I måndags visade sig mina hormoner tillslut. Inte så att jag grät hejdlöst men nog grät ja. Alfons hade sitt första sämre dygn, vi hade helt kommit ur gängorna och inget va riktigt bra. På det har jag haft kraftig mjölkstas- sjukt ont. Överlag var dagen väldigt påfrestande med Hembesök från BVC och paket från kusinen (bästa vännen) som flyttat till canada och som jag inte träffat på över ett år nu och just nu är hon lite fast i canada i väntan på att få sitt sambovisum godkänt så det tar ytterligare några månader innan hon kan komma hem och träffa vårt lilla underverk.
I övrigt går allt så sjukt bra, kan inte riktigt tro att allt det här är sant! A äter och sover regelbundet och har gått upp ordentligt med vikt. Jag har varit lite orolig över att han nog har ordentligt med magknip men misstänkte själv att de beror mycket på att han sväljer så jäkla mycket luft.Han snuttar nämligen oavbrutet trots att han inte är hungrig så bröstet vill han inte ha utan han blir bara arg om det kommer massa mjölk och väljer hellre att snutta på sidan om eller helst på sin egenheter hand eller på pappa. Så jag frågade BVC sköterskan om jag verkligen inte skulle börja med napp för hon såg ju hon också han bara snuttar högljutt i luften så efter att ha vägt honom och sett att han gått upp mer i vikt på de dagarna än vad dom bör ha gått upp på en hel vecka så sa hon att vi skulle prova med nappen när vi viste att han va mätt.
Och vilken lycka, A älskar nappen så nu måste vi nästan väcka honom för att han ska äta. Annars är han så väldigt nöjd med livet
I går morse fick jag dock min första "välkommen till livet som småbarnsförälder upplevelse".
Hade precis ammat och insåg att jag själv akut behövde uppsöka en toalett, så jag springer ner med barnet i famnen och lägger ner honom i vaggan ovh springer i väg på toa. Hinner bara sätta mig så hör jag hur han börjar gråta, så skyndar mig allt jag kan- när jag rusar ut från toan håller jag på att snubbla över min hund som står och håller på att kräks! Får tag på barnet och rusar mot ytterdörren för att få ut hunden men i farten flyger -den nyfunna och i Alfons värld livsviktig- nappen all världen värld.
Får ut hunden och serverar henne sedan lite mat för att tillbringa kommande halvtimme med att leta den där jäkla nappen!
Trots att vi varit uppe sedan 8.00 så lyckades jag inte få i mig själv frukost först 11.30?!
Ja ja, Alfons hade roligt iaf.
Det är därför man har typ 700 nappar på lager.
Skönt att det funkar! Våran lille tar också nappen när han mest är snuttsugen. Jätteskönt!