Hur blir man bekväm med kroppen?

[labb]

Jag såg ikväll ett program som handlade om naturister. Det startade en del tankar hos mig.
Mest tanken att det måste vara skönt att vara så bekväm med sin kropp så man t o m kan vara med i tv. Så hur blir man så bekväm?

Går med i en naturistförening? Jag skulle tror att efter en vecka på en nakencamping är komplexen borta.

 

[stjarnhimmel]

Man skäms över sin kropp eller hur man ser ut av olika anledningar.

Ok. Jag har nog aldrig sett det som att skämmas.
Men det beror nog på hur man använder ordet - för mig så är skämmas mer ngt man gör för ngt man gjort eller borde gjort etc

 

[Aionee]

Ok. Jag har nog aldrig sett det som att skämmas.
Men ser beror nog på hur man använder ordet - för mig så är skämmas mer ngt man gör för ngt man gjort eller borde gjort etc

Fast skam är ju en känsla som beskriver det man oftast känner för sin kropp. Eller vilken känsla menar du att du känner när du tänker på att visa din kropp inför andra?

 

[stjarnhimmel]

Fast skam är ju en känsla som beskriver det man oftast känner för sin kropp. Eller vilken känsla menar du att du känner när du tänker på att visa din kropp inför andra?

Personligen skulle jag inte säga att jag känner skam över min kropp. Men jag är inte heller så bekväm att jag glatt skulle gå på en naturistcamping. Men inte skam.

 

[Jozze]

hur gör man för att bli riktigt bekväm i kroppen?

Man skaffar en unge. Jag tänkte faktiskt senast i dag på hur min kroppsuppfattning, eller kanske snarare attityd, påverkats sedan dottern kom. Jag tycker jättemycket om min kropp och är glad över hur fantastisk den är. Snygg tycker jag att den är också, de dagar jag funderar över sådant

Anledningen till att jag tänkte på det i dag var för att jag kom på att jag i princip bott i shorts och korta klänningar den här sommaren(s varma dagar). När jag var yngre skämdes jag över mina bleka ben men nu kunde jag inte bry mig mindre.

 

[tanten]

Ok. Jag har nog aldrig sett det som att skämmas.
Men det beror nog på hur man använder ordet - för mig så är skämmas mer ngt man gör för ngt man gjort eller borde gjort etc

skam och skämmas är aningen olika begrepp.Skam är ett begrepp som börjat användas in om psykologi. Jag har läst en del, eftersom ämnet varit aktuellt.
(Göran Larsson har skrivt en intressant bok i ämnet).

 

[gulan]

Intressant.
Vet du vad som gjort att du älskar kroppen idag?

Ja jag gjorde som Jozze här ovan, skaffade unge. Det förändrade synen på min kropp som jag tidigare tyckte var för tjock. Men det var när jag började jobba med min hjärna som det vände på allvar. Har läst många böcker i personlig utveckling och att träna sin självkänsla. Det är ett arbete som inte kommer automatiskt utan det kräver dagliga övningar. Jag upptäckte att jag nog alltid har haft en god självkänsla men jag fick nu verktyg och kunde utveckla, stärka och förstå varför självkänslan är så oerhört viktig.
Någon i tråden tog upp det här med att man ska se så fräsch ut , rakad och perfekt i håret och sminkad. Det är det som är så skönt med god självkänsla. Jag kan knalla omkring i badhuset med könshår på låren eller orakade ben utan att skämmas. (min dotter tycker nog annat....men jag tränar henne i smyg) Ja...vaddådå säger jag, det är inte badsäsong och jag ser ingen poäng med att se snygg ut där just nu!! På sommaren vaxar jag ben och bikinilinje.
Jag går alltid osminkad till vardags och njuter när människor som ser mig då jag piffat upp mig, hajjar till och ger mig uppskattande komplimanger om mitt utseende. Det ger liksom en extra boost. Alla komplimanger ska man ta på allvar och suga åt sig som en svamp. Om någon säger något fint om eller till dig, så svarar man A L L T I D -Tack, vad glad jag blir när du säger så, eller -Ja jag är också nöjd med detta. Så tänker man på det en stund efteråt också för att riktigt mata hjärnan med den sköna känslan.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta.
gulan

 

[stjarnhimmel]

skam och skämmas är aningen olika begrepp.Skam är ett begrepp som börjat användas in om psykologi. Jag har läst en del, eftersom ämnet varit aktuellt.
(Göran Larsson har skrivt en intressant bok i ämnet).

Ja jag tänker att det är lite olika begrepp. Men jag vet inte exakt hur

 

[warg]

Ja jag tänker att det är lite olika begrepp. Men jag vet inte exakt hur

Jag tror jag förstår hur du tänker. Jag känner ingen skam över min kropp men jag är inte bekväm med att vara naken bland folk hur som helst. I duschen i simhallen är inga problem, men i andra situationer - antagligen för att jag inte är van vid att man är naken då. Sen tycker jag att det oftast är mycket mer praktiskt att vara klädd än att vara naken också :-)
Vi diskuterade hemma hur vi skulle göra om vi blev bjudna på ett nudistbröllop, som det som nämndes i programmet. Vi var överens om att vi hade gått, och troligen med kläder. Men om ALLA andra var nakna hade det nog känts lite konstigt.

 

[Lampan]

Att vara naturist är ingen självklarhet att man är nöjd med sin kropp
Är man naturist är man bekväm med nakenhet, två skilda saker, som jag ser det

En gammal klasskompis är naturist, hon har alltid varit bekväm med nakenhet
Hon är däremot inte nöjd med sin kropp, hon avskyr sin mage, näsa och sina händer.

Jag själv är inte naturist, jag är alldeles för pryd för det och har inget behov av att gå runt naken.
Däremot är jag nöjd med min kropp och mitt ansikte.

 

[stjarnhimmel]

Man skaffar en unge. Jag tänkte faktiskt senast i dag på hur min kroppsuppfattning, eller kanske snarare attityd, påverkats sedan dottern kom. Jag tycker jättemycket om min kropp och är glad över hur fantastisk den är. Snygg tycker jag att den är också, de dagar jag funderar över sådant

Anledningen till att jag tänkte på det i dag var för att jag kom på att jag i princip bott i shorts och korta klänningar den här sommaren(s varma dagar). När jag var yngre skämdes jag över mina bleka ben men nu kunde jag inte bry mig mindre.

Intressant. För många av mina vänner menar att de snarare fick större komplex både för kroppen och även annat efter att de fick barn.

 

[TheRedLightning]

hur gör man för att bli riktigt bekväm i kroppen?

Man kan börja med att ställa sig naken framför spegeln och titta på sig själv och säga högt "jag duger som jag är" och bygga upp självförtroendet den vägen. Så gjorde jag för att komma över att ens titta på mina fula bröst i spegeln, som egentligen inte är så fula som jag intalade mig från början.

Men visst är det en press på att se perfekt ut också.

Är det? Har faktiskt inte tänkt på det eller så har jag själv missat eller troligen skiter i den pressen. I vilka sammanhang märks det tydligast? Nyfiken.

 

[Katti]

Jag har inget svar egentligen.. Men jag hör nog till de som faktiskt är väldigt bekväm med kroppen. Nu menar jag inte att jag är naturist eller vill visa upp mig i TV liksom, men det finns ingenting jag är missnöjd över, har komplex över eller så. Jag älskar min kropp, om ja får säga så. Jag är smärtfri, hyfsat frisk och kan springa förvånansvärt snabbt (löpning är ett av mina största intressen). Jag tar ingenting sådant för givet. Så ja, jag är verkligen glad och tacksam över min kropp.

Jag kan nog rekommendera träning förresten. Att känna att kroppen arbetar och blir stark - kan man vara missnöjd/obekväm då?