Höstföräldrar 2017 del 2

[cirkus]

Låter ni släktingar/vänner väcka bebis när som helst eller säger ni ifrån?

Nu var det länge sen jag hade småbarn men NEJ, jag tillät aldrig någon att väcka mina barn nånsin.

 

[Lakritsnapp]

@Emtherlia Det är ju precis det man vill att de ska göra, men hon är där och petar i ansiktet, smeker händerna och pratar med henne trots att hon sitter i bärsjalen och sover. Jag har sagt till henne vid flera tillfällen. (Känner mig som en surtant som är tvär mot svärmor...).

Min mamma har också tendensen att vilja prata med E även när hon sover men respekterar att hon sover iaf och jag har hittills inte behövt göra mer än att ge henne en blick för att hon ska förstå att det inte är passande.

 

[Imogen]

Bebis sov från 21-05.30 Givetvis så var det min bebis-natt (karln var uppe 3 gånger förra natten )

Jag är inte ett dugg avundsjuk jag lovar Här sov bebis typ hela dagen igår och var sen vaken mellan 23-02:30 Sen när vi äntligen sovit ca en halvtimme kom storebror över till vår säng och lyckades såklart väcka lillasyster. Fast då somnade vi iaf om ganska snabbt. Sen 06:40 tyckte storebror att det var morgon. Jag är jättepigg idag

 

[Imogen]

@Lakritsnapp verkligen inte okej från svärmor! Vi har inte råkat ut för att någon ens petat på någon av barnen när de sovit. Men skulle inte tycka att det var ok alls! Det ska väldigt mycket till för att vi själva ska väcka henne.

 

[Lakritsnapp]

@cirkus Det jobbigaste är att hon gör det halvt "omedvetet" (dock utstuderat) med ursäkten att hon vill vara nära och röra vid henne. Men då är ju risken hög att hon faktiskt vaknar

 

[Lovise]

@Lakritsnapp Nej vi väcker aldrig den bebis som sover! Bebis sov konstant de tre eller fyra första gångerna som svärmor hälsade på vilket gav lite besvikna miner, men aldrig att vi skulle låta honom väckas bara för det. Mina svärföräldrar bor inte i Sverige (än), ganska skönt ibland faktiskt

 

[cirkus]

@cirkus Det jobbigaste är att hon gör det halvt "omedvetet" (dock utstuderat) med ursäkten att hon vill vara nära och röra vid henne. Men då är ju risken hög att hon faktiskt vaknar

Jag hade sagt ifrån på skarpen att en sovande bebis sover och den låter man bli.

 

[Lakritsnapp]

Jag hade sagt ifrån på skarpen att en sovande bebis sover och den låter man bli.

Det är det jag fått göra några gånger. Brukar säga: Snälla väck henne inte! (med ganska surt tonläge ) Maken säger tyvärr inget. Annars är jag av åsikten: min släkt=mitt ansvar/problem, hans släkt=hans ansvar/problem.

 

[cirkus]

Det är det jag fått göra några gånger. Brukar säga: Snälla väck henne inte! (med ganska surt tonläge ) Maken säger tyvärr inget. Annars är jag av åsikten: min släkt=mitt ansvar/problem, hans släkt=hans ansvar/problem.

Du är en diplomatisk människa men jag håller med om att det vore bättre om pappan säger ifrån till sin släkt - har du sagt det till honom? och att om han inte gör det så blir du tvungen att göra det och risken är att du blir rejält otrevlig i tonen

Jag hade sagt att hon inte får röra bebisen när den sover. Om människan har svårt att fatta "Snälla väck henne inte"

 

[Jordgubblime]

Håller med övriga @Lakritsnapp! När bebis sover ska de få vara ifred i största möjliga mån, speciellt från "klåfingriga" släktingar
Men förstår att det inte är helt enkelt!

 

[Lakritsnapp]

Du är en diplomatisk människa men jag håller med om att det vore bättre om pappan säger ifrån till sin släkt - har du sagt det till honom? och att om han inte gör det så blir du tvungen att göra det och risken är att du blir rejält otrevlig i tonen

Jag hade sagt att hon inte får röra bebisen när den sover. Om människan har svårt att fatta "Snälla väck henne inte"

Han håller med mig egentligen men tycker lite synd om sin mamma för att hon inte fått träffa E lika mycket som mina föräldrar och ursäktar beteendet av den anledningen. (Mina föräldrar bor närmre och vi har en hel del samarbete med dem). Plus att han är alldeles för snäll och säger sällan ifrån oavsett vad det gäller

 

[Jordgubblime]

Idag firar vi en vecka!
Lyckades ta oss ut på premiärtur med vagnen 30 min, såååå skönt att få frisk luft och röra sig lite L gillade att åka vagn och sov gott hela rundan och en bra stund efteråt. Lite svårt med kläder bara då han är så himla varm, har kört bara blöja typ hela veckan. Nu fick vi testa oss fram lite med kläder och filtar, får finjustera det här de kommande dagarna

 

[Lakritsnapp]

Skönt att jag inte är ensam om att tycka att sovande bebis ska låtas vara ifred. Kände mig som sagt som en riktigt surtant när jag sa ifrån inför större delen av makens släkt. Tur att jag varken är finkänslig eller feg

 

[Lakritsnapp]

Idag firar vi en vecka!
Lyckades ta oss ut på premiärtur med vagnen 30 min, såååå skönt att få frisk luft och röra sig lite L gillade att åka vagn och sov gott hela rundan och en bra stund efteråt. Lite svårt med kläder bara då han är så himla varm, har kört bara blöja typ hela veckan. Nu fick vi testa oss fram lite med kläder och filtar, får finjustera det här de kommande dagarna

Jag tycker också det är jättesvårt att klä bebis rätt. Men vad härligt att ni kom ut på promenad! Aldrig fel med frisk luft och motion även om man får ta det lite lugnt

 

[Jordgubblime]

Jag tycker också det är jättesvårt att klä bebis rätt. Men vad härligt att ni kom ut på promenad! Aldrig fel med frisk luft och motion även om man får ta det lite lugnt

Det är helt ok att vara surtant! Bebis kan ju inte själv säga ifrån

Ja det var underbart, men kände mot slutet att jag blev väldigt trött, även om vi gick väldigt sakta och försiktigt Känns ju helt konstigt i kroppen nu, den måste liksom balansera om sig från att ha släpat på den stora magen

 

[Emtherlia]

Idag bjöd tjejen på första riktiga skratten när jag busade med henne Alltså jag blev så himla glad och tyckte det var supermysigt.

Lyckades spela in två filmer med det och skickade till mannen som kom hem på lunchen och också ville höra henne skratta irl. Inga problem, hon levererade

 

[Lakritsnapp]

Det är helt ok att vara surtant! Bebis kan ju inte själv säga ifrån

Ja det var underbart, men kände mot slutet att jag blev väldigt trött, även om vi gick väldigt sakta och försiktigt Känns ju helt konstigt i kroppen nu, den måste liksom balansera om sig från att ha släpat på den stora magen

Jag fick lämna över barnvagnen till maken i uppförsbackarna och be honom hålla ett finger på handtaget och bromsa i nedförsbackarna de första gångerna vi var ute och gick. Använde barnvagnen som rollator när det inte lutade Och ja, det gick väääldigt sakta

 

[Jordgubblime]

Jag fick lämna över barnvagnen till maken i uppförsbackarna och be honom hålla ett finger på handtaget och bromsa i nedförsbackarna de första gångerna vi var ute och gick. Använde barnvagnen som rollator när det inte lutade Och ja, det gick väääldigt sakta

Haha jag var nära att välta vid ett tillfälle när jag höll i hunden och hon stannade, hon väger sju kilo

 

[turbofling]

Jag lovade ju en förlossningsberättelse, idag blir Ida 6 veckor sa det är väl dags

Sahär i efterhand var det väl en helt ok förlossning men det är manga saker jag inte är nöjd med. Framförallt barnmorskorna och min egna inställning. Det är vart fjärde barn och jag gick inte över tiden men de andra och barn 2 och 3 gick fort. Min gynekolog sa att sannolikheten att ga över tiden är minimal och jag skulle aka in direkt när värkarna blev regelbunda för det skulle nog ga fort. Sa det var det jag var inställd pa, en förlossning senast pa bf och en snabb förlossning.

Bf kom och gick och inget annat än ngr lätta förvärkar. Pa bf +5 vaknade jag vid 4 av värkar, de gjorde inte direkt ont men kändes mer är förvärkarna och kom var 6min. En timme senare ringde mannens väckarklocka och vi funderade pa om han skulle aka till jobbet eller inte. Han valde att stanna hemma, det skulle ju ga fort och han har en bit att aka. Syskonen gick till förskola/skola och svärmor var bered att hämta sen. Min tanke var att värkarna skulle ta fart när jag var uppe men avstanden blev länge och längre.

Framat 21 började det bli tätare igen sa vi förvarnade svärmor och packade ihop. Vi gick och la oss och tänkte fa ngr timmars sömn men värkarna blev starkare även om de inte var sa täta. Vid 22.30 kom svärmor och vi akte in, det kändes lite för tidigt men det skulle ju ga fort.

Väl pa förlossningen var det lugnt, vi var dom enda där och känslan jag hade var att vi störde deras lugna natt. Ctg visade ngr värkar, men var bara lite öppen. Barnmorskan föreslog att vi skulle ut och ga lite. Eftersom det var mitt i natten gick vi runt inne pa sjukhuset, det är ett litet sjukhus och det var nästan läskigt tyst och tomt. Nu kom värkarna tätare och kändes ordentligt sa efter ca 2h gick vi tillbaka. Bm gav oss ett rum och satte ctg. Konstigt visade ctg knappt ngr värkar och bm verkade inte tror mig när jag sa att de kom regelbundet och gjorde ont. Hon sa att jag skulle lägga mig och sova en stund och bm skulle komma igen vid 5-6. Sova var inte att tänka pa, jag gick runt i rummet. Kände mig övergiven av bm och började tänka för mkt och stressade upp mig med att ngt var fel.
Vid 6 kom bm igen och körde ctg som inte visade ngr direkta värkar igen.

Jag hade da ordentligt ont men det verkade hon inte se. Jag tjatade till mig en undersökning "bara" 5 cm öppen, jag blev besviken. Hade ont och var trött efter sa manga vakna timmar. Bad att hon skulle göra iordning badkaret och det gjorde hon och det var riktigt skönt. Sen var det skiftbyte och en ny bm kom, vet inte om hon var bättre men nu hände det mer iaf. Men det första hon tyckte var att jag skulle ga och äta frukost, jag hade inte ens klarat att ta mig upp ur badkaret sa frukost var det sista jag tänkte pa. Den digitala ctg som jag hade i vattnet visade iaf ordentliga värkar. Det tryckte pa ordentligt och jag var fullt öppen en vattnet hade inte gatt sa bm fragade om hon skulle ta hal och det sa jag ja till. Ställde mig pa knä för att kunna krysta ordentligt men om krystningen var lätt men de andra barnen (de kom istort sätt av sig själva) sa blev det värre den här gangen. Det kändes som att hon aldrig skulle komma ut och jag fick kryta sa hart (för hart tyckte bm som tjatade om att jag skulle ta det lugnare). Huvudet kom ut och jag kände att bebisen hade mkt har. Sen kom inga fler värkar, jag började känna lite panik, där star jag pa knä och bebisens huvud är i vattnet. Fick lägga mig pa rygg och kände att nu orkar jag inte mer, men sa kom en värk och bebisen kom ut. Jag sag henne inte själv men bebisen pappa tyckte var rikigt häftigt när hon simmade upp till ytan. Gosade en stund men jag började frysa sa mannen tog henne och jag gick hjälp upp till en säng där kom moderkakan ut och jag blev undersökt. Allt sag bra ut och sen var det bebisen tur. Allt bra med henne ocksa. Hon föddes vid 9 och vid 13 var vi hemma igen.

Ida föddes 17 oktober 2017 9.08 i vecka 40+6, 4100 g och 53 cm lang med ett huvudomgang pa 36cm.

I papprena har bm skrivit att förlossningen tog 2h och hon sa flera ganger att det här gick ju fort. Känner mig fortfarande besviken pa att de hellre tittade pa maskinerna istället för att lyssna pa mig. Jag hade behövt mer stöd där pa natten.

 

[turbofling]

Vad langt det blev, ngn som orkar läsa?