Otrevligt bemötande

[HeleneK]

Alltså, om någon av mina skulle gasta för full hals på en annan hund då skulle denne också få en lavett. Är knappast att klassificera som misshandel.

Jag kanske gör en feltolkning, men lavett betyder för mig ett slag i ansiktet med öppen handflata.
Att ge en hund en sådan för att den skäller på andra hundar tycker jag inte på något sätt är förenligt med god hundhållning och hade utan tvekan polisanmält det om jag såg det.

 

[Bambi]

Jag kanske gör en feltolkning, men lavett betyder för mig ett slag i ansiktet med öppen handflata.
Att ge en hund en sådan för att den skäller på andra hundar tycker jag inte på något sätt är förenligt med god hundhållning och hade utan tvekan polisanmält det om jag såg det.

 

[Sleepy]

Att ge en hund en sådan för att den skäller på andra hundar tycker jag inte på något sätt är förenligt med god hundhållning och hade utan tvekan polisanmält det om jag såg det.

En lavett är en örfil. Finns trevligare sätt att bryta ett beteende och få kontakt; i första hand med rösten. Är hunden så exalterad att den har svårt att lyssna på rösten föredrar jag att ta tag i den för att se till att få ögonkontakt; när ögonen möts brukar öronen öppnas så det går att prata i vanlig samtalston. Lyssnar den inte då man har kontakt, så får man jobba på kontakten.

 

[hastflicka]

Jag tror det här beror på vilken typ av hund man har i kopplet. Jag har testat ta tag i både lillkillen och fd schäfern och det hände inte ett jota. Eller ja, de blev oftast värre nästa gång.

Motbetingning fungerade väldigt bra. Vattenkorrigering fungerade faktiskt också så de kom av sig och det använde jag någon enstaka gång tillsammans med hög belöning. Men någon form av konflikt med mig gjorde dom värre och jag hade nog fått använda mig av ren misshandel för att få de att "vakna" om jag hade gått den vägen.

Rottistiken jag hade ett kort tag var dock väldigt förarvek och henne kunde man säga till att du går HÄR med bestämd röst. Hon var väldigt mån om att göra rätt. Och fick givetvis massa belöning för det också.

Sjalvklart beror det helt pa vilken hund man har. Mina tva ar bada tillrackligt forarveka for att mitt missnoje oftast ska racka for att de avbryter sitt beteende, men om de ar tillrackligt hogt i varv hor de inte min rost utan att jag fysiskt tar tag i dem. For att det ska fungera, aven for mina, maste jag dock grabba tag precis i ratt tid for att avbryta deras tanke.
Jag har anvant en oppen handflata mot huvudet pa Princess Diva (da hon var pa vag forbi gled handen mer med ansiktet pa henne an en orfil) nar jag inte hann ta tag i hals skinnet och hon var okontaktbar med rosten. Pa henne fungerade det helt utmarkt da hon upptackte att jag hade en annan asikt an henne och valde att lyssna och lagga sig i stallet.

Jag ar liten och vager mellan 50 - 53 kilo och gar for det mesta med tva rottisar som tillsammans vager 20+ kilo mer an mig. Miss Mandy drar aldrig tillrackligt for att dra omkull mig langre ... Princess Diva, a andra sidan, drar omkull mig i varenda skyddstraning och skulle ocksa kunna tankas gora det i andra sammanhang om jag inte har 100% koll.
Om jag ska kunna ga med bada mina kopplade, eller kunna ha bada losa nar vi ar ute och gar sa betyder det att jag MASTE ha "kadaver" discipline. Jag kan inte ha rottisar som svarar pa utmanande hundar som hanger langst ut i kopplet och gafflar ... eller annu varre, kommer rusande losa och utmanar mina tva. Sarskilt gar inte det nar vi ar i Sverige dar det inte spelar nagon roll med beteendet hos den attakerande hunden om min Rottweiler foljer sin instinkt och biter for hart och darmed dodar en attackerande hund. Finns det en chance att fa attakerande hundar att komma av sig sa att attacken uteblir sa ar val anda det det basta?

 

[Bambi]

Sjalvklart beror det helt pa vilken hund man har. Mina tva ar bada tillrackligt forarveka for att mitt missnoje oftast ska racka for att de avbryter sitt beteende, men om de ar tillrackligt hogt i varv hor de inte min rost utan att jag fysiskt tar tag i dem. For att det ska fungera, aven for mina, maste jag dock grabba tag precis i ratt tid for att avbryta deras tanke.
Jag har anvant en oppen handflata mot huvudet pa Princess Diva (da hon var pa vag forbi gled handen mer med ansiktet pa henne an en orfil) nar jag inte hann ta tag i hals skinnet och hon var okontaktbar med rosten. Pa henne fungerade det helt utmarkt da hon upptackte att jag hade en annan asikt an henne och valde att lyssna och lagga sig i stallet.

Jag ar liten och vager mellan 50 - 53 kilo och gar for det mesta med tva rottisar som tillsammans vager 20+ kilo mer an mig. Miss Mandy drar aldrig tillrackligt for att dra omkull mig langre ... Princess Diva, a andra sidan, drar omkull mig i varenda skyddstraning och skulle ocksa kunna tankas gora det i andra sammanhang om jag inte har 100% koll.
Om jag ska kunna ga med bada mina kopplade, eller kunna ha bada losa nar vi ar ute och gar sa betyder det att jag MASTE ha "kadaver" discipline. Jag kan inte ha rottisar som svarar pa utmanande hundar som hanger langst ut i kopplet och gafflar ... eller annu varre, kommer rusande losa och utmanar mina tva. Sarskilt gar inte det nar vi ar i Sverige dar det inte spelar nagon roll med beteendet hos den attakerande hunden om min Rottweiler foljer sin instinkt och biter for hart och darmed dodar en attackerande hund. Finns det en chance att fa attakerande hundar att komma av sig sa att attacken uteblir sa ar val anda det det basta?

Jag skrev tidigare i tråden att jag anser det olämpligt att ha så stora och farliga djur att man inte rår på dem utan att använda våld, och fick då som svar att man i så fall inte kan ha djur större än katter.

Men jo, det kan man. Det finns mängder av fina husdjur som går att hantera till vardags utan att man ska behöva banka på dem för att undvika livsfara. Vi har ju avlat i många många år just för att få fram hundar lämpade för detta.

Jag tycker det är oetiskt och oansvarigt att ha så svåra tamdjur att man måste stävja dem med våld. Oetiskt därför att jag inte anser att vi människor ska ta oss den rätten, och oansvarigt för att man ju då balanserar på en uppenbart fin gräns till olyckor. Om hunden är så skarp och ist tappar humöret, eller sliter sig utom kontroll?

Just katter kan man inte, och får heller inte i vårt land, ha i större format än våra små tamkatter för att det blir livsfarligt. Med hundar är gränserna inte lika tydliga. Jag tycker att det tillhör vett och förnuft att man inte går omkring i bebodda områden med hundar som är så stora och svåra att man måste vara konstant beredd att hota eller slå dem för att inte riskera skador på sig själv och andra.

 

[linnsan]

Sjalvklart beror det helt pa vilken hund man har. Mina tva ar bada tillrackligt forarveka for att mitt missnoje oftast ska racka for att de avbryter sitt beteende, men om de ar tillrackligt hogt i varv hor de inte min rost utan att jag fysiskt tar tag i dem. For att det ska fungera, aven for mina, maste jag dock grabba tag precis i ratt tid for att avbryta deras tanke.
Jag har anvant en oppen handflata mot huvudet pa Princess Diva (da hon var pa vag forbi gled handen mer med ansiktet pa henne an en orfil) nar jag inte hann ta tag i hals skinnet och hon var okontaktbar med rosten. Pa henne fungerade det helt utmarkt da hon upptackte att jag hade en annan asikt an henne och valde att lyssna och lagga sig i stallet.

Jag ar liten och vager mellan 50 - 53 kilo och gar for det mesta med tva rottisar som tillsammans vager 20+ kilo mer an mig. Miss Mandy drar aldrig tillrackligt for att dra omkull mig langre ... Princess Diva, a andra sidan, drar omkull mig i varenda skyddstraning och skulle ocksa kunna tankas gora det i andra sammanhang om jag inte har 100% koll.
Om jag ska kunna ga med bada mina kopplade, eller kunna ha bada losa nar vi ar ute och gar sa betyder det att jag MASTE ha "kadaver" discipline. Jag kan inte ha rottisar som svarar pa utmanande hundar som hanger langst ut i kopplet och gafflar ... eller annu varre, kommer rusande losa och utmanar mina tva. Sarskilt gar inte det nar vi ar i Sverige dar det inte spelar nagon roll med beteendet hos den attakerande hunden om min Rottweiler foljer sin instinkt och biter for hart och darmed dodar en attackerande hund. Finns det en chance att fa attakerande hundar att komma av sig sa att attacken uteblir sa ar val anda det det basta?

Har aldrig sagt att man inte får göra göra vad man kan för att bryta en attack. Vid brandsläckning är "alla" medel tillåtna.

Personligen håller jag isär brandsläckning och träning. Träning är för mig planerad och brandsläckning en olycka man försöker undvika/mildra.

Det finns absolut förarveka hundar som det räcker att ge en blick, gripa tag i eller ryta till åt för att de ska "be om ursäkt" och lyssna. Sen finns det ju dom hundarna som det inte funkar på. Och då föredrar jag hellre mjukare metoder än att "banka vett" i hunden. För på vissa är det vad som skulle behövas för att de ska sluta. Då finns det oftast bättre metoder.

 

[vallhund]

Just katter kan man inte, och får heller inte i vårt land, ha i större format än våra små tamkatter för att det blir livsfarligt.

Du har fel om anledningen. Man får inte inneha vilda djur som husdjur om man är privatperson. Varken räv, grävling, järv, lo eller igelkott.

 

[Bambi]

Du har fel om anledningen. Man får inte inneha vilda djur som husdjur om man är privatperson. Varken räv, grävling, järv, lo eller igelkott.

Syftningsfel, min poäng var inte vad lagen grundar sig i utan att man inte kan ha så farliga djur. I vissa länder/stater förekommer människor som tämjer stora kattdjur och det slutar inte sällan illa. Katten är så aggressiv och svårtämjd att våra tammissar landat på några få kg av en anledning. Hundar kan vi ju ha lika stora som vargar för att vi kan kommunicera men dem på ett annat sätt. Har vi hundar som är så stora att vi inte har en chans mot dem fysiskt, och sen bygger delar av ledarskapet på våld tycker jag man är på en obehaglig väg.

 

[vallhund]

Syftningsfel, min poäng var inte vad lagen grundar sig i utan att man inte kan ha så farliga djur. I vissa länder/stater förekommer människor som tämjer stora kattdjur och det slutar inte sällan illa. Katten är så aggressiv och svårtämjd att våra tammissar landat på några få kg av en anledning. Hundar kan vi ju ha lika stora som vargar för att vi kan kommunicera men dem på ett annat sätt. Har vi hundar som är så stora att vi inte har en chans mot dem fysiskt, och sen bygger delar av ledarskapet på våld tycker jag man är på en obehaglig väg.

Som flera påpekat är det skillnad på uppfostran, inlärning, befästning o ena sidan o andra sidan brandkårsutryckning.
Jag kan inte se att någon som svarat i tråden baserar sin hundhållning med hjälp av våld. Själv anser jag att uttrycket ledarskap inte skall användas öht när man diskuterar hund.

Använder man våld mot en hund med stor integritet parat med en stor portion skärpa så kan man skadas rejält även om hunden bara väger 20 kg.

 

[Monstermom]

Jag skrev tidigare i tråden att jag anser det olämpligt att ha så stora och farliga djur att man inte rår på dem utan att använda våld, och fick då som svar att man i så fall inte kan ha djur större än katter.

Det är inte någon objektiv sanning att man måste betvinga en hund, oavsett storlek, med våld. Det är en åsikt, även om den ibland framförs som fakta.

Min åsikt är att det inte bara är ett val, utan man bör klara av att erkänna att det är ett val man gör också. Känns det så jobbigt att man behöver dra fram "måste" så borde man titta närmare på sina val.

Så, nu tänker jag spela ulvspel. Där är det mycket våld.

 

[Bambi]

Som flera påpekat är det skillnad på uppfostran, inlärning, befästning o ena sidan o andra sidan brandkårsutryckning.
Jag kan inte se att någon som svarat i tråden baserar sin hundhållning med hjälp av våld. Själv anser jag att uttrycket ledarskap inte skall användas öht när man diskuterar hund.

Använder man våld mot en hund med stor integritet parat med en stor portion skärpa så kan man skadas rejält även om hunden bara väger 20 kg.

Jag tycker inte att dina svar nu är något annat än anmärkningar av ord bara för att hitta fel.

Diskussionen som förs handlar ju om att jag inte anser att man bör KOMMUNICERA (så skippar vi ledarskapstermer) med våld annat än i yttersta nödfall. Vissa tycker tvärtom, annars hade den här diskussionen inte pågått.

 

[Bambi]

Det är inte någon objektiv sanning att man måste betvinga en hund, oavsett storlek, med våld. Det är en åsikt, även om den ibland framförs som fakta.

Min åsikt är att det inte bara är ett val, utan man bör klara av att erkänna att det är ett val man gör också. Känns det så jobbigt att man behöver dra fram "måste" så borde man titta närmare på sina val.

Så, nu tänker jag spela ulvspel. Där är det mycket våld.

Jag håller helt med dig. Det jag skrev var just "inte rå på", dvs inte något objektivt. Hur svåra djur man kan ha beror ju också på hur duktig man är med dem. Känner man själv att man måste använda våld för att djuret inte ska bli farligt (annat än i yttersta nödfall då) så borde man inte ha det, enligt mig.

 

[labb]

Du har fel om anledningen. Man får inte inneha vilda djur som husdjur om man är privatperson. Varken räv, grävling, järv, lo eller igelkott.

Vilda djur är förbjudna men tex. en puma uppfödd i fångenskap är inte vild, men ändå förbjuden.

En av anledningarna till att man inte får ha (större) rovdjur, förutom hund, katt, iller och grävling, som sällskapsdjur är just att det finns betydande säkerhetsrisker så jag skulle inte säga att det är fel.

 

[Malinois]

Jag känner att jag vill förtydliga, Jag tror absolut inte på det här med rang och dominans. Men jag tror att vissa hundar har ett större behov av styrning och tydliga ramar, inte för att de annars tar över hemmet men för att de ska bli tryggare individer.

Jag vill ha hundar som i träningen tar egna initiativ och som vågar testa sig fram men i vardagen, när man har en hund som Humla, så finns det inte mycket utrymme för fel.
Själv använder jag mig för det mesta av en liten tvålflaska med vatten i, smidig att bära i fickan och en kraftig stråle. Till en början testade jag att ta tag i Humla men hon riktade om direkt vilket enbart gav onödiga konflikter och bett i händer och armar. Vattnet svarar hon väldigt bra på och jag har aldrig behövt korrigera hårdare och hårdare, som jag först var rädd för.

 

[vallhund]

Jag tycker inte att dina svar nu är något annat än anmärkningar av ord bara för att hitta fel.

Diskussionen som förs handlar ju om att jag inte anser att man bör KOMMUNICERA (så skippar vi ledarskapstermer) med våld annat än i yttersta nödfall. Vissa tycker tvärtom, annars hade den här diskussionen inte pågått.

 

[Jadzia]

En lavett är en örfil. Finns trevligare sätt att bryta ett beteende och få kontakt; i första hand med rösten. Är hunden så exalterad att den har svårt att lyssna på rösten föredrar jag att ta tag i den för att se till att få ögonkontakt; när ögonen möts brukar öronen öppnas så det går att prata i vanlig samtalston. Lyssnar den inte då man har kontakt, så får man jobba på kontakten.

Och det är något jag mycket, mycket sällan vill göra då det innebär ett enormt socialt tryck på hunden och dessutom blir korrigeringen utdragen. Det är betydligt hårdare än en snabb fysisk korrigering.

 

[Bambi]

Jag tackar för ytterligare ett konstruktivt svar

Snart blir väl tråden åthutad, förlåt TS för urspårningen!

 

[Sleepy]

innebär ett enormt socialt tryck på hunden och dessutom blir korrigeringen utdragen. Det är betydligt hårdare än en snabb fysisk korrigering.

Jag menar inte att tvinga hunden till ögonkontakt medan man läser lusen av den en kvart.

I samma ögonblick som våra ögon möts och kontakten är sluten så kan jag lugnt tala om vad jag vill att hunden ska göra istället för det den inte fick - och berömma det.

 

[Jadzia]

Jag skrev tidigare i tråden att jag anser det olämpligt att ha så stora och farliga djur att man inte rår på dem utan att använda våld, och fick då som svar att man i så fall inte kan ha djur större än katter.

Men jo, det kan man. Det finns mängder av fina husdjur som går att hantera till vardags utan att man ska behöva banka på dem för att undvika livsfara. Vi har ju avlat i många många år just för att få fram hundar lämpade för detta.

Jag tycker det är oetiskt och oansvarigt att ha så svåra tamdjur att man måste stävja dem med våld. Oetiskt därför att jag inte anser att vi människor ska ta oss den rätten, och oansvarigt för att man ju då balanserar på en uppenbart fin gräns till olyckor. Om hunden är så skarp och ist tappar humöret, eller sliter sig utom kontroll?

Just katter kan man inte, och får heller inte i vårt land, ha i större format än våra små tamkatter för att det blir livsfarligt. Med hundar är gränserna inte lika tydliga. Jag tycker att det tillhör vett och förnuft att man inte går omkring i bebodda områden med hundar som är så stora och svåra att man måste vara konstant beredd att hota eller slå dem för att inte riskera skador på sig själv och andra.

Hanteras de rätt från början behöver man inte vara beredd konstant. Mycket få går runt och smäller på sina hundar i tid och otid. Det finns det ingen mening med.

Dock skulle vi i princip få lägga ned tjänstehundsväsendet om det inte får finnas hundar med drive.

 

[Jadzia]

Jag menar inte att tvinga hunden till ögonkontakt medan man läser lusen av den en kvart.

I samma ögonblick som våra ögon möts och kontakten är sluten så kan jag lugnt tala om vad jag vill att hunden ska göra istället för det den inte fick - och berömma det.

Och om inte hunden tar kontakt utan slår över och börjar leka symaskin istället?
Eller för den delen bara ger blanka fan i föraren?