Hunden - Tydligen en allmän egendom

[Skogstokig]

Har två shelties så många barn man möter frågar om de får hälsa, även en och annan vuxen. Säger dock i regel alltid nej då båda hundarna är osäkra på främmande människor och speciellt barn.
Kunde tidigare svara typ "ja, om hundarna vill hälsa", men upptäckte att det var en dålig idé. Ena hunden vill gärna fram och nosa men blir livrädd när personen försöker klappa. Den andra hunden vill också gärna nosa, men när det kommer till att klappa så är det bara lugna personer med rätt kroppsspråk som han accepterar att klappas av (kan morra/visa tänder om "fel" person försöker klappa) och tyvärr är de flesta barn alldeles för ivriga och yviga. Ofta är det dessutom den andra hunden, alltså den som tycker det är skitläskigt, de helst vill klappa eftersom hon är så liten och söt och brukar misstas för en valp. Tyvärr så tolkar både barn och vuxna oftast hundarnas nyfikenhet som att de även automatiskt vill bli klappade... Så nu blir det bara nej på en gång.
Ingen har hittills blivit sur eller struntat i mitt nej, men barn blir givetvis besvikna...

Tack och lov har jag sluppit folk som dykt på hundarna utan att fråga. Enda gångerna det hänt har det handlat om små barn (typ 1-2 år) där föräldrarna inte varit nog snabba, men då har jag själv hunnit gå mellan. Har (hittills!) varit lyckligt förskonad från idioter

 

[Buck]

Det är aldrig någon som frågar om de får hälsa på min hund. Han skulle antagligen älska det. Jag förstår inte varför. Hur kan man motstå den här?

personligen så tycker jag att små hundar är läskigare än stora , tycker att de (åtminstone de jag mött) i regel är väldigt vaktande mot sin ägare, och i egenskap av grythund så backar de aldrig för ngt.
sen så är det många som låter små hundar komma undan med mycket värre saker än stora, då "de är ju så små och söta" när de hoppar, bjäbbar osv .

inte så stor erfarenhet av annat än ett par jr terrier och ngn som såg ut som din typ, terrierna hoppar direkt på min hund med blottade tänder och den grå försökte bita mig så fort jag var i närheten av den. 3 olika hushåll. min hund kom lite för nära ena jr terrierns ägare, (stod och pratade). terriern satte sig i strupen på vår hund som i gengäld lyfte upp hunden i nacken, sprang ut på åkern, släppte den där och kom tillbaka.
terrier nr 2 var nog bara tik aggressiv, men gjorde utfall mot vår också.
(och vår hund möter främmande hundar som hon går super bra ihop med varje vecka. låg rang och väldigt godtrogen.)
dvs ingen bra erfarenhet av små hundar ^_^. mött en snäll jr terrier som varit väluppfostrad och några taxar som varit väldigt trevliga.

 

[Kakis]

Nej man får inte hälsa på mina hundar. De uppskattar inte att främlingar lutar sig över dem och tar handen över huvudet på dem.

 

[lillebill]

Min hund gillar inte alls främlingar så där är svaret nej!
En del folk förstår inte alls varför dom och allra helst deras barn, inte får klappa/hälsa på "den såååå söta vovven". Under riktigt varma,fuktiga sommardagar så är det ingen som ens tänker tanken på att gå i närheten av oss och jag förstår inte alls varför . Kanske det är det som går i det andra kopplet, en 220 cm lång leguan

 

[Monstermom]

Min hund gillar inte alls främlingar så där är svaret nej!
En del folk förstår inte alls varför dom och allra helst deras barn, inte får klappa/hälsa på "den såååå söta vovven". Under riktigt varma,fuktiga sommardagar så är det ingen som ens tänker tanken på att gå i närheten av oss och jag förstår inte alls varför . Kanske det är det som går i det andra kopplet, en 220 cm lång leguan

Den skulle jag be att få hälsa på!

 

[Buck]

Den skulle jag be att få hälsa på!

samma här ^_^ var min dröm då jag var liten att ha en leguan eller varan

 

[Digbil]

personligen så tycker jag att små hundar är läskigare än stora , tycker att de (åtminstone de jag mött) i regel är väldigt vaktande mot sin ägare, och i egenskap av grythund så backar de aldrig för ngt.
sen så är det många som låter små hundar komma undan med mycket värre saker än stora, då "de är ju så små och söta" när de hoppar, bjäbbar osv .

inte så stor erfarenhet av annat än ett par jr terrier och ngn som såg ut som din typ, terrierna hoppar direkt på min hund med blottade tänder och den grå försökte bita mig så fort jag var i närheten av den. 3 olika hushåll. min hund kom lite för nära ena jr terrierns ägare, (stod och pratade). terriern satte sig i strupen på vår hund som i gengäld lyfte upp hunden i nacken, sprang ut på åkern, släppte den där och kom tillbaka.
terrier nr 2 var nog bara tik aggressiv, men gjorde utfall mot vår också.
(och vår hund möter främmande hundar som hon går super bra ihop med varje vecka. låg rang och väldigt godtrogen.)
dvs ingen bra erfarenhet av små hundar ^_^. mött en snäll jr terrier som varit väluppfostrad och några taxar som varit väldigt trevliga.

Jag råkar oftare ut för att alla ska släppa fram sina hundar till honom.
Han blir lite stressad vid hundmöten. Han kontrar det med att koppla på stora charmen och visa att "jag är jättejättejättesnäll och vill inte bråka" när den andra hunden passerat pustar han ut och har glömt den. Däremot om han möter nån av sina hundkompisar så studsar han som et galning och tjuter av lycka
Men när han möter främmande hundar försöker han "clowna" sig ur situationen. Men är man avlad för att vara fotvärmare vid franska hovet sen 1600-talet så kanske man gör så? Clownbeteendet gör att alla andra hundägra tror att han är jätteglad och verkligen vill leka med deras hund när det i själva verket är tvärtom. Jag gick ca 30 meter bakom en tjej med en amstaff en gång. Alla hundägare vi mötte drog till sig sina flexikoppel när de mötte henne och släppte på fullt när de mötte mig

Det där med att små hundar inte förväntas vara lydig känner jag igen. "oooooh vad duktig han är!!!" när han sitter ner. Ja han är 11 år han ska väl för fan kunna sitta på begäran?

 

[FrittePower]

Frågar folk och min hund vill hälsa så inga problem, han älskar folk!

Men ibland vet man inte vad man tackar ja till...Kom fram en söt unge och frågade mycket artigt om man får hälsa på hunden, jadå svarade jag, varpå ungen vänder sig om och ropar -MAN FÅR HÄLSA PÅ HUNDEN!!. En hel dagisklass kom sen framspringande och omringade oss....

överlycklig hund tvättade barnens öron i turordning... Jag var förvånad att dagisfröknarna inte gick emellan eller kom fram och pratade. Men barnen var alla försiktiga

 

[LadyCovergirl]

Frågar folk och min hund vill hälsa så inga problem, han älskar folk!

Men ibland vet man inte vad man tackar ja till...Kom fram en söt unge och frågade mycket artigt om man får hälsa på hunden, jadå svarade jag, varpå ungen vänder sig om och ropar -MAN FÅR HÄLSA PÅ HUNDEN!!. En hel dagisklass kom sen framspringande och omringade oss....

överlycklig hund tvättade barnens öron i turordning... Jag var förvånad att dagisfröknarna inte gick emellan eller kom fram och pratade. Men barnen var alla försiktiga

Min hund hade nog gärna hängt med min dotter till dagis. Det är rena lyckan för hunden att ha ungar att leka med hela dagen (Och kunna städa undan all mat som ungarna tappar på golvet )

 

[Duplo]

Hur gör ni? Får vem som helst hälsa på era hundar? Och finns det ens något sätt att säga nej utan att folk blir så fruktansvärt upprörda?

Här är det strikt nej för främlingar då han inte alls uppskattar den sortens kontakt med folk han inte känner. Jag brukar inte behöva säga nej, det gör han så bra själv (även om jag helst hade sett att han litade på mig så pass att han inte behövde säga till själv). Barn brukar påbörja frågan "Får jag klappa?" men han avbryter dem genom att slänga iväg ett eller två skall. Går att likna med när vi åker tåg och konduktören kommer in i kupén och hojtar "NYA resanden?", han drar ofta iväg ett skall för att han blir överrumplad. Om barnen inte hade frågat hade han inte skällt utan låtit mig parera.

Vuxna har aldrig bett om att få klappa. Jag byter alltid sida på honom när vi möter människor/andra hundar så att han aldrig behöver hamna i den situationen att någon på eget bevåg skulle hälsa. Gissar att vuxna läser av situationen och inte ens tänker tanken då. Men väldigt ofta brukar folk stanna mig med frasen "Ursäkta, jag måste fråga, var är det för ras?", då blir det en liten pratstund som ibland leder till att han själv bjuder in till att hälsa.

Han är en omplacering och första gången jag träffade honom satt jag på huk och pratade med hans dåvarande ägare då han kom fram och gav mig en slick i ansiktet. Idag förstår jag att han inte gör så med vem som helst, vilket hans fd. ägare poängterat i efterhand att det gjorde det lättare för dem att omplacera honom till mig.

 

[Idahoe]

Min vovva får man gärna hälsa på - OM man frågar först såklart!
Dock tror ju de flesta märkligt nog att hon är ledarhund för att jag går med käpp och hon med sele (knallrosa...) ;p så inte många som kommer fram och vill hälsa.

Däremot fascineras jag över hur många som alltid vill hälsa på den skyggaste hunden i sällskapet
Jag har ganska ofta mina föräldrars Berner Sennen boende hos mig, hon är väldigt reserverad och rätt feg tyvärr, så hon backar undan och vill INTE hälsa om hon inte känner personen ifråga mycket väl.
Så när det kommer besök blir ofta scenariot: Översocial Golden som rusar fram och dansar runt och vill hälsa och pussas och viftar som en galning på svansen vs. Berner som backar undan med svansen lågt och blänger på besökarna. Vilken hund tror ni 99 % absolut vill försöka klappa? "Jamen Hej vovven, jag är inte farlig, du behöver inte vara rädd för mig" samtidigt som de följer efter med utsträckt hand.
Hur tänker folk då egentligen?

 

[Lager]

Min vovva får man gärna hälsa på - OM man frågar först såklart!
Dock tror ju de flesta märkligt nog att hon är ledarhund för att jag går med käpp och hon med sele (knallrosa...) ;p så inte många som kommer fram och vill hälsa.

Däremot fascineras jag över hur många som alltid vill hälsa på den skyggaste hunden i sällskapet
Jag har ganska ofta mina föräldrars Berner Sennen boende hos mig, hon är väldigt reserverad och rätt feg tyvärr, så hon backar undan och vill INTE hälsa om hon inte känner personen ifråga mycket väl.
Så när det kommer besök blir ofta scenariot: Översocial Golden som rusar fram och dansar runt och vill hälsa och pussas och viftar som en galning på svansen vs. Berner som backar undan med svansen lågt och blänger på besökarna. Vilken hund tror ni 99 % absolut vill försöka klappa? "Jamen Hej vovven, jag är inte farlig, du behöver inte vara rädd för mig" samtidigt som de följer efter med utsträckt hand.
Hur tänker folk då egentligen?

Fråga - finns det rosa ledarhundsselar i Sverige? Jag har bara sett de vita, i läder och plastöverdragen metall. Men de har ju jättefina selar i Norge exempelvis, mycket mindre och lättare. Selar som hundarna borde tycka bättre om också då de inte är så tunga och stela. Men de norska selarna är ju brunvita. Eller har du rosa överdrag till selen?

 

[Idahoe]

Fråga - finns det rosa ledarhundsselar i Sverige? Jag har bara sett de vita, i läder och plastöverdragen metall. Men de har ju jättefina selar i Norge exempelvis, mycket mindre och lättare. Selar som hundarna borde tycka bättre om också då de inte är så tunga och stela. Men de norska selarna är ju brunvita. Eller har du rosa överdrag till selen?

Nej, i Sverige används enbart de selar som är mestadels vita (förutom övre delen av handtaget om jag förstått det rätt). Detta för att det ska påminna om den vita käppen som ju är en internationell symbol för nedsatt syn.
Fördelen med de mer stadiga "massiva" selarna vi har i Sverige är att det är mycket stabilare och lättare för föraren att följa och bättre känna hundens rörelser genom dessa än genom de lättare. De väger för övrigt inte särdeles mycket ändå, (under ett kilo skulle jag gissa, men har ingen siffra på det) och jag har aldrig mött någon ledarhund med skav eller andra problem av selen, då dessa passas in mycket noga på hunden.

(För övrigt är min vovva inte ledarhund, utan en lite lagom överenergisk "lantishund" (dvs van att mestadels gå lös i skogen eller hemma på gården) som de relativt sällsynta gånger hon går kopplad, när vi är i stan, gärna kan få för sig att kasta sig efter ekorrar eller duvor som hon får syn på :P Därav, i kombination med den väldigt rosa selen (som alltså har vanligt koppel, inte ledarhandtag), har jag alltid lika roligt åt hur folk kan tro att hon är en ledarhund bara för att jag är blind, när hunden stundtals går på två ben och gläfser efter duvor. För så väluppfostrat beter sig väl alla ledarhundar? )

Ursäkta trådkap TS

 

[Ainon]

Alla får hälsa på Uno om de frågar först och inte lyfter upp honom. Undantaget då jag bodde i Köpenhamn och man fick frågan tiotals gånger per promenad i parken, då hade man hörlurar för att inte verka alltför hyfsad då man ignorerade människorna

Hiiri får vuxna och större barn hälsa på om de vill och kan betee sig lungt och avslappnat. Vill inte att små barn hälsar då hon visserligen är löjligt snäll men går lätt upp i varv med tassar och kropp som far lite överallt, vill inte att något barn blir rädd eller skadad.

Konstigt nog är folk mest intresserade av att hälsa på Uno
De brukar tycka att Hiiri ser lite elak/lömsk ut med sina blå ögon...

 

[Viva]

Konstigt nog är folk mest intresserade av att hälsa på Uno
De brukar tycka att Hiiri ser lite elak/lömsk ut med sina blå ögon...

Jag önskar jag hade det problemet, här vill alla hälsa på hunden med de "coola" blå ögonen. Hon däremot är ganska reserverad och människor som glor eller som Idahoe beskriver följer efter henne samtidigt som de förklarar hur ofarliga de är går hon inte fram till.

Ofta är de inte lika intressant att hälsa på den överlyckliga Amstaffmixen. Han verkar dock inte vara helt avskräckande med tanke på hur förvånansvärt många människor som sträckt fram händerna och klappat på honom liksom i förbigående utan att först fråga eller som släpper fram sina hundar.

Mest förvånad blev jag nog när han lekte med en Cane Corso på en gräsmatta och en man som går förbi tar några steg in på gräsmattan och klappar min hund bakifrån på rumpan när han står och bjuder in till lek mot den andra hunden. Jag känner väl mest, hur tänker man då?

 

[Buck]

Min vovva får man gärna hälsa på - OM man frågar först såklart!
Dock tror ju de flesta märkligt nog att hon är ledarhund för att jag går med käpp och hon med sele (knallrosa...) ;p så inte många som kommer fram och vill hälsa.

Däremot fascineras jag över hur många som alltid vill hälsa på den skyggaste hunden i sällskapet
Jag har ganska ofta mina föräldrars Berner Sennen boende hos mig, hon är väldigt reserverad och rätt feg tyvärr, så hon backar undan och vill INTE hälsa om hon inte känner personen ifråga mycket väl.
Så när det kommer besök blir ofta scenariot: Översocial Golden som rusar fram och dansar runt och vill hälsa och pussas och viftar som en galning på svansen vs. Berner som backar undan med svansen lågt och blänger på besökarna. Vilken hund tror ni 99 % absolut vill försöka klappa? "Jamen Hej vovven, jag är inte farlig, du behöver inte vara rädd för mig" samtidigt som de följer efter med utsträckt hand.
Hur tänker folk då egentligen?

Antagligen samma som hundar gör i en motsatt situation dvs skygg och osäker människa som backar undan och ett gäng glada människor som vill hälsa, vem tror du hunden kommer envisas med att flörta med hela kvälllen?

 

[Cocos]

Jag avböjer vänligt om nån vill hälsa av den enkla anledningen att jag inte vill att min hund ska "lära sig att umgås med främmande" (hon kan såklart göra detta utan problem) har henne lös 99% av promenaderna och vill inte riskera att hon börjar intressera dig för folk helt enkelt.. Sen hoppar hon också så de flesta brukar backa när jag säger att hon med största sannolikhet kommer skita ner deras kläder

 

[Fan of Bill]

Jag säger i stort sett alltid nej vid frågan om folk får hälsa på min hund. Ibland säger jag ja, men bara om det är barn. Kan säga nej till dom oxå om jag ser att min hund är ointresserad för stunden. Oftast blir vovsan glad - hon gillar tydligen när barn säger: "Åååååh en dalmatin(er), så fin, vad heter den?"

Vuxna är hon mer avvaktande emot, men det kanske är mer min inställning hon anammar

Skulle nån ta illa upp av att inte få hälsa på min hund, så kunde jag nog inte bry mig mindre om det

 

[Lazio]

Ja nu har det hänt igen, för femtioelftetusende gången.
Jag stod i kö till bankomaten tidigare idag med mina hundar stående tätt intill mig. Två kvinnor som stod framför oss och tog ut pengar blev precis färdiga, vände sig om, utbrast vilka fina hundar jag hade och frågade om dom är snälla och om dom får hälsa.
Jag svarade att dom är väldigt snälla men att man tyvärr inte får hälsa varpå kvinnorna tittar surt på mig som om jag var dum i huvudet och gick därifrån.

Detta händer i princip varje jäkla gång någon frågar om dom får hälsa på mina hundar, oavsett hur supertrevlig jag är, och jag börjar undra om det är jag som är en bitterf***a som inte vill att helt främmande människor ska hälsa på mina hundar i tid och otid eller om det är alla andra som helt enkelt är skitdåliga på att ta ett nej.


Hur gör ni? Får vem som helst hälsa på era hundar? Och finns det ens något sätt att säga nej utan att folk blir så fruktansvärt upprörda?

När min hund var valp ville hela världen hälsa. Då var hon liten och supergullig. Då var det mer ett problem att folk bara kom fram. Hon är 8 år nu och jag tror ingen nånsin har frågat mig sen hon blev stor om de får hälsa. Tror att hon avskräcker med sitt utseende. Skulle nån fråga skulle jag säga nej och om folk då blir upprörda får de bli det. Det är ju inte deras hund.