Hur börja skilja sig med småbarn?

[Efwa]

En i min omedelbara krets går genom samma sak med sin ex-fru. En kvinna som håller honom gisslan med att inte hålla tider eller säga att hon kommer över inom 4 timmar och ska hämta något barnen glömt, ändrar tider så han ska hålla sig hemma och inte åka iväg och skriver milslånga SMS som inte är relevanta för barnens vara.

Hon vill att han ska kommunicera mer och bättre men han svarar bara när det gäller frågor och sådant gällande barnen, vilket ju bara är en enda mening i dessa låååånga SMS. Allt annat är sådant han inte ska lyssna på nu när de är skilda.

Det har även hänt att hon gått in i deras förut gemensamma hem och kollat frys och kyl när hon följt med barnen dit när han inte varit hemma och de ska hämta saker.
Han har kameror hemma, så han ser ju.
Han har avsagt sig kontakt genom samtal (förutom akuta grejer såklart) och det har hänt att hon låtit ett av barnen ringa och sedan tagit telefonen och pratat med honom. Kallat över honom (150 meter mellan husen) och bett honom komma över och natta ett ledset barn som ju är hennes ansvar på hennes veckor. Allt för att binda och kontrollera.

98% av alla mess och alla grejer händer på veckorna när hon har barnen, så givetvis är det ett helvete för honom att lämna över barnen för då vet han att det blir en helvetesvecka för honom. Annars är det väldigt lugnt.

Detta är bara en bråkdel av hennes manipulativa natur som även var aktuell när de var gifta. t.ex hindrande av att träffa bekanta, elak mot djur.

Han har även fått söka terapi för att hantera SMS:en och hennes manipulativa sätt.

Då ska man veta att skilsmässan var ett gemensamt beslut och bodelningen var klar två veckor efter skilsmässoansökan var inlämnad. En månad efter hade båda boende fixat.

 

[Verdandi]

Bra tanke!

Det finns flera olika FREDA-formulär som man hittar på socialstyrelsens hemsida. Jag har gått en tvådagarsutbildning för att lära mig tolka dem, men man kan absolut läsa instruktionerna och få en aning om hur situationen egentligen ser ut.

https://www.socialstyrelsen.se/kuns...den/evidensbaserad-praktik/metodguiden/freda/

FREDA farlighet
https://www.socialstyrelsen.se/glob...lkatalog/ovrigt/freda-farlighetsbedomning.pdf

FREDA beskrivning
https://www.socialstyrelsen.se/glob...t/artikelkatalog/ovrigt/freda-beskrivning.pdf

Jag skulle vilja lägga till två frågor. Det kanske finns någon anledning till att de inte är med, samt att den ena nämns i texten innan.

'Har hot om våld förekommit?'
Inte bara fysiskt våld. Det kan vara verbala hot eller att snabbt närma sig som om man ska till att slå.
Det kan röra sig om knuffar, hålla fast, ställa sig i vägen, luggning, trycka ner osv. som utåt sett "inte anses" vara våld.

'Lider han/hon/de av depression eller annan psykisk ohälsa?' (Eller liknande formulering.) Personen kanske överanvänder medicin osv som tyder på problem. Även sömnproblem kan vara en del i det.

 

[YlvaG]

Jag skulle vilja lägga till två frågor. Det kanske finns någon anledning till att de inte är med, samt att den ena nämns i texten innan.

'Har hot om våld förekommit?'
Inte bara fysiskt våld. Det kan vara verbala hot eller att snabbt närma sig som om man ska till att slå.
Det kan röra sig om knuffar, hålla fast, ställa sig i vägen, luggning, trycka ner osv. som utåt sett "inte anses" vara våld.

'Lider han/hon/de av depression eller annan psykisk ohälsa?' (Eller liknande formulering.) Personen kanske överanvänder medicin osv som tyder på problem. Även sömnproblem kan vara en del i det.

Jag är nästan helt säker på att iaf den första diskuterades när jag fyllde i mitt formulär. Vissa frågor diskuterade vi vad som menades och hot om våld ingick definitivt i någon av dom. Det är bara några veckor sedan jag fyllde i mitt formulär.

 

[Görel]

Jag är nästan helt säker på att iaf den första diskuterades när jag fyllde i mitt formulär. Vissa frågor diskuterade vi vad som menades och hot om våld ingick definitivt i någon av dom. Det är bara några veckor sedan jag fyllde i mitt formulär.

Det tror jag också, har för mig att det finns i den längre FREDA beskrivning.

 

[hastflicka]

Nu ska vi dock komma ihag att @Framtiden behover ga pa slak lina fram till Mars (April?) nar boskillnaden ska handa for att inte alla henne's saker i huset ska "forsvinna". Hon kan inte "rock the boat" utan behover halla en vanlig, men avstandstagande linje tills det ar klart.

Det basta ar att skriva ner flera "ursakter" for att kunna avbryta telefonsamtal (Jag ar ledsen, men nu kokar soppan over, jag maste ta hand om det, nu behover ett av barnen mig, Jag maste kora nu och kan inte prata, etc, etc, och trana sa du inte sitter och desperat funderar pa vad du ska saga i telefonen.)
Om du kan avsluta samtalet och ringa upp senare har du overtagit initiativet. DU kan da formulera dig mycket battre och vet vad du vill saga och om han ar arg eller upprord sa sjunker mycket av ilskan/upprordheten som bubblar upp ner om samtalet hander pa dina vilkor.

 

[Framtiden]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

 

[Snubbelfot]

Som jag ofta brukar flika in i liknande trådar - tänk på att Buke är ett öppet forum och vem som helst i hela världen, inklusive exmakar (motsv) och deras närstående, kan läsa allt som skrivs. Sannolikheten att "fel" personer får känslig information kan vara svår att bedöma, och konkreta planer och strategier är dumt att riskera att bjuda på.

 

[SaraXX]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

De konversationerna har jag och mina barn också haft. När vi har tittat på Emil till exempel. Vad bra att de pratar med dig, men jag vet hur jobbig sits det är att vara i.

 

[Nytant]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

Här tänker jag att det är viktigt att du får stöd, Framtiden. Kanske inte just nu, för jag tror att du har tillräckligt att deala med, men när du känner att du har kapaciteten lite längre fram tror jag det är klokt att göra detta till en prioritet

Det är en enorm utmaning att hantera dina egna känslor som du ju håller på att processa, och samtidigt bemöta barnen på ett sätt som gör att de kan göra samma sak utifrån sin upplevelse och får allt ditt stöd i det.

Det allra bästa vore kanske om du dels kunde ha en helt egen terapeut där du får ta plats utan att behöva ta hänsyn till någon annan, formulera dig precis som du vill och uttrycka precis hur du känner. Och sen kunde barnen och du kanske också gå till en gemensam terapeut där de får möjlighet att sätta ord på sin upplevelse och du har hjälp i att hantera det. Det är inte lätt att behöva förhålla sig till så smärtsamma saker som att barnen farit illa och har sorg och rädsla, men hur du bemöter dem i dessa saker gör stor skillnad för er fortsatta relation, deras mående både nu och som vuxna, och deras framtida relationer.

 

[monster1]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

Om du upplever att barnen mår dåligt av hans ilska kan du prata med socialen om detta. Det finns bland annat föräldraskolor och annat stöd och det kanske ändå är bra om de kommer in och kan stötta upp?

 

[SaraXX]

Om du upplever att barnen mår dåligt av hans ilska kan du prata med socialen om detta. Det finns bland annat föräldraskolor och annat stöd och det kanske ändå är bra om de kommer in och kan stötta upp?

+1 på den. Vi har varit där, av just den anledningen. En närstående kontaktade dem.
Pappan inte med dock, det är ju frivilligt.

 

[lizzie]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

Hoppas överlämningen har gått bra!

För övrigt - när jag läser dina inlägg om hur han beter sig, stalkar dig och talar om hur du ska känna. Så får jag ståpäls - och då på ett obehagligt sätt. Det är inte normalt beteende över huvud taget det han utsätter dig för.

Jag har gått igenom en skillsmässa (på mitt initiativ). Det var gråt och tandagnisslan i början, och jag fick hjälpa till att leta lägenhet åt mannen då jag skulle bo kvar på gården. När väl acceptansen landat så var det inga problem med bodelning och flytt. Vi hade dock inga barn, lyckades behålla vänskapen.

I ditt fall vill jag bara skrika - Vänd dig om och spring fort som fan!!!

Förstår att det inte funkar i nuläget med barnen etc, men du förstår vad jag menar hoppas jag. Var rädd om dig och tro inte gott om mannen. Jag tror som flera andra - att när verkligen kommer i kapp kan han bli totalt desperat.

/Lizzie

 

[lilstar]

Jag har svårt att ta in... Men jag förstår ju på era reaktioner och era andra berättelser att det är fel.

Jag hamnar lite i vakuum. Han skrev igår,men jag svarade inte. Överlämning idag,och sen har jag tagit på mig massa pass under veckan för att slippa tänka... Det är lättare att jobba. Också för att kunna ta mindre nästa när jag har barnen.

De pratade igår. Vi såg en film där det var en vuxen som blev arg. "Så arg blir pappa, då blir jag ledsen" så yngsta. Äldsta "ja, pappa kan skrika med argröst"
Fast jag kan ju också bli arg ibland (vet inte varför jag svarade så)
"Men pappa blir ägare" sa äldsta "så får jag vara i mitt rum och då gråter jag" säger yngsta


Nu ska de dit idag ... Inom en timme. Och jag vill bara åka långt bort med dom ... Där ingen kan hitta oss

Det är nog bra om socialtjänsten vet om det där. Det är ju fullständigt omöjligt att du ensam ska kunna hantera allt, ingen har så mycket kraft. Vet din familj om allt som händer? Har du någon kontakt med hans familj?

Med tanke på hur hans gränslöshet verkar ha eskalerat tycker jag att du ska rådfråga kvinnojouren igen!

 

[Framtiden]

Jag har pratat med min familjerådgivare idag. Vi har bokat tid. Jag har min grupp på måndag.

I gruppen är en av ledarna speciellt inriktad på barn.

Nej, hans familj vet nog hans bild... Vilket är en sorg för mig. Jag har inget emot dom. Men jag tror inte dom vet.. och jag vågar inte ta kontakt med dom. Jag är nog rädd för att inte bli trodd... Att de tänker Jag är förövaren, vilket jag tror ibland själv fortfarande. Skulle han säga hela sin bild skulle det nog låta illa också tänker jag...

 

[Framtiden]

Idag har han igen bett om att få hjälp... Och jag försökte säga nej.

Men svaren jag fått tillbaka en, två och tre gånger gör att jag orkar inte argumentera. Så jag åkte dit... Och känner mig så misslyckad igen.


Sen ytterligare kontakt efter det, med videosamtal till barnen

 

[Bulldoozer]

@Framtiden det inte du som är misslyckad, det är han! Klarar han inte av att ha barnen utan hjälp så är det som sagt bättre att han blir varannan helg pappa.

Det ju i princip omöjligt att inte ställa upp när ens barn är gisslan i situationen .

Du ska inte känna dig misslyckad, det är han som är misslyckad som inte kan få tummen ur röven och fokusera på att fixa sitt liv istället för att iigla sig fast på dig.

Heja dig Framtiden!!

 

[Otherside]

Idag har han igen bett om att få hjälp... Och jag försökte säga nej.

Men svaren jag fått tillbaka en, två och tre gånger gör att jag orkar inte argumentera. Så jag åkte dit... Och känner mig så misslyckad igen.


Sen ytterligare kontakt efter det, med videosamtal till barnen

Är det verkligen så att han till varje pris behöver din hjälp, när han har barnen? Eller har han hittat ett knep som är perfekt (i hans ögon) eftersom du självklart inte säger nej när det handlar om dina barn? Ett osvikligt knep för att få dit dig?

Efter flera år som hemmaboende pappa måste han väl ha grundläggande kunskap och vana vid att ta hand om sina egna barn? I sitt eget invanda hem, dessutom.

 

[tanten]

Det måste väl ändå vara till hans nackdel att han inte klarar av att själv ha barnen?

 

[MidnightSoul]

Är det verkligen så att han till varje pris behöver din hjälp, när han har barnen? Eller har han hittat ett knep som är perfekt (i hans ögon) eftersom du självklart inte säger nej när det handlar om dina barn? Ett osvikligt knep för att få dit dig?

Efter flera år som hemmaboende pappa måste han väl ha grundläggande kunskap och vana vid att ta hand om sina egna barn? I sitt eget invanda hem, dessutom.

Speciellt när hans ursäkt för att vara arbetslös och inte jobba och hjälpa till med ekonomin var att han skulle ta hand om barnen. Ungefär som det en hemmafru brukade göra för i tiden.

 

[Otherside]

Jag har pratat med min familjerådgivare idag. Vi har bokat tid. Jag har min grupp på måndag.

I gruppen är en av ledarna speciellt inriktad på barn.

Nej, hans familj vet nog hans bild... Vilket är en sorg för mig. Jag har inget emot dom. Men jag tror inte dom vet.. och jag vågar inte ta kontakt med dom. Jag är nog rädd för att inte bli trodd... Att de tänker Jag är förövaren, vilket jag tror ibland själv fortfarande. Skulle han säga hela sin bild skulle det nog låta illa också tänker jag...

Du är verkligen ingen förövare - du är en frihetskämpe som just nu tar dig ut ur ett ohållbart och destruktivt liv. Det är stort, modigt och viktigt - både för dig och barnen.

Man kan aldrig få alla att se verkligheten - jag förstår att det är jobbigt att hans föräldrar eventuellt (de kanske fattar mer än man tror) är på "hans sida" men det är inte ditt problem. Man kan inte vinna alla. Somliga får man bara släppa - en dag kan de mycket väl inse verkligheten. Oavsett så låt inte det tynga dig. Lätt sagt, men försök att tänka på det. Man kan inte vinna alla! Det enda som betyder något är du och dina barn och ert liv. Och det KOMMER att bli bra för er!!