Hur börja skilja sig med småbarn?

[Framtiden]

Nytt, kreativt sätt att gå över gränsen för vilken sorts umgänge ni ska ha med varandra.
Som blir svårt att freda sig emot för att det förkläds i en yttre form av lek och oskuldsfullhet. Plus det oväntade överrumplingsmomentet. Om du hade protesterat hade du säkert fått höra något om hur omotiverat det är att bli arg för en sådan sak som en snöboll.
Håller med ovan. En medveten kränkning av din rätt till att dra gränser mellan er, och ett strategiskt agerande för att mot din vilja flytta tillbaka dem till ett annat läge.

Ja, helt säkert som du säger. Han hade svarat och jag kan höra svaren "i huvudet" när jag läste

 

[Framtiden]

Jag känner igen det där. När jag och mitt ex gjorde slut så fortsatte vi att umgås i nästan ett år, det var väl på tapeten att vi kanske skulle hitta tillbaks men det verkade aldrig ske. Jag ville, men han var svalare. Tillslut träffade jag en annan på en utlandsresa och blev förälskad. När jag kom hem och berättade att jag träffat någon jag tyckte om blev han så arg att jag bara krympte och blev världens minsta människa. Jag blev rädd för hans reaktion, och kände mig dum. Han skuldbelagde mig på alla sätt han kunde. Jag var vidrig som kunde tycka om någon som honom (vi hade gemensamma vänner så han visste vem det var), om jag kunde gilla någon som han så visste exet aldrig vad han sett hos mig, det vi hade haft betydde ingenting längre osv. Jag blev så ledsen och kränkt, och jag bröt direkt med den nya i ren skam och rädsla för ännu värre konsekvenser. Månaderna gick och tillslut kunde jag inte hålla mig borta från den nya längre. Vi hade verkligen haft något, så jag hörde av mig. Vi sågs. Jag var kär. Jag samlade allt mod jag hade för att berätta för mitt ex. Jag skulle resa med den nya och innan det kom ut ville jag berätta det personligen för mitt ex, så jag tog upp det när jag lämnade hunden en gång. Det gick ungefär så dåligt som det kunde gå. Han skrek en lång stund innan han gick in på badrummet och skar upp handlederna. Ambulans kom. Han blev inlagd på akutpsyk.

Jag älskar mitt ex. Han har aldrig velat någon illa, men han är svårt sjuk och saknar verktyg för dessa situationer. Det här var 8 år sen nu och jag är fortfarande rädd för hur han ska reagera på mina beslut i livet. När jag träffade maken. När vi köpte lägenhet. När jag blev med barn. När vi köpte huset. Jag är alltid rädd för att han ska tycka något. Vi har en fin relation idag och han har visat respekt för mig i 8 år. Men sånna här saker sitter i. Det är sår som aldrig riktigt läker så det jag försöker säga med den här långa historien är att var snäll mot dig själv, acceptera känslan men inse att det också är just bara det. ”Jag vet att du är här, irrationella känsla. Jag känner dig. Men jag behöver inte lyssna på dig.”

Många kramar tack för att du delade dig. Så otroligt jobbigt att vara med om!

 

[Framtiden]

Tack alla för ert stöd än en gång

 

[Framtiden]

Jag har stöd av familj och vänner i min närhet. Men jag vill inte belasta dom, för det är ju ett öppet sår hos mig just nu... Och jag är så rädd för att stöta bort människor för att Han infekterar mig så

 

[em-pirre]

Jag har stöd av familj och vänner i min närhet. Men jag vill inte belasta dom, för det är ju ett öppet sår hos mig just nu... Och jag är så rädd för att stöta bort människor för att Han infekterar mig så

Det är därför du måste ta avstånd från honom. Som ett plåster.

 

[Nytant]

Tack alla för ert stöd än en gång

Det gör mig så glad att du upplever tråden som stöttande, att du faktiskt använder den och fortsätter skriva det du behöver få ur dig. Det är inte självklart, särskilt inte i din sits, att man kan tillåta sig att ta den platsen och att man kan formulera sig, och att man ens har förmågan att be om och ta emot stöd över huvud taget. Det i sig är ett så konstruktivt beteende och du kan vara stolt över dig själv! Det, tillsammans med allt annat du åstadkommit, gör mig så hoppfull och full av tillförsikt. Det kommer bli bra, du fixar det här

 

[Nytant]

Jag har stöd av familj och vänner i min närhet. Men jag vill inte belasta dom, för det är ju ett öppet sår hos mig just nu... Och jag är så rädd för att stöta bort människor för att Han infekterar mig så

Belasta dem! Människor som älskar dig VILL finnas där för dig. Unna dem det.

 

[Javan]

Belasta dem! Människor som älskar dig VILL finnas där för dig. Unna dem det.

Säger detsamma hade du varit min vän hade jag lyssnat i all oändlighet. Du belastar inte och någon gång i framtiden kanske du får lyssna på en vän som behöver stöd.

 

[Framtiden]

Det gör mig så glad att du upplever tråden som stöttande, att du faktiskt använder den och fortsätter skriva det du behöver få ur dig. Det är inte självklart, särskilt inte i din sits, att man kan tillåta sig att ta den platsen och att man kan formulera sig, och att man ens har förmågan att be om och ta emot stöd över huvud taget. Det i sig är ett så konstruktivt beteende och du kan vara stolt över dig själv! Det, tillsammans med allt annat du åstadkommit, gör mig så hoppfull och full av tillförsikt. Det kommer bli bra, du fixar det här

Tack Den hjälper absolut!! Även om jag ibland är rädd att han ska hitta den, precis som andra saker det känns som att han skulle veta/höra att jag sagt eller gjort. Som när jag öppnade mig första gången på BVC att han och jag såg saker olika och jag blev rädd när han blir så arg. Då kändes det som om han skulle höra mig direkt... Eller veta vad jag hade sagt.

Men det hjälper mig massor att läsa det för ett år sen, och nu. Speciellt när jag blir osäker.

 

[QueenLilith]

Har du lekt med dig själv sen vi flyttade isär

Mår så illa av att läsa detta. Usch va vidrig han är

 

[RedQueen]

Mår så illa av att läsa detta. Usch va vidrig han är

Tycker det säger en hel del om hur han ser på ts..

 

[QueenLilith]

Tycker det säger en hel del om hur han ser på ts..

Ja påminner om mitt ex som är sociopat. Allt handlar om sex. Jag mår fysiskt illa om folk säger sånt eller jag läser det. Det är så gränslöst

 

[Libbsticka]

Det säger mycket att du känner dig rädd av att berätta hur du verkligen känner och hans reaktioner på detta. Det behövs inte analyseras minsta lilla händelse och hans intentioner. Den rädslan du känner säger allt. Du utsätts just nu för eftervåld. Ring kvinnojouren och ta stöd när tankarna snurrar. Jag gillar den här filmen från polisen för det visar hur subtilt det psykiska våldet kan vara och det blir fullt förståligt varför man lätt hamnar i tankar kring att "det är ju egentligen inte så farligt."

 

[skiesabove]

Det säger mycket att du känner dig rädd av att berätta hur du verkligen känner och hans reaktioner på detta. Det behövs inte analyseras minsta lilla händelse och hans intentioner. Den rädslan du känner säger allt. Du utsätts just nu för eftervåld. Ring kvinnojouren och ta stöd när tankarna snurrar. Jag gillar den här filmen från polisen för det visar hur subtilt det psykiska våldet kan vara och det blir fullt förståligt varför man lätt hamnar i tankar kring att "det är ju egentligen inte så farligt."

Jävlar vad bra den filmen var.

Alltför hög igenkänning

 

[the_connemara]

Jävlar vad bra den filmen var.

Alltför hög igenkänning

Jag får hög puls bara av inlägget, tänker inte titta. Insåg häromdagen att jag träffat min nuvarande i 2 år och att jag inte på länge haft den hemska känslan av att någon är gränslös emot en på så länge. Att jag kände mig så lugn och fri. Att inte hela tiden behöva vara på sin vakt och känna sig maktlös. Fy fan vad det gör en illa.

 

[Framtiden]

Det säger mycket att du känner dig rädd av att berätta hur du verkligen känner och hans reaktioner på detta. Det behövs inte analyseras minsta lilla händelse och hans intentioner. Den rädslan du känner säger allt. Du utsätts just nu för eftervåld. Ring kvinnojouren och ta stöd när tankarna snurrar. Jag gillar den här filmen från polisen för det visar hur subtilt det psykiska våldet kan vara och det blir fullt förståligt varför man lätt hamnar i tankar kring att "det är ju egentligen inte så farligt."

"Det händer alltid si eller så när du är ute med dom.... Kommer du ihåg den och den gången? Kan du klandra mig för att jag blir orolig och ringer för att se så du mår bra?"

 

[Görel]

"Det händer alltid si eller så när du är ute med dom.... Kommer du ihåg den och den gången? Kan du klandra mig för att jag blir orolig och ringer för att se så du mår bra?"

Jag läser kontroll förklätt till omsorg.

Och jag får obehagliga minnen av ett ex som hade många åsikter om vad jag gjorde och med vem.

 

[Voeux]

Många kramar tack för att du delade dig. Så otroligt jobbigt att vara med om!

Ja det var tufft, jag hamnade i en depression en tid efteråt så bli inte förvånad om det kommer vågor av känslor långt efteråt. Du har fullt upp med att skydda dig själv nu och saker kan bubbla upp med tiden ju mer du får distans. Baserat på min egen erfarenhet och det du berättat om i tråden tror jag inte att du kommer att komma till ett läge då du känner dig helt avslappnad i er relation. Man är liksom alltid på sin vakt, läser av situationer och försöker analysera om man triggat igång något. Är det lugnt eller kommer det komma något obehagligt? Det som sagt många år efter våra incidenter. Du lever i det just nu, ert uppbrott är fortfarande relativt färskt och han beter sig fortfarande fruktansvärt illa. Du skrev om att försöka förstå, försök förstå gaslighting och psykiskt våld. Hur det ter sig och hur det kan få en att känna. Så kommer du förstå allt du behöver förstå.

Ni kan få en fin relation i framtiden kring barnen, men det är helt upp till honom.

 

[Voeux]

Jag läser kontroll förklätt till omsorg.

Utan tvekan.

 

[Görel]

Jag brukade få höra ”du låter mig inte få tycka om dig” när jag satte gränser mot honom. Som exempel på hur kontroll förklädd till omsorg kan se ut.