Främmande man som närmar sig - Vad skulle ni tänkt/gjort?

[gulan]

Långt inlägg

Jag miljötränade ena hunden idag, först tog vi en promenad och sedan som vi brukar så tränar jag utanför en butik medan min far är inne och handlar i butiken.

Det är ganska normalt att folk ibland stannar till och tittar på hunden samt kanske pratar med mig om hunden.

Idag hände dock en annorlunda grej när en äldre (40-50år) man närmar sig mig och tar kontakt och börjar prata med mig. Han pratar med lite brytning och ganska tyst så jag hör inte då jag även måste ha koll på hunden då hon kan reagera på folk.
Han står ca 1-2m ifrån mig och hunden under samtalet.

Jag kan inte säga vad han sa i exakt ordning, men han sa något om hunden först att hon var duktig eller något. Ganska snabbt ändrades samtalsämnet med att han berättar att han brukar vara på biblioteket och frågade om jag också var det, jag sa nej och han frågade varför inte. Sa att det var för långt ifrån mig och inte har tid.

Han sa att han inte bor här utan åker buss eller tåg hit och så frågar han vart jag bor och jag säger bara 30-40min härifrån. Han frågar vad stället heter men då säger jag att jag inte vill säga det men ute på landet.

Han frågar senare igen om vart jag bor, vad jag och hunden heter.

Han börjar prata om att han vill träffa någon och massa saker om kärlek, man kan inte bara umgås med djur eller något säger han. Han frågar om vi kan träffas igen och jag svarar inte direkt på detta, utan försöker skapa större avstånd samtidigt som jag blir obekväm.

Han sa att kärlek är något alla måste ha, att livet går ut på det. Han frågar om han kan komma hem till mig och bo med mig, han pekar då på mig och han själv och säger att vi kan bli en familj eller något.

Jag säger att jag inte är ute efter något (känner att det börjar bli dags att avsluta samtalet) men då jag har socialfobi vill jag inte vara otrevlig för vem vet han kanske bara är ironisk eller något. Även om jag så fort han frågade vart jag bor fick en dålig känsla.

Han börjar sen att gå men stannar sen och kommer tillbaks mot mig, så säger han att jag absolut inte ska bli kär i någon som är dum mot mig mm. Sen att han tycker jag är så fin och han säger då att det var kärlek vid första ögonkastet när han såg mig.. Återigen börjar han prata om att träffas och att han kan följa med mig in i butiken om jag vill.

Skulle inte ens in i butiken, jag ser då genom dörrarna på butiken att min far står i kassan och kommer snart ut så bäst att stå kvar.

Efter mycket om och men, massa prat om kärlek och träffa mig, skapa familj mm. Så går han in i butiken tillslut, strax efter kommer min far och jag kan då gå därifrån tillbaka mot våran bil.

Jag vet inte om jag kan ha överreagerat men jag tycker dock att det är högst olämpligt att man börjar prata om sånt här med en främmande person oavsett vad tanken är.

Eller tycker ni att jag har överreagerat ?

Jag har normalt ofta bra koll på folk runt mig då i detta fall hunden jag hade med mig kan göra utfall, plus min socialfobi gör att jag måste se runt om mig hela tiden och jag tittar mycket på folks kroppsspråk och läser av.

Jag kan inte minnas att jag såg mannen innan han kom fram till mig. Men sen slog tanken mig att jag gick förbi biblioteket under promenaden och han sa att han varit där. Det är stora fönster så man ser lätt ut därifrån och det är möjligt att han kan ha sett mig gå utanför.

Samtidigt som han prata med mig höll jag på lite med hunden så när han var runt en meter ifrån mig såg jag till så att hunden satte sig framför mig och fick mer avstånd.

Han verkade inte så värst konstig utan försökte vara trevlig bortsett från hans väldigt skumma samtalsämne..

Jag vet inte vad jag ska tänka, det enda jag vet är att jag är glad att jag hade schäfern vid min sida och hon hade svarat upp direkt om något eskalerat.

Min tid i Italien så var jag rätt ung - 23 år. I den miljön där jag jobbade fanns det väldigt många män från Marocco och egypiten. De närmade sig en på ungefär samma sätt som den man du beskriver. De börjar med någon helt OK fråga för att söka kontakt, för att snabbt övergå till gränsöverskridande frågor. Är du gift, har du kille. Varför är du ensam. Varför vill du vara ensam, ska vi träffas, varför vill du inte träffas och bla bla bla. Jag lärde mig snabbt. Började svara typ "Har du inte med att göra" , "tänker inte svara på det där" "låt mig vara" "Gå din väg" typ. Att vara hygglig och svara, kommer bara tolkas som att dom har chans på dig.

 

[Lovisaleonora]

Man kan därtill faktiskt vara ensam OCH fatta sociala koder/inte vara obehaglig på samma gång. Kvinnor verkar oftast klara av det…

Ja, det är verkligen underligt hur det skiljer mellan könen

 

[Görel]

Jag tror att han var kontaktsökande men med oerhört dålig koll på hur man gör. Antingen för att han kommer från ett sammanhang där det är så man tar kontakt, eller så har han inte knäckt den sociala koden och förstår att det är gränslöst och påträngande.

Oavsett varför så betedde han sig felaktigt, och man har ingen skyldighet att prata med människor som beter sig påträngande och gör en illa till mods. Man kan tro att man behöver vara snäll och kan tycka synd om personen som uppenbart verkar så ensam, men det behöver man inte. Man kan kort besvara några fraser, inte ställa egna frågor, och faktiskt till och med säga att vissa saker är ens egen ensak. Hamnade i några sådana sammanhang när jag gick på högstadiet/gymnasiet och ville vara snäll så jag tänkte att jag behövde vara snäll för jag tyckte synd om personen som verkade så ensam och bortkommen. Sen lärde jag mig att man inte behöver vara det, det är inte mitt ansvar att någon är i den situationen om jag tycker att personen är obehaglig och kliver över mina gränser, och inte backar även om jag svarar kortare och kortare. Då har man rätt att vara tydlig och till och med otrevlig om man inte blir lämnad ifred.

Jag tyckte du betedde dig rätt som inte flyttade på dig eftersom det var folk omkring dig och du väntade på någon. Om man är i en sådan situation utan att ha sådan backup tycker jag att man kan kliva in i en butik eller annan offentlig lokal och söka skydd och få hjälp.

 

[Milosari]

Nej, det där går jag inte med på. I många fall är den personliga sfären allt en har. Att kränka den är verkligen inget som hör ihop med "enda" (och "bara")

Särskilt för kvinnor är den personliga sfären känsligt. Det är inte OK att kränka andra människor. Och att en är ensam är ingen ursäkt att göra det. Det KANSKE är en ofarlig människa, men den ensamma människa som svårt misshandlade en kvinna på en busshållplats i Malmö var inte ofarlig.

Jag tänker att problemet hade varit mindre om alla normalfungerande människor hade kunnat bete sig som det. Men det kommer alltid att finnas människor med olika svårigheter ute i samhället, när vi nu har bestämt att vi inte ska sätta dem på institution längre. Det kan vara människor som beter sig mer eller mindre påträngande och visst vissa kan vara farliga men sannolikheten för att det skulle bli farligt mitt på dagen utanför en affär är nog mikroskopisk.

Jag gissar att TS är väldigt ung, och jag kan förstå att det inte bara blev lite obehagligt utan att hon faktiskt blev rädd också. Man blir det när man inte känner att man längre har kontroll över situationen och inte vet hur den kommer utveckla sig. Men att möta människor som inte fungerar helt enligt standard är något man måste lära sig på ett eller annat sätt. Till exempel som att kunna avbryta ett samtal som man inte önskar fortsätta. Det kräver dock både självförtroende och träning. För personer som inte är helt hundra kanske inte kan göra det själva och inte kommer de ha någon ledsagare med sig heller som kan kontrollera dem (jag gissar alltså att en person som är så gränslös som i exemplet inte bara är ensam utan har lite större svårigheter än så).

 

[Stinaelin]

Det verkar även som dessa män utan koll på sociala koder inte antastar andra män i samma utsträckning, så någon koll ha de allt. De ger sig på mindre farliga "offer".

Jag har en rätt så skällig hund, inte så stor, men ganska högljudd. När sådana män närmar sig är han superbra på att berätta för dem att hålla sig undan. I de lägena får han extra mycket godis.

 

[Badger]

Det verkar även som dessa män utan koll på sociala koder inte antastar andra män i samma utsträckning, så någon koll ha de allt. De ger sig på mindre farliga "offer".

Jag har en rätt så skällig hund, inte så stor, men ganska högljudd. När sådana män närmar sig är han superbra på att berätta för dem att hålla sig undan. I de lägena får han extra mycket godis.

Nej det kan nog bero på tex misslyckade försök att visa romantiskt intresse till exempel. Och det kanske drabbar män från män i lite längre mån rent procentuellt.

Men med det sagt så har manliga bekanta allt upplevt märkligt beteende från kvinnor som haft lite lägre nivå av social anpassning (vilket ju såklart oftast inte är lika hotande, om kvinnan tex är i mindre storlek än mannen).

Och jag upptäckte också från någon gång i tonåren att killarna hade en större tendens att tex bli nedslagna på stan av märkliga personer.

Så jag skulle nog inte vilja säga att männen verkar helt förskonade från att drabbas av mindre normalfungerande personer.

(Tur att din hund är skällig, annars hade jag fått för mig att hundägare verkar drabbas mer? Eller är det en fördom baserad på lågt urval? När min väninna och jag var ute med hennes hund som tonåringar så flockades fullgubbarna runt oss som flugor kring något gammalt kadaver. Hunden var dessutom jätteläskig och sprang direkt och lydde allas och vem som helsts kommandon. Så stod vi där och ropade och hunden visste inte om den skulle gå till fullgubben eller oss.)

 

[Huggorm]

Det står ju att personen pratade med brytning så man kan anta att han inte hade full koll på svenska sociala koder. Sånt där fungerar ju mycket annorlunda i andra kulturer. Det är nog vad det handlar om, en liten kulturkrock.

 

[Kilauea]

Jag förstår att du tyckte det var obehagligt @Sazlight , det skulle jag också tyckt.
Jag hade nog försökt säga att jag inte hade tid och sen tränat vidare med hunden för att visa att jag inte hade nåt intresse, men det kan ju vara lättare sagt än gjort.

 

[Ramona]

Ja, det är verkligen underligt hur det skiljer mellan könen

Visa bifogad fil 86745

Ja, å andra sidan hade det där beteendet som de flesta i tråden tycker var gränslöst och obehagligt vara ett helt okej beteende på krogen efter lite dricka. Då är det ingen som reagerar nämnvärt på att någon kommer upp och pratar med någon om sådana saker, även om man ju självklart inte uppskattar uppmärksamhet från någon som man inte är ett dugg attraherad av. Och det är ju lite samma i denna situationen - hade ts varit attraherad av mannen i fråga hade han inte varit obehaglig eller konstig. Det var ju för att uppmärksamheten inte var önskvärd som det blev jobbigt.

 

[Lingon]

Ja, å andra sidan hade det där beteendet som de flesta i tråden tycker var gränslöst och obehagligt vara ett helt okej beteende på krogen efter lite dricka. Då är det ingen som reagerar nämnvärt på att någon kommer upp och pratar med någon om sådana saker, även om man ju självklart inte uppskattar uppmärksamhet från någon som man inte är ett dugg attraherad av. Och det är ju lite samma i denna situationen - hade ts varit attraherad av mannen i fråga hade han inte varit obehaglig eller konstig. Det var ju för att uppmärksamheten inte var önskvärd som det blev jobbigt.

Nä, är det någon man känner och är ihop med så är det ju inte obehagligt om personen i fråga pratar om att skaffa familj ihop. Men jag kan lova dig att de allra flesta hade tyckt att det var obehagligt om en fullständig främling på krogen hade kommit fram och börjat prata om att skaffa familj med mig. Oavsett hur snygg han var hade iaf jag tyckt att han var obehaglig och då hade utseendet liksom inte spelat någon roll.