Var på mvc igår. Bm skrev en remiss på ett UL för att det stack iväg lite högt på sf-kurvan från att ha legat jämnt och normalt innan. Hon sa att jag inte behövde vara orolig och att det troligtvis berodde på att bebis sträckte ut sig när hon mätte, men att hon tyckte vi kunde göra ett UL till ändå för säkerhetsskull. Men det är klart man blir orolig ändå..
Det i kombination med att jag börjat få väldigt mycket sammandragningar nu gör att jag inte riktigt kan koppla av. Samtidigt känns det skönt att få se bebis en gång till innan det är dags och se så att allt ser ut som det ska..
Och en sak till, går in i vecka 34 imorgon. Visst borde man själv kunna se kön på bebis då när den är så stor? Vi har ju bestämt oss att det ska få bli en överraskning vem som tittar ut!
Åh.. så mycket tankar på en gång nu