Sådana här kommentarer får mig att känna att vi typ hoppat över det där första utvecklings stadiet
han är så stor på något sätt vår kille.
Redan på BB fick vi se första leendet ( och väldigt mycket grimaser
) men redan då fäste han också blicken på en snutte och följde den så mycket att han vred på huvudet när en sköterska förde den fram och tillbaka (hon va så farsinerad i att de funka så stackars Alfons fick se den där snutten flyga fram och tillbaka många gånger
, men en äldre sköterska förklarade att det inte är helt ovanligt även om dom inte ser det så ofta) och när barnläkaren la honom på mage innan hemfärd så lyfte han huvudet vilket dom ska kunna när dom är 6 veckor.
Men han är världens goaste vår Lillkille, han älskar att pussas så när man ska rapa honom kastar han bak huvudet och vill få pussar istället.
I morgon är jag hemma första dagen ensam, min sambo har ju varit borta en del även under de här dagarna men imorgon börjar han jobba vilket gör att jag måste hantera hundarna själv också och det gruvar jag mig lite för, jakthunden måste gå kopplad och jag kan inte förstå hur jag ska ta oss upp ur sängen ch få Alfons ner i barnvagn så att hundarna får morgonpinka... Det skrämmer mig. Min schäfer kan jag ju bara öppna dörren åt så skulle jag kunna ta promenaden när det passar men det går somsagt inte med jämten.