Jag skrev tidigare i tråden att jag anser det olämpligt att ha så stora och farliga djur att man inte rår på dem utan att använda våld, och fick då som svar att man i så fall inte kan ha djur större än katter.
Men jo, det kan man. Det finns mängder av fina husdjur som går att hantera till vardags utan att man ska behöva banka på dem för att undvika livsfara. Vi har ju avlat i många många år just för att få fram hundar lämpade för detta.
Jag tycker det är oetiskt och oansvarigt att ha så svåra tamdjur att man måste stävja dem med våld. Oetiskt därför att jag inte anser att vi människor ska ta oss den rätten, och oansvarigt för att man ju då balanserar på en uppenbart fin gräns till olyckor. Om hunden är så skarp och ist tappar humöret, eller sliter sig utom kontroll?
Just katter kan man inte, och får heller inte i vårt land, ha i större format än våra små tamkatter för att det blir livsfarligt. Med hundar är gränserna inte lika tydliga. Jag tycker att det tillhör vett och förnuft att man inte går omkring i bebodda områden med hundar som är så stora och svåra att man måste vara konstant beredd att hota eller slå dem för att inte riskera skador på sig själv och andra.
Men va'? Varfor citerar du mig med det har svaret? For att mina hundar ar mycket storre och starkare an mig? (Jag har ocksa en hast, som ar annu storre och starkare och skvatt radd for allt i livet. Jag ryter at honom ocksa och "bumpar" med grimman for att han ska lyssna)
Ingen av mina hundar ar sa skarpa att man "inte kan ga omkring i bebodda omraden utan att att vara beredd att sla dem". Bada mina hundar lyssnar och LAGGER sig ner nar nagon oupfostrad hund kommer vralande mot dem. Vi har uppnatt det genom att jag har TAGIT TAG i nackskinnet och RUTIT till dem nar de varit pa vag att svara pa en oupfostrad hund's vral och da min 'timing' varit mycket bra och den vralande hunden inte natt fram har de lart sig att lita pa att jag fixar den situationen.
Har aldrig sagt att man inte får göra göra vad man kan för att bryta en attack. Vid brandsläckning är "alla" medel tillåtna.
Personligen håller jag isär brandsläckning och träning. Träning är för mig planerad och brandsläckning en olycka man försöker undvika/mildra.
Det finns absolut förarveka hundar som det räcker att ge en blick, gripa tag i eller ryta till åt för att de ska "be om ursäkt" och lyssna. Sen finns det ju dom hundarna som det inte funkar på. Och då föredrar jag hellre mjukare metoder än att "banka vett" i hunden. För på vissa är det vad som skulle behövas för att de ska sluta. Då finns det oftast bättre metoder.
Ursprungs posten i traden var knappast traning, darfor svarade jag i samma anda. SJALVKLART ar traning nagot helt annat. Traning som lar hunden att den alltid, alltid ska komma pa inkallning eller lagga sig pa tillsagelse. Sedan brukar det inte alltid halla nar det ar skarpt lage utan man maste da se till att man ar beredd att 'reinforce' den traning man lagt ner tid och energi pa sa att hunden lar sig att alltid betyder ALLTID. I mitt fall har det rackt med ett stadigt grepp i nackskinnet och ett ryt ... nu gor de som jag sager, men jag ar fortfarande beredd att trappa upp igen om det behovs.
Jag menar inte att tvinga hunden till ögonkontakt medan man läser lusen av den en kvart.
I samma ögonblick som våra ögon möts och kontakten är sluten så kan jag lugnt tala om vad jag vill att hunden ska göra istället för det den inte fick - och berömma det.
I mitt fall skulle ingen av mina gora utfall eller svara pa utfall eller hitta pa annat dumt om de var i en sinnesstamning dar de ger mig ogonkontakt. Nar jag har ogonkontakt racker det med att jag tyst skakar pa huvudet for att de ska minnas vara regler.
Regler som vi har sa att de kan vara losa nastan var som helst utan att jag behover vara orolig att nagot hander. Sa lange de accepterar reglerna, ALLTID komma pa inkallning och ALLTID lagga sig direkt pa tillsagelse. Da behover varken manniskor eller djur vara radda, da ar all traning vi gjort sa valdigt vart det nar jag ser dem springa runt med svansen hogt och ha hur kul som helst.
Personligen tror jag att hundarna, om de kunde valja, skulle valja mina halsskinns tag och ryt om de visste vad det gallde. Att det ar vagen till att kunna vara los i skogen, pa akrar och angar och vart som helst.
Det ar mojligt att nagon har vet hur man forklarar for en hund att nar jag sager NU betyder det inte om tre steg, jag ska bara nosa pa den hunden forst, det betyder NU ... Eller sa ar det mina hundar som ar for skarpa for forsta med bara positiv forstarkning. Jag har forsokt. Lange. Men inte forran jag la in P+ blev gransen klar nog for dem att forsta exact vad jag sa.
