dig och barnen, du orkar fast att det nästan är omöjligt. Vi finns i din ringhörna. Go girl

 

[em-pirre]

Allt som händer med honom går ju att skriva en roman om. Men! Lång historia kort.

Efter den katastrofala hämtningen så hade vi ett möte kring vårt ena barn. Han kom till det mötet och eftersom han var så frustrerad över att vi aldrig fick tid att prata så hade jag ju sagt i telefonen att hade han så mycket att prata om så fint, då tog vi det efter det mötet. Så vi gick till ett offentligt ställe där vi pratade. Och faktiskt så är jag så LESS just nu så jag orkar vara arg när vi pratade. På ett bra sätt, tar mindre skit på ett sätt. Fast han är "så ledsen.... Det blev ju så fel."
No shit Sherlock!

Iallafall, vi pratade länge och när jag var tvungen att åka sen så sa jag att jag har ingen ork kvar. Och att vi verkligen ser saker så annorlunda. Men måste få ett samarbete ändå.

Han ville gå till familjeterapueft igen då, eller (!) Håll i er... Gå och vandra tillsammans "no strings attached".

Men hans förslag om att gå till en terapeut tänker jag nog nappa på. Faktiskt. Och säga det som är svårt med en tredje part med.

Jag har också lyssnat på Förövarepodden med Eva Rusz. Hur hjärnan blir kidnappad och hamnar i ett freezeläge. Precis så.... I åååååår! Och hon sa att för att komma ifrån behöver man nästan sektavvänjning. Så Buke, är ni avvänjningen för mig?

Jag tycker absolut du ska nappa på terapin. Inte för att försöka bli ett par, utan för att få hjälp med ett avslut. Speciellt för barnens skull så att ni kan kommunicera kring dem.

 

[tanten]

Jag har också lyssnat på Förövarepodden med Eva Rusz. Hur hjärnan blir kidnappad och hamnar i ett freezeläge. Precis så.... I åååååår! Och hon sa att för att komma ifrån behöver man nästan sektavvänjning. Så Buke, är ni avvänjningen för mig?

Klart vi är!