Hunden - Tydligen en allmän egendom

[bejkonfis]

Ja nu har det hänt igen, för femtioelftetusende gången.
Jag stod i kö till bankomaten tidigare idag med mina hundar stående tätt intill mig. Två kvinnor som stod framför oss och tog ut pengar blev precis färdiga, vände sig om, utbrast vilka fina hundar jag hade och frågade om dom är snälla och om dom får hälsa.
Jag svarade att dom är väldigt snälla men att man tyvärr inte får hälsa varpå kvinnorna tittar surt på mig som om jag var dum i huvudet och gick därifrån.

Detta händer i princip varje jäkla gång någon frågar om dom får hälsa på mina hundar, oavsett hur supertrevlig jag är, och jag börjar undra om det är jag som är en bitterf***a som inte vill att helt främmande människor ska hälsa på mina hundar i tid och otid eller om det är alla andra som helt enkelt är skitdåliga på att ta ett nej.


Hur gör ni? Får vem som helst hälsa på era hundar? Och finns det ens något sätt att säga nej utan att folk blir så fruktansvärt upprörda?

 

[Raderad medlem 19815]

Folk får gärna hälsa! Det händer inte så ofta att jag upplever det som ett problem. Men jag uppskattar verkligen om folk frågar först så att jag kan säga varsågod.

På vilket sätt är det ett problem för dig att folk vill hälsa?

 

[1887]

Jag brukar sällan få frågan men säger ja när folk frågar. Något motvilligt dock, för att jag själv vill slippa interagera med okända människor
Men håller med om att hundar ofta ses som allmän egendom. Ofta låter föräldrar sina småbarn (ålder 1,5 och uppåt) springa fram till min hund hur som helst, som att hon existerar enbart för att roa deras barn. Händer också ofta att andra hundägare släpper sina hundar och låter dom springa fram till min utan att fråga först

 

[Raderad medlem 94602]

Folk får gärna hälsa på min lilla men jag vill inte att några hundar ska hälsa på honom eftersom jag inte vet vad för skit de kan ha med sig. Vill verkligen inte ha in hostor, parasiter eller annat i flocken.
Våra Schäfrar vill sällan någon hälsa på och av någon märklig anledning så har aldrig någon frågat om deras hund får hälsa

 

[Ferrari]

Jag minns fortfarande så väl när vi hade våran schäfer/rottweiler-korsning, och vi skulle in på Apoteket och lät svågern hålla honom utanför (vuxen!). Och så kommer en man fram och frågar om hans son får klappa. Varvid svaret blir; nej, det är inte min hund, ni får vänta tills ägarna kommer ut från affären. Mannen hävdar att det är klart att hans son ska få klappa, för hunden är väl inte aggressiv. Svågern fortsätter säga nej, och till sist blir mannen arg och säger att det är HANS (min svåger) fel att han son blir ledsen... suck..

Eller som när man var ute med cavaliern & phalénen som 17 åring, och en mamma säger till sina barn "titta vilka söta hundar, gå och klappa dom!". Jag fick ett raseriutbrott. Phalénen var RÄDD för människor och skulle kunnat bita ifrån. Sa att mina hundar inte var någon allmän egendom och om dom ville klappa på djur så kunde de åka till en 4h-gård och göra det. :P

 

[Och_Aye]

Tycker det är trevligt när man frågar, så två av mina får gärna hälsa om någon vill. Hundarna tycker det är trevligt att åla runt bland främlingar lite, så jag har inga problem med det.

 

[LadyCovergirl]

Det händer väldigt sällan eftersom det är ytterst sällsynt att vi går på promenad där vi möter andra människor. Men när det händer så får i princip vem som helst hälsa. Däremot brukar jag förvarna om att hunden är social och kan råka välta folk i sin iver att sätta sig nära.
Det ovanstående gäller dock inte om vi är ute och löptränar. Då är det inte aktuellt att stanna.

Försöker någon gå fram till hunden utan att fråga först så brukar jag bara meddela att det inte är lämpligt att göra så. Sen är det inte mer med den saken.

Jag agerar på samma sätt när det gäller dottern. Skulle vi gå förbi en hund som ser ut att vilja hälsa så vet hon att man ska fråga sin förälder/vuxne medföljare samt hundföraren om det är möjligt. Dock brukar hon inte vilja klänga på andra hundar så det är inget bekymmer. Dottern har också varit duktig när hon varit hemma hos barnvakten som har en hund som är osäker kring barn. Det gick ganska snabbt att lära hunden att just det här barnet var en okej figur och dottern vet att hon ska vara extra försiktig när hon är där. Inte springa omkring och väsnas och dylikt.

 

[iNHALE]

Jag får sällan frågan om man får hälsa. Här där jag bor är det oerhört vanligt med hundrädsla även bland vuxna, och eftersom min hund är så stor som han är så är det inte många som vågar närma sig, även om han är lika snäll som han är stor. Hans storlek gör också att folk som ändå vill hälsa gör det med lite avhållsamhet, håller fram ena handen så han får lukta t.ex. Har aldrig varit med om att någon kommit rakt fram och sen satt sig på huk för att klappa och klia som man ibland ser med små hundar.

Jag personligen har inget emot om folk vill hälsa. Min hund är lite blyg med främmande så jag ser det som bra träning att han får träffa och bekanta sig med främlingar då och då under kontrollerade former. Även barn får hälsa om dem gör det lugnt. Dock uppskattar jag om folk frågar först. Även om svaret i 9 fall av 10 blivit ett ja, så är det ändå god sed att man frågar innan man "inkräktar" på någons egendom, i detta fallet en hund.

 

[Tora]

Jag får ofta frågan om man får hälsa. Speciellt när jag går över skolgården för att hämta äldsta sonen på skolan.

Jag har två dalmatiner och dom är tydligen väldigt lockande att klappa

Än så länge har jag inte sagt nej. Blir bara glad att stora som små vill klappa mina hundar. Mina två busar verkar också njuta av uppmärksamheten och ställer gärna upp som klappobjekt. Ser mig lite som någon form av ambassadör för hundrasen

 

[labb]

Jag tycker nog att om hundägaren inte har bättre pli på hunden än att det är hunden som går fram till människan för att hälsa så är det fritt för den främmande människan att ge hunden en klapp eller två som svar. Det skulle kännas väldigt konstigt att behöva be om lov att hälsa tillbaka då.

Om det däremot är människan som tar initiativet är det såklart en annan sak.

 

[Quinny]

"Fördelen" med att ha en stor hund är att folk, och framförallt barn, beundrar på avstånd. Kommer någon o frågar så får de gärna klappa!

 

[em-pirre]

Jag stod i djuraffären med min hund. Ett barn i femårsåldern frågar sin mamma ifall hen får klappa hunden. Mamman sa ja och fortsatte koncentrera sig på vad det nu var hon kikade på bland hyllorna. Jag fick med hög röst förklara att barnet inte får klappa, eftersom jag inte vill ta risken att hunden blir rädd/bits/hoppar/knuffar eller något annat opassande.

 

[Bison]

Om folk frågar säger jag alltid ja. Frågar de inte kan jag ryta till.

 

[nullo-modo]

Ser inga bekymmer med att någon frågar sedan beror svaret på om jag har tid eller inte.
Den ena njuter när små barn klappar henne helst så många som möjligt samtidigt
Den andra är inte lika försiktig med små barn och hoppig så med henne brukar jag förvarna om innan så barn inte råkar bli rädda.

 

[Migo]

Ja nu har det hänt igen, för femtioelftetusende gången.
Jag stod i kö till bankomaten tidigare idag med mina hundar stående tätt intill mig. Två kvinnor som stod framför oss och tog ut pengar blev precis färdiga, vände sig om, utbrast vilka fina hundar jag hade och frågade om dom är snälla och om dom får hälsa.
Jag svarade att dom är väldigt snälla men att man tyvärr inte får hälsa varpå kvinnorna tittar surt på mig som om jag var dum i huvudet och gick därifrån.

Detta händer i princip varje jäkla gång någon frågar om dom får hälsa på mina hundar, oavsett hur supertrevlig jag är, och jag börjar undra om det är jag som är en bitterf***a som inte vill att helt främmande människor ska hälsa på mina hundar i tid och otid eller om det är alla andra som helt enkelt är skitdåliga på att ta ett nej.


Hur gör ni? Får vem som helst hälsa på era hundar? Och finns det ens något sätt att säga nej utan att folk blir så fruktansvärt upprörda?

Jag skiter i om folk betraktar mig som bitterfitta, de ska inte kladda på mina hundar.

Problemet försvinner när en går från att ha en söt hund till att ha +3 stycken som ger ett mer eller mindre skarpt intryck mot främlingar. Både mängden, storleken och den mörka färgen verkar avskräcka folk

 

[dobbis]

Är jag på dåligt humör brukar svaret på frågan om man får klappa bli: Ja om du vill bli av med handen ,annars har jag inget problem med om folk vill klappa.

 

[Maqurell]

Jag stod i djuraffären med min hund. Ett barn i femårsåldern frågar sin mamma ifall hen får klappa hunden. Mamman sa ja och fortsatte koncentrera sig på vad det nu var hon kikade på bland hyllorna. Jag fick med hög röst förklara att barnet inte får klappa, eftersom jag inte vill ta risken att hunden blir rädd/bits/hoppar/knuffar eller något annat opassande.

Var med om detsamma med min Jack Russel. En mamma skickar fram sina tre barn så de ska få klappa den lilla hunden utan att fråga mig som höll i kopplet. När mamman frågar mig vad det var för ras så svarade jag att det var en pitbull varpå mor och barn försvann fort som attan. Ser man inte skillnad på en jack russel och en pitbull så ska man vara lite selektiv i sitt hundklappande...

(med detta sagt, inget ont om pitbulls! Gillar dem enormt och har mött många jättehärliga!)

 

[BornAgain]

Ja nu har det hänt igen, för femtioelftetusende gången.
Jag stod i kö till bankomaten tidigare idag med mina hundar stående tätt intill mig. Två kvinnor som stod framför oss och tog ut pengar blev precis färdiga, vände sig om, utbrast vilka fina hundar jag hade och frågade om dom är snälla och om dom får hälsa.
Jag svarade att dom är väldigt snälla men att man tyvärr inte får hälsa varpå kvinnorna tittar surt på mig som om jag var dum i huvudet och gick därifrån.

Detta händer i princip varje jäkla gång någon frågar om dom får hälsa på mina hundar, oavsett hur supertrevlig jag är, och jag börjar undra om det är jag som är en bitterf***a som inte vill att helt främmande människor ska hälsa på mina hundar i tid och otid eller om det är alla andra som helt enkelt är skitdåliga på att ta ett nej.


Hur gör ni? Får vem som helst hälsa på era hundar? Och finns det ens något sätt att säga nej utan att folk blir så fruktansvärt upprörda?

Min är en partypingla av rang - hon fullkomligt älskar att dra på stan och kolla grejor och prata med folk . Visste ni fö att hela Östermalm (utom hallen) är ett enda cocktailparty för översociala hundar? (Vi åker dit ibland så hunden ska få sitt lystmäte av att antasta folk)

Jag bor så pass centralt och det påverkar andra att hundarna finns (skit, skall och hundar/hundägare som skräms) att jag är glad om vi kan bjuda på lite av det goda med hund (hundpussar ). Hon är stor och jag är glad om hon träffar grannarna så att de slipper vara rädda för henne (det räknar jag också med att ha igen om hon tex kommer lös eller om någon har skäl att klaga). Jag passar också på att ge tips - berättar att man måste fråga innan man närmar sig en hund och att det kan finnas många bra skäl att hundar inte ska träffa andra människor/hundar etc

Till TS kan du prova med att säga "Visst är hon snäll, men jag vill inte att hon (ska gå fram till andra e dyl) och därför får hon inte hälsa"?

 

[Monstermom]

Förvånansvärt ofta vill folk hälsa på Monster. Han är ändå hyfsat stor och läskig, men det verkar inte avskräcka... I vårt fall blir det nej i ungefär 99% av fallen, både för att jag vet hur svårt han har det att möta nya människor (även om det inte alltid syns utåt längre! ) och för att folk ofta har egna regler för hur hälsandet ska gå till - regler de ogenerat försöker driva igenom på hundar utan att tala om i början att hunden inte får hoppa, dregla, plocka upp en pinne, eller vad det nu kan vara. (För att vara tydlig: jag har inga problem med att folk inte vill x, y och z. Det jag har problem med är folk som inte säger "han hoppar väl inte?" innan, utan istället ryter till och kör en näve i ansiktet på en glad hund de bett att få hälsa på... )

De som frågar är ändå tiotusen gånger bättre än de som utan minsta blick mot mig "anfaller" hunden helt på eget bevåg. Som om han finns för deras nöjes skull.
Skaffa en egen hund, för bövelen!

(Orkar inte ens dra upp de som försökt tvångshälsa på en rabiat vansinnig Monster som hysteriskt slänger sig i fradgande utfall mot folk som skrämt honom, med orden "men han bits väl inte?", som om deras rätt att få klappa hund skulle magiskt förvandla honom till en medgörlig gosebjörn. Visst, han ser rejält aggressiv ut, men om du bara förklarar för honom att alla hundar är allmän egendom så fogar han sig säkert.
Jomentitta, jag orkade visst! )

 

[RostKaptenen]

Eftersom vi har en valp, så låter jag inte främmande människor klappa henne när vi är ute och går. Det handlar ju främst om att hon ska hålla fokus på mig som håller i kopplet och inte stanna och tråna efter varje människa som går förbi, vilket hon gjorde i början. Nu har den biten blivit bättre, så i framtiden kanske väl utvalda får lov att klappa lite