Hur börja skilja sig med småbarn?

[Framtiden]

Jag kommer ringa min familjerådgivare på måndag

 

[Nahar]

Han skickade en meme idag. Den handlade om hur en man på bilden fick fokusera för att INTE titta på en tjejs rumpa. Och han skrev att så var det före för honom.

När jag inte svarade, kunde inte ens för jag var på utflykt. Då skrev han att han bad om ursäkt om den var fräck men att han bara kände igen sig.

När jag inte svarade så ringde han. Men ena barnet krävde uppmärksamhet så jag sa att jag var tvungen att lägga på.


Sen när jag lagar mat knackar det på dörren och han kom hit. Och stannade och pratade om hur Jag inte hade tagit kontakt för att göra något i veckan tillsammans... Och var det så jag ville ha det? Att vi inte skulle göra något ihop?

Och igen samma om vad jag kände? Och hur jag tänkte framåt... Och när han tog upp om hur jag svarade i tisdags då jag inte kunde med aktiviteten han ville göra, så hade han ju hört hur defensiv jag lät. Då bröt jag ihop och sa att Nej, det är ju därför vi inte kan vara tillsammans... För jag är rädd för att säga nej. Men jag är hur jag är. Och jag mår bättre själv. Och jag kunde aldrig göra honom lycklig så det är bättre såhär .


Så han sa att han inte klarade sig bättre själv. Och att han aldrig velat vara utan mig, att jag visst gjorde honom lycklig. Och att jag behöver tid för mig själv. Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...



Jag är helt slut.

Men alltså. Han är helt fruktansvärt läskigt gränslös, manipulativ, och självupptagen. Vilken hemsk människa han är, som verkligen har NOLL koll på vad kärlek är.

Du var så stark som ignorerade Blir dock rädd när han får komma in i ditt hem.

 

[Migo]

Han skickade en meme idag. Den handlade om hur en man på bilden fick fokusera för att INTE titta på en tjejs rumpa. Och han skrev att så var det före för honom.

När jag inte svarade, kunde inte ens för jag var på utflykt. Då skrev han att han bad om ursäkt om den var fräck men att han bara kände igen sig.

När jag inte svarade så ringde han. Men ena barnet krävde uppmärksamhet så jag sa att jag var tvungen att lägga på.


Sen när jag lagar mat knackar det på dörren och han kom hit. Och stannade och pratade om hur Jag inte hade tagit kontakt för att göra något i veckan tillsammans... Och var det så jag ville ha det? Att vi inte skulle göra något ihop?

Och igen samma om vad jag kände? Och hur jag tänkte framåt... Och när han tog upp om hur jag svarade i tisdags då jag inte kunde med aktiviteten han ville göra, så hade han ju hört hur defensiv jag lät. Då bröt jag ihop och sa att Nej, det är ju därför vi inte kan vara tillsammans... För jag är rädd för att säga nej. Men jag är hur jag är. Och jag mår bättre själv. Och jag kunde aldrig göra honom lycklig så det är bättre såhär .


Så han sa att han inte klarade sig bättre själv. Och att han aldrig velat vara utan mig, att jag visst gjorde honom lycklig. Och att jag behöver tid för mig själv. Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...



Jag är helt slut.

Seriöst, jag skulle överväga att be polisen om hjälp att hålla honom från hemmet. Han är så sjukt otäckt gränslös och kontrollerande!!!

 

[the_connemara]

Seriöst, jag skulle överväga att be polisen om hjälp att hålla honom från hemmet. Han är så sjukt otäckt gränslös och kontrollerande!!!

Agree. Fy fan vad hemskt om det slår slint.

@Framtiden du är så OTROLIGT bra, vilket helvete han skapar för dig

 

[Framtiden]

Men alltså. Han är helt fruktansvärt läskigt gränslös, manipulativ, och självupptagen. Vilken hemsk människa han är, som verkligen har NOLL koll på vad kärlek är.

Du var så stark som ignorerade Blir dock rädd när han får komma in i ditt hem.

Jag blev väldigt förvånad, pratade i telefon och ena barnet hade en vän över så jag trodde det var förälder... Så kommer ju barnen och det blir som det blir.... Jag visste ju att han hade varit på affären för han sa det när jag var tvungen att lägga på. Men jag trodde ju inte han skulle komma.

 

[Nahar]

Seriöst, jag skulle överväga att be polisen om hjälp att hålla honom från hemmet. Han är så sjukt otäckt gränslös och kontrollerande!!!

Jag känner också att det börjar bli läge för detta. Ju mer TS sätter gränser ju större övertramp gör han. Det känns som att han närsomhelst kan gå från psykiskt till fysiskt våld.

 

[Nahar]

Jag blev väldigt förvånad, pratade i telefon och ena barnet hade en vän över så jag trodde det var förälder... Så kommer ju barnen och det blir som det blir.... Jag visste ju att han hade varit på affären för han sa det när jag var tvungen att lägga på. Men jag trodde ju inte han skulle komma.

En normalt funtad människa hade inte gått till ditt hem alls. Det är inte ditt fel, det är han som beter sig illa.

 

[Johanna1988]

Han skickade en meme idag. Den handlade om hur en man på bilden fick fokusera för att INTE titta på en tjejs rumpa. Och han skrev att så var det före för honom.

När jag inte svarade, kunde inte ens för jag var på utflykt. Då skrev han att han bad om ursäkt om den var fräck men att han bara kände igen sig.

När jag inte svarade så ringde han. Men ena barnet krävde uppmärksamhet så jag sa att jag var tvungen att lägga på.


Sen när jag lagar mat knackar det på dörren och han kom hit. Och stannade och pratade om hur Jag inte hade tagit kontakt för att göra något i veckan tillsammans... Och var det så jag ville ha det? Att vi inte skulle göra något ihop?

Och igen samma om vad jag kände? Och hur jag tänkte framåt... Och när han tog upp om hur jag svarade i tisdags då jag inte kunde med aktiviteten han ville göra, så hade han ju hört hur defensiv jag lät. Då bröt jag ihop och sa att Nej, det är ju därför vi inte kan vara tillsammans... För jag är rädd för att säga nej. Men jag är hur jag är. Och jag mår bättre själv. Och jag kunde aldrig göra honom lycklig så det är bättre såhär .


Så han sa att han inte klarade sig bättre själv. Och att han aldrig velat vara utan mig, att jag visst gjorde honom lycklig. Och att jag behöver tid för mig själv. Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...



Jag är helt slut.

Han är ju helt gränslös. du förstår att detta inte är normalt? Även efter en skilsmässa/separation där man inte kommer överens så är detta inte normalt.

 

[Framtiden]

Han är ju helt gränslös. du förstår att detta inte är normalt? Även efter en skilsmässa/separation där man inte kommer överens så är detta inte normalt.

Nej. Jag har aldrig varit med om separation så förut så nej. Jag vet inte.

 

[Red_Chili]

Jag blev väldigt förvånad, pratade i telefon och ena barnet hade en vän över så jag trodde det var förälder... Så kommer ju barnen och det blir som det blir.... Jag visste ju att han hade varit på affären för han sa det när jag var tvungen att lägga på. Men jag trodde ju inte han skulle komma.

Har du sånt där titthål i dörren? Om du har det, använd det. Öppna inte om det är han som står utanför. Om du bor i lägenhet nu, prata med hyresvärden om att det snabbt(!) bör sättas någon form av portlås på så att boende behöver kod eller bricka för att ta sig in, så att han inte kan komma in ens i porten hur som helst.

 

[nullo-modo]

Så han sa att han inte klarade sig bättre själv. Och att han aldrig velat vara utan mig, att jag visst gjorde honom lycklig. Och att jag behöver tid för mig själv. Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...



Jag är helt slut.

Det fetade. Han säger att du behöver tid men han ger ju dej inte tiden så han gör ju inte som han själv säger. Tycker detta säger en hel del om han.

 

[Houdinie]

När jag inte svarade så ringde han. Men ena barnet krävde uppmärksamhet så jag sa att jag var tvungen att lägga på.

Så himla bra gjort av dig!!!

Sen när jag lagar mat knackar det på dörren och han kom hit. Och stannade och pratade om hur Jag inte hade tagit kontakt för att göra något i veckan tillsammans... Och var det så jag ville ha det? Att vi inte skulle göra något ihop?

Men är han på riktigt korkad!? Ni håller på att skilja er - naturligtvis kommer ni inte att hålla på att göra saker tillsammans mer!

Jag finns i Uppsala.

 

[Red_Chili]

@Framtiden, precis som @nullo-modo precis skrev: Han vet att du behöver tid utan honom för att må bra. Han gör allt annat än att ge dig ens en dag(!) utan att tvinga sig på dig. Han skrämmer dig medvetet. Han beter sig medvetet illa mot dig, för att försöka hålla kvar dig, för han säger det ju själv: Du skulle må bättre utan honom. Han mår inte bättre utan dig.

Han känner nog själv att han inte klarar sig utan dig, men istället då för att söka hjälp, försöka hitta ett jobb och faktiskt ta det ansvar man bör göra som förälder så försöker han desperat få dig att ge upp och stanna kvar för att ordna livet åt honom.

Desperata personer som manipulerar och håller på så som han gör kan snabbt bli VÄLDIGT farliga. Snälla, snälla du. Var rädd om dig. Och åter igen: se till att så många som möjligt vet vad som pågår. Även grannar osv.

 

[MCP]

Det fetade. Han säger att du behöver tid men han ger ju dej inte tiden så han gör ju inte som han själv säger. Tycker detta säger en hel del om han.

Och @Framtiden
Det stör mig även att han fortfarande berättar åt dig vad (han tycker) att du behöver.

Och varför tror han fortfarande att du ska ta kontakt för att hitta på något med honom, han vill ju verkligen inte förstå att när man separerat så gör man det för att man inte längre ska fortsätta som när man var ihop

 

[Fruentimber]

Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...

Nej men vet du vad vilket obehaglig och manipulativ människa han är. Usch!

 

[Shaggy]

Så han sa att han inte klarade sig bättre själv. Och att han aldrig velat vara utan mig, att jag visst gjorde honom lycklig. Och att jag behöver tid för mig själv. Och kanske det tar flera år för mig att komma till att vi kan vara tillsammans,men han kan vänta på det, även om det skulle ta sju år...

Klart han inte klarar sig bättre själv. Han börjar nog så sakteliga inse att klockan tickar och snart kommer hans liv på en räkmacka där du står för fiolerna vara till ända. Han kommer behöva flytta och skaffa sig ett jobb. Han börjar helt klart bli desperat och risken att han blir farlig på riktigt och inte bara hotar med det ökar för varje dag som går. Ju närmare datumet ni kommer ju mer inträngd kommer han bli i sitt hörn och trängda djur slåss.

Jag är helt slut.

Det förstår jag. Det är helt normalt att bli utmattad av att försöka överleva psykisk misshandel.
Ta hand om dig

 

[Nytant]

@Framtiden När beskrev att jag utsatts för liknande saker av mitt ex borde jag ha varit tydlig med att jag idag skulle resonerat annorlunda kring bland annat mina grannar. Idag hade jag berättat för dem istället för att ta på mig skam och försöka upprätthålla en oklanderligt opersonlig hejhej-fasad. Jag vet att de allihop hade ställt upp om jag behövt dem, inte för att de är speciella eller jag är speciellt poppis, utan för att de är normalschyssta personer och det är det grannar gör. Jag hade kunnat be dem om hjälp att hålla ögonen öppna eller plocka bort oönskade presenter. Jag hade till och med kunnat be föreningen att byta portkoden.

Jag förstår verkligen hur dränerande här måste kännas. Ditt liv ska inte vara en ändlös upprepning av att träffa honom, återhämta dig, träffa honom, återhämta dig. Det är, oavsett om det är medvetet eller inte, ett effektivt sätt att säkerställa att du inte har ork till annat. Du förtjänar mer och bättre

 

[em-pirre]

Nej. Jag har aldrig varit med om separation så förut så nej. Jag vet inte.

Det här blir bara värre! Han är sjuk. Farlig.
Nä usch jag är riktigt orolig för dig nu.

Det finns inget fd förhållande där det där är friskt.

 

[Sharpless]

Nej. Jag har aldrig varit med om separation så förut så nej. Jag vet inte.

När mitt ex berättade att hon inte längre ville vara ihop med mig, blev jag lite ledsen, sedan letade vi bägge efter nya ställen att bo på, och delade upp saker efter vad som kändes bra för oss båda. Vi hade ju visserligen inga barn, men det hade ju bara gjort att det tagit lite längre tid för skilsmässan att äga laga kraft.

 

[Nytant]

När mitt ex berättade att hon inte längre ville vara ihop med mig, blev jag lite ledsen, sedan letade vi bägge efter nya ställen att bo på, och delade upp saker efter vad som kändes bra för oss båda. Vi hade ju visserligen inga barn, men det hade ju bara gjort att det tagit lite längre tid för skilsmässan att äga laga kraft.

Åh, vilken bra idé att ge lite perspektiv!

Jag kan också berätta hur det gått när jag varit i ditt ex situation, TS.

Senast jag upplevde ett uppbrott ville jag verkligen inte göra slut. Jag tyckte det var ett korkat och kortsiktigt affektbeslut och det passade inte alls in i mina planer, även om jag inte heller var nöjd med relationen. Själv i affekt argumenterade jag för det jag tyckte att vi borde göra istället. Sedan sa personen att hen inte längre såg en framtid ihop, och då förstod jag att det faktiskt inte fanns något att argumentera för. Den närmsta tiden ordnade vi med den logistik som behövdes med minimal kontakt. Jag skrev ett par sårade och säkert sårande sms om hur jag kände mig snuvad på vår gemensamma framtid, ett helt liv ihop. Sen sa jag att nej, nu blockar jag ditt nummer, annars kommer jag bara fortsätta såhär. Personen ville fortsätta ha kontakt, men jag känner mig själv och vet att det inte hade gett mig något annat än smärta och det på så vis inte blivit konstruktivt för någon. Och det var det. Resten bearbetade jag med hjälp av andra i min omgivning. Det fanns fler omständigheter, men förhoppningsvis ger detta ett exempel på att man faktiskt kan försöka ta ansvar för sina egna känslor och respektera den andre personen även när det känns för jävligt att avsluta en relation. Såhär med facit i hand var det förresten helt rätt att göra slut.