Hunduppdateringstråden del 19

[Raderad medlem 94602]

Vad bildskön hon är Helga

Ja det är hon. Hon blir alltid bra på kort. Inte som Mamma Mu som är omöjlig att få snygg på bild
Men Helga har en mycket trevlig anatomi och ett tydligt uttryck

 

[Migo]

Det är ju närheten till djurlivet och naturen som är en av de stora behållningarna med att bo på landet

Eller hur! När man nästan lär känna rådjursfamiljerna, rävarna, vet vart hägern bor om sommaren och har släppt de formella titlarna när man pratar med havsörnen som tittar på vallhundsträningen. När man vet precis vart älgen vill kliva över staketen, vart bävern har sitt matförråd och vilka småfåglar som bor i vilka träd

 

[AraSlei]

Eller hur! När man nästan lär känna rådjursfamiljerna, rävarna, vet vart hägern bor om sommaren och har släppt de formella titlarna när man pratar med havsörnen som tittar på vallhundsträningen. När man vet precis vart älgen vill kliva över staketen, vart bävern har sitt matförråd och vilka småfåglar som bor i vilka träd

Precis så

 

[AraSlei]

Vi har varg, lo, älg, gris, rådjur och bäver vid tomtgränsen. Älg, varg och råddjur har varit på tomten. Just älg och gris tycker jag är läskigt då de kan vara rätt griniga och göra rejäl skada.

Ja, man upplever det ju olika Jag har sällan upplevt något obehag av varken gris eller älg, de gånger det hänt har det varit under jakt.

 

[Bexzor]

Ja, man upplever det ju olika Jag har sällan upplevt något obehag av varken gris eller älg, de gånger det hänt har det varit under jakt.

I skogsdungen fram till vårt hus så rör det sig alltid rådjur och älg. På åkern framför huset går det nästan alltid flera älgar på hösten och grisar rör sig utanför huset på åkern som finns här. Nu har de iofs inte märks av på ett tag så vet inte om de är skjutna av jaktlaget eller om de rört sig vidare. Men som i ditt fall har jag aldrig känt obehag, däremot undviker jag åkern på hösten när älgarna rör sig där.

 

[AraSlei]

I skogsdungen fram till vårt hus så rör det sig alltid rådjur och älg. På åkern framför huset går det nästan alltid flera älgar på hösten och grisar rör sig utanför huset på åkern som finns här. Nu har de iofs inte märks av på ett tag så vet inte om de är skjutna av jaktlaget eller om de rört sig vidare. Men som i ditt fall har jag aldrig känt obehag, däremot undviker jag åkern på hösten när älgarna rör sig där.

Det finns massor att äta för dem i skogarna nu, så då är de mindre på fälten
Det enda jag aktivt undviker är äppelfulla älgar och att hamna mellan sugga och kultingar

 

[Bexzor]

Det finns massor att äta för dem i skogarna nu, så då är de mindre på fälten
Det enda jag aktivt undviker är äppelfulla älgar och att hamna mellan sugga och kultingar

Aha, så insatt är jag inte men det förklarar vart de tagit vägen för skog har vi massor av här

 

[Raderad medlem 94602]

Ja, man upplever det ju olika Jag har sällan upplevt något obehag av varken gris eller älg, de gånger det hänt har det varit under jakt.

När jag var 7-8 år blev jag och min familj attakerade av en galen älg. Vi hann med nöd och näppe in i en grillkåta. Det sitter i.

 

[Raderad medlem 94602]

Det finns massor att äta för dem i skogarna nu, så då är de mindre på fälten
Det enda jag aktivt undviker är äppelfulla älgar och att hamna mellan sugga och kultingar

Det är gott om äpplen här på gårdarna och var familjemedlemmarna hos grisarna finns i mörkret vet man ju inte. Därför tycker jag jusst dessa är obehagliga

 

[AraSlei]

När jag var 7-8 år blev jag och min familj attakerade av en galen älg. Vi hann med nöd och näppe in i en grillkåta. Det sitter i.

Ja, det förstår jag

Det är gott om äpplen här på gårdarna och var familjemedlemmarna hos grisarna finns i mörkret vet man ju inte. Därför tycker jag jusst dessa är obehagliga

De gånger vi träffat fulla älgar har det oftast varit direkt i anslutning till äpplena. Typ som igår på slottet vi jagade på, där låg en älgtjur mitt i äppelparken och skelade Han har tydligen hängt där sista veckan, men varit lugn om än lite vinglig.
I skogen tycker jag att de flesta vilten viker undan, oavsett ungar eller ej, även suggor med kultingar. Men är man orolig är det ju bättre att ta det säkra före det osäkra.

 

[Red_Chili]

Nu har min lista med "hundar jag gillar trots att de inte är vinthundar" ökat med ytterligare en hund Lilla Asni är mycket lätt att tycka om! En så trygg och glad och okomplicerad valp, som dessutom är söt. Fast hon var inte söt när hon två eller om det var tre gånger satte sig i sina kisspölar... Pussvänlig var hon i alla fall.

En som dock blev mer förtjust än mig, det var Aysu Hon har nu ägnat ungefär 1 1/2 timme åt att skutta runt och vråla åt valpen för att få igång mer, mer och ännu mer lek. Sådär så att vi stundtals fick säga åt Aysu att uppföra sig och gå lugnt istället och låta bli valpen hur rolig den än var. Men alltså, det var länge sedan jag såg henne så förtjust i någon ny hund. Senast var väl när vår granne skaffade chihuahuavalp, den var också hysteriskt kul.

En gruppbild fick vi till också! (där Ebrah ser enorm ut)

 

[Fisherling]

Nu har min lista med "hundar jag gillar trots att de inte är vinthundar" ökat med ytterligare en hund Lilla Asni är mycket lätt att tycka om! En så trygg och glad och okomplicerad valp, som dessutom är söt. Fast hon var inte söt när hon två eller om det var tre gånger satte sig i sina kisspölar... Pussvänlig var hon i alla fall.

En som dock blev mer förtjust än mig, det var Aysu Hon har nu ägnat ungefär 1 1/2 timme åt att skutta runt och vråla åt valpen för att få igång mer, mer och ännu mer lek. Sådär så att vi stundtals fick säga åt Aysu att uppföra sig och gå lugnt istället och låta bli valpen hur rolig den än var. Men alltså, det var länge sedan jag såg henne så förtjust i någon ny hund. Senast var väl när vår granne skaffade chihuahuavalp, den var också hysteriskt kul.

En gruppbild fick vi till också! (där Ebrah ser enorm ut)

Det var verkligen jättetrevligt! Och himla kul att se Aysu så förtjust valpen Även om Asni fick stå på sig ibland

 

[Red_Chili]

Det var verkligen jättetrevligt! Och himla kul att se Aysu så förtjust valpen Även om Asni fick stå på sig ibland

Men hon är tuff den lilla! Hade någon så mycket större än mig rusat fram och vrålat på det där sättet så hade jag skitit på mig av skräck

 

[Fisherling]

Men hon är tuff den lilla! Hade någon så mycket större än mig rusat fram och vrålat på det där sättet så hade jag skitit på mig av skräck

Hon är rätt hårdhudad, den där lilla

 

[Migo]

Slå mig, jag leker med tanken att testa en Ik1 med Rost den 20 oktober...

 

[Raderad medlem 94602]

Slå mig, jag leker med tanken att testa en Ik1 med Rost den 20 oktober...

Kör på. Var wild and crazy

 

[Fisherling]

Slå mig, jag leker med tanken att testa en Ik1 med Rost den 20 oktober...

Som min agilityinstruktör (och bästa väns mamma) brukar säga; ingen minns en fegis!

 

[Migo]

Som min agilityinstruktör (och bästa väns mamma) brukar säga; ingen minns en fegis!

Syrran Imoen har varit träningsmogen längst av syskonen och är mer än väl redo för tävling. Pojkarna är lite barnsligare men det vore så kuuuuul! Har en veckas träning på mig att få till det jag är fundersam över, sen går anmälningstiden ut!

 

[attheedge]

Lite ledsen och besviken efter gårdagen 1 oktober innebär att drevjakts säsongen startar och självklart skulle Lyra få lufta vingarna. Vi har gott om rådjur runt huset, så jag gick 500-600 m från huset och släppte, ser direkt get och kid som Lyra inte får vind på. De förflyttar sig sakta bortåt och då skuttar en bock upp en bit bort. Lyra ser bocken och skäller kanske 10 skall, följer efter 50 m och tappar sen bort sig. Hon ger sig direkt och kommer tillbaka till mig, jag följer med henne till där hon tappade men inget direkt intresse. Låter henne gå som hon vill i en kvart, men hon tar inte upp slagen... Bestämmer att vi fortsätter att gå utmed älven, det är snårigt, buskar och vass vilket rådjuren gillar att stå i. Lyra däremot lämnar knappt fötterna och jag ser att vi stöter iväg en bock till, förflyttar mig mot området där jag såg bocken och Lyra följer bakslagen i ca 50 m och sen åt rätt håll dryga 100 m innan hon släpper och kommer tillbaka. Följer med henne till där hon släppte men inget intresse av att försöka igen. 10 min senare när vi kommit in i huset ser jag ett smaldjur som går ut ifrån området vi hade gått i... Så synobs på 5 rådjur på typ 1 ha och ändå blev det inget av det.

Det finns liksom inget driv i henne. Fåglar är oftast intressanta, men tränar vi med kallvilt så kan hon tänka sig att hämta typ två på ett sök och kanske någon markering, sen är hon liksom nöjd och det går inte riktigt att få fart på henne. Hon är 1,5 år och borde aldrig vilja vara stilla, men hon nöjer sig med en promenad, låter jag henne vara i 3-4 dagar med bara koppelpromenader så kan jag tycka att hon borde bli lite understimulerad och vilja göra saker. Men nej, ingen direkt skillnad. Så tråkigt med en hund som inte riktigt vill, jag vet inte hur jag ska kunna uppmuntra henne mer än vi gjort? Får bli ett samtal till uppfödaren iallfall och se vad de tycker.

Lyra fick åka på lite semester som sällskapsdam efter jaktförsöket, då en vän som är väldigt nere behövde lite sällskap. Fick rapport om att de tittade på film i sängen igår kväll och Lyra såg mer än nöjd ut, vi som ville ha ett monster som ville göra saker, inte en hund som helst ligger inne och sover

 

[Snurrfian]

Lite ledsen och besviken efter gårdagen 1 oktober innebär att drevjakts säsongen startar och självklart skulle Lyra få lufta vingarna. Vi har gott om rådjur runt huset, så jag gick 500-600 m från huset och släppte, ser direkt get och kid som Lyra inte får vind på. De förflyttar sig sakta bortåt och då skuttar en bock upp en bit bort. Lyra ser bocken och skäller kanske 10 skall, följer efter 50 m och tappar sen bort sig. Hon ger sig direkt och kommer tillbaka till mig, jag följer med henne till där hon tappade men inget direkt intresse. Låter henne gå som hon vill i en kvart, men hon tar inte upp slagen... Bestämmer att vi fortsätter att gå utmed älven, det är snårigt, buskar och vass vilket rådjuren gillar att stå i. Lyra däremot lämnar knappt fötterna och jag ser att vi stöter iväg en bock till, förflyttar mig mot området där jag såg bocken och Lyra följer bakslagen i ca 50 m och sen åt rätt håll dryga 100 m innan hon släpper och kommer tillbaka. Följer med henne till där hon släppte men inget intresse av att försöka igen. 10 min senare när vi kommit in i huset ser jag ett smaldjur som går ut ifrån området vi hade gått i... Så synobs på 5 rådjur på typ 1 ha och ändå blev det inget av det.

Det finns liksom inget driv i henne. Fåglar är oftast intressanta, men tränar vi med kallvilt så kan hon tänka sig att hämta typ två på ett sök och kanske någon markering, sen är hon liksom nöjd och det går inte riktigt att få fart på henne. Hon är 1,5 år och borde aldrig vilja vara stilla, men hon nöjer sig med en promenad, låter jag henne vara i 3-4 dagar med bara koppelpromenader så kan jag tycka att hon borde bli lite understimulerad och vilja göra saker. Men nej, ingen direkt skillnad. Så tråkigt med en hund som inte riktigt vill, jag vet inte hur jag ska kunna uppmuntra henne mer än vi gjort? Får bli ett samtal till uppfödaren iallfall och se vad de tycker.

Lyra fick åka på lite semester som sällskapsdam efter jaktförsöket, då en vän som är väldigt nere behövde lite sällskap. Fick rapport om att de tittade på film i sängen igår kväll och Lyra såg mer än nöjd ut, vi som ville ha ett monster som ville göra saker, inte en hund som helst ligger inne och sover

Spontant tänker jag på noskvalster? Men det kanske har varit så här hela tiden? Har ni fått skjutit något för henne? Det brukar ju kunna tända dem. Men det är trist när det inte blir som det är tänkt. sen spökar alltid fästingsjukdomar i mitt huvud, jag skulle ta ett blodprov på det och behandla för noskvalster för att kunna utesluta det första.