Hjälp, jag äter för mycket!

Jag tänker, att om du inte kunde träna ett tag och direkt försökte återgå till "normalt" (jag tycker inte jag läst att du trappade upp igen, utan att du försökte normalt och sedan trappade ner för att du blev skadad? Rätta mig om jag har fel).

När man upprepat får skador av träning måste man tyvärr ändra hur man tränar under en längre tid, och sedan försiktigt trappa upp mängden träning tills man hamnar på samma nivå. Så länge man fortsätter få skador får man ju de där avbrotten man helst inte vill ha, det är bättre att lugna sig och få kontinuitet än att hålla på och skada sig hela tiden.
Jag ser att du trappat ner men kroppen säger ju att det är för mycket iom att du blir skadad ändå? (eller har du slutat bli skadad nu?) Lyssna på kroppen.
Kanske byta träningsformer, eller bara anpassa träningen. Kan inget om balett, men om det är så att du hoppeliskuttar mycket kanske du kan dra ner på just det och i stället göra någon mindre hoppeliskuttig rörelse ett tag? :D

Om du nu tror att det är vikten som är boven (jag tror inte det endast är det, jag tror att skadorna inte riktigt hinner läka) och gärna vill gå ner i vikt måste du helt enkelt minska ditt kaloriintag. Det betyder ju att man är hungrig och lite tröttare i början, innan kroppen hänger med på de nya rutinerna.
Tänk efter vad du kan göra för små saker antar jag: Är du van att äta två portioner, fortsätt äta två (dvs lägg på mat två gånger på tallriken) men lägg på lite mindre.
Byt ut saker som är högkalori mot lägre kalori. Hitta grejer man kan tugga länge som någon skrev.
Du behöver ju inte göra allt abrupt direkt, testa någon grej ett tag, och fortsätt med det om du tycker det funkar, funkar det inte - hitta något annat.
 
Jag har inte läst hela tråden (den här typen av trådar brukar samla inlägg som gör mig irriterad) så vet inte om jag upprepar ngt som redan är sagt.

Våra hunger- och mättnadskänslor är väldigt flexibla och anpassningsbara. Vi blir helt enkelt mätta och hungriga baserat på hur och när vi brukar äta, på gott och ont verkligen. Om man har ”ställt in” dem på ett visst sätt kan man ändra ”inställningar”, men det kan vara tufft en övergående period.

Jag har inte helt kläm på hur du äter idag men iom din aktivitet så är det klart att du har betydligt större behov än någon som är mer normalaktiv.

Om du har ätit större portioner pga extra hög aktivitet förut och nu vill ändra pga ett ändrat (men fortfarande) aktivt aktivitetsmönster så kommer du nog känna dig hungrig under en period. Det som gör mig lite osäker dock är att du beskriver att du blir jättetrött, blir du trött pga hunger (alltså att hungern ”stör”) eller känner du dig energilös?
För du ska ju såklart inte minska maten så att du känner dig energilös. Även om du minskar från ”extra stora” till ”normala åt det större” portioner så är det viktigt att kroppen får det den behöver. Kanske blir det på något sätt bristfälligt med vissa näringsämnen när du minskar portionerna?
Eller så minskar du portionerna för mycket?

Jag tycker nog inte du ska tänka bantning utan bättre att bara fokusera på att hitta ett stabilt ätande på en lagom och bra nivå där kroppen får allt den behöver.
Våra kroppar är bra på många sätt, sålänge du inte bråkar med ämnesomsättningen genom att börja banta eller trixa så kommer den säkert stabilisera sig på en för dig helt normal och bra vikt.

Obs bara! Med tanke på hur hög aktivitetsnivå du har haft så är det inte säkert att den kroppsvikt du är van vid faktiskt motsvarar det som är ”normalt” för just din kropp. Du kan ha legat under pga all aktivitet innan, och då kanske det är helt normalt för dig att väga lite mer nu. Svårt att veta.
Kan vara klokt att inte fokusera på vikten så mycket utan bara försöka hitta lagom med maten.

Det låter inte troligt att det är vikten som gör att du skadar dig. Mer troligt att kroppen inte orkar med så himla mycket träning. Man blir inte skadad för att man har en viss vikt, inte så vi funkar..
 
Nu läste jag tråden iallafall..
Appropå diskussionen om triggers. Det var ju inte ts som introducerade kalorier. Det är som vanligt här, finns ett gäng användare som verkar vara rätt kalorifixerade och som inte verkar förmå att prata om mat utan att blanda in kalorier.

Många användare gör ju det här jättebra. Ger tips och råd utan att anmärka på hur många kalorier en viss måltid ger mm. Men sen dras kalorispåret igång av någon och då följer lätt fler med.

Det är liksom samma sak år efter år. Jag blir jätteglad när andra reagerar och protesterar, tycker mig ändå märka att fler och fler uppmärksammar att detta är ett problem.
Det är något oerhört självcentrerat i den här envisheten med att prata triggande trots att det är fullt möjligt att ha samtalen på andra sätt..
 
@Nahar
Utgår lite från inlägg 47.

Din menade kaloriåtgång på din träning ligger för högt, du gör inte av med så mkt för den träningen. Om jag har fattat din skrift rätt.

Dessutom kan det inte klassas som (minst) 5 tim hård träning om dagen /6 dgr per vecka om du lägger in trädgård, stall och stretching. Mao så himla många timmar hård träning blir det inte.

Du kan också höra till de som inte blir mätt på den kost du äter-rent ovetenskapligt -så var jag veg i drygt 1,5 år - och blev inte mätt, trots böner o linser o kål o morötter ex, först när jag bröt det och plockade in om än väldigt lite kött så fick jag annan känsla.
 
Jag tänker, att om du inte kunde träna ett tag och direkt försökte återgå till "normalt" (jag tycker inte jag läst att du trappade upp igen, utan att du försökte normalt och sedan trappade ner för att du blev skadad? Rätta mig om jag har fel).

När man upprepat får skador av träning måste man tyvärr ändra hur man tränar under en längre tid, och sedan försiktigt trappa upp mängden träning tills man hamnar på samma nivå. Så länge man fortsätter få skador får man ju de där avbrotten man helst inte vill ha, det är bättre att lugna sig och få kontinuitet än att hålla på och skada sig hela tiden.
Jag ser att du trappat ner men kroppen säger ju att det är för mycket iom att du blir skadad ändå? (eller har du slutat bli skadad nu?) Lyssna på kroppen.
Kanske byta träningsformer, eller bara anpassa träningen. Kan inget om balett, men om det är så att du hoppeliskuttar mycket kanske du kan dra ner på just det och i stället göra någon mindre hoppeliskuttig rörelse ett tag? :D

Om du nu tror att det är vikten som är boven (jag tror inte det endast är det, jag tror att skadorna inte riktigt hinner läka) och gärna vill gå ner i vikt måste du helt enkelt minska ditt kaloriintag. Det betyder ju att man är hungrig och lite tröttare i början, innan kroppen hänger med på de nya rutinerna.
Tänk efter vad du kan göra för små saker antar jag: Är du van att äta två portioner, fortsätt äta två (dvs lägg på mat två gånger på tallriken) men lägg på lite mindre.
Byt ut saker som är högkalori mot lägre kalori. Hitta grejer man kan tugga länge som någon skrev.
Du behöver ju inte göra allt abrupt direkt, testa någon grej ett tag, och fortsätt med det om du tycker det funkar, funkar det inte - hitta något annat.

Jag har inte läst hela tråden (den här typen av trådar brukar samla inlägg som gör mig irriterad) så vet inte om jag upprepar ngt som redan är sagt.

Våra hunger- och mättnadskänslor är väldigt flexibla och anpassningsbara. Vi blir helt enkelt mätta och hungriga baserat på hur och när vi brukar äta, på gott och ont verkligen. Om man har ”ställt in” dem på ett visst sätt kan man ändra ”inställningar”, men det kan vara tufft en övergående period.

Jag har inte helt kläm på hur du äter idag men iom din aktivitet så är det klart att du har betydligt större behov än någon som är mer normalaktiv.

Om du har ätit större portioner pga extra hög aktivitet förut och nu vill ändra pga ett ändrat (men fortfarande) aktivt aktivitetsmönster så kommer du nog känna dig hungrig under en period. Det som gör mig lite osäker dock är att du beskriver att du blir jättetrött, blir du trött pga hunger (alltså att hungern ”stör”) eller känner du dig energilös?
För du ska ju såklart inte minska maten så att du känner dig energilös. Även om du minskar från ”extra stora” till ”normala åt det större” portioner så är det viktigt att kroppen får det den behöver. Kanske blir det på något sätt bristfälligt med vissa näringsämnen när du minskar portionerna?
Eller så minskar du portionerna för mycket?

Jag tycker nog inte du ska tänka bantning utan bättre att bara fokusera på att hitta ett stabilt ätande på en lagom och bra nivå där kroppen får allt den behöver.
Våra kroppar är bra på många sätt, sålänge du inte bråkar med ämnesomsättningen genom att börja banta eller trixa så kommer den säkert stabilisera sig på en för dig helt normal och bra vikt.

Obs bara! Med tanke på hur hög aktivitetsnivå du har haft så är det inte säkert att den kroppsvikt du är van vid faktiskt motsvarar det som är ”normalt” för just din kropp. Du kan ha legat under pga all aktivitet innan, och då kanske det är helt normalt för dig att väga lite mer nu. Svårt att veta.
Kan vara klokt att inte fokusera på vikten så mycket utan bara försöka hitta lagom med maten.

Det låter inte troligt att det är vikten som gör att du skadar dig. Mer troligt att kroppen inte orkar med så himla mycket träning. Man blir inte skadad för att man har en viss vikt, inte så vi funkar..

Förtydligande angående skadorna: Jag har tre skador sedan innan som är permanent krångliga. Jag har sakta trappat upp träningen sedan sjukdomen. Och jo, det är tyvärr vikten som är problemet just eftersom jag dansar balett, det är forskat ingående på hur skaderisken ser ut vid olika rörelser och vikten är avgörande eftersom det är så enorma krafter igång. 10 kg är helt enkelt väldigt mycket när du ska hoppa två meter och landa på en utåtvriden fot utan någon stötdämpande sko. Jag gör inte sådana hopp nu, men vill absolut göra dem igen.

Angående tröttheten: Det är inte främst hunger som är problemet, utan att jag inte orkar träna/vara aktiv/fokusera på jobbet. Särskilt vid träningen märker jag att jag blir mycket mindre uthållig och tung och seg i kroppen.

Annars bra tips. Jag räknar inte kcal särskilt noggrant som det är utan fokuserar på bra mat, men det räcker ju inte riktigt. Kanske minskar jag portionerna för mycket för fort. Eller så äter jag fel tider eller tränar fel tider. Svårt att säga vad jag gör fel, så jag har lite svårt att identifiera vad jag ska åtgärda mer specifikt liksom.

Hur kommer det sig att du tränar så mycket då? Är det vanligt inom baletten om man inte har ngn slags elitsatsning?
Nu känner jag lite att du vill vrida fokus till att jag tränar/vill träna för mycket? Eller varför undrar du?

@Nahar
Utgår lite från inlägg 47.

Din menade kaloriåtgång på din träning ligger för högt, du gör inte av med så mkt för den träningen. Om jag har fattat din skrift rätt.

Dessutom kan det inte klassas som (minst) 5 tim hård träning om dagen /6 dgr per vecka om du lägger in trädgård, stall och stretching. Mao så himla många timmar hård träning blir det inte.

Du kan också höra till de som inte blir mätt på den kost du äter-rent ovetenskapligt -så var jag veg i drygt 1,5 år - och blev inte mätt, trots böner o linser o kål o morötter ex, först när jag bröt det och plockade in om än väldigt lite kött så fick jag annan känsla.
Jag är medveten om att jag äter för mycket. Det var ju därför jag startade tråden.

Kcalåtgången på mitt trädgårdsarbete/skogsarbete är korrekt. Det är inte konditionsträning men det handlar om att såga stockar, gräva hål, klättra i träd mm. Jag har koll på detta och behöver inte hjälp här.

Att äta kött/animalier är inte ett alternativ så vi behöver inte ens diskutera om det skulle hjälpa mig eller inte.
 
Jag saknar mättnadskänsla för "vanligt" matintag för att jag sedan barndomen har behövt äta mer än de som inte tränar massor.
Men då måste du ju ha tränat mkt mer då? Din beskrivning nu hur det var är ärligt talat inte så mkt hårdträning, jag har gjort samma timmar, om inte mer fast med löpning/spinning/cykling/simning, ska jag lägga till ridning/stall / röjsågsarbete /växthus/trädgård/staketnedsättning mm mm så kommer jag upp i snitt 12 tim om dagen alla dagar i veckan och tilläggen tar inte mkt extra kalorier.
Men men jag drar mig ur, tycker väl det är mer konstigt att ingen annan räknar på din egna beskrivna träning, och de kal du menar gå åt där.
 
Men då måste du ju ha tränat mkt mer då? Din beskrivning nu hur det var är ärligt talat inte så mkt hårdträning, jag har gjort samma timmar, om inte mer fast med löpning/spinning/cykling/simning, ska jag lägga till ridning/stall / röjsågsarbete /växthus/trädgård/staketnedsättning mm mm så kommer jag upp i snitt 12 tim om dagen alla dagar i veckan och tilläggen tar inte mkt extra kalorier.
Men men jag drar mig ur, tycker väl det är mer konstigt att ingen annan räknar på din egna beskrivna träning, och de kal du menar gå åt där.
Du menar att kaloriantalet jag skriver ut för träningen jag gjorde innan sjukdom inte stämmer? Att jag hittar på? Uträkningen stämmer ju i övrigt, t.ex. en typisk måndag åt jag 3900-4900 kcal och gjorde av med 4600 (grundbehov 2100 + träning 2500). Att du inte kommit upp i samma kcalåtgång med samma timmar träning säger ju inget om min förbränning, då du varken vet min längd, vikt, muskelmassa, eller hur intensiv min träning var/är. Du får liksom lita på att jag vet bättre än du efter 20 år av detta schema.
 
Angående tröttheten: Det är inte främst hunger som är problemet, utan att jag inte orkar träna/vara aktiv/fokusera på jobbet. Särskilt vid träningen märker jag att jag blir mycket mindre uthållig och tung och seg i kroppen.
Detta är väl ganska intressant. Tröttheten. Är den mental, kroppslig eller båda?
Kanske bör du kolla om du har någon brist? Själv hade jag järnbrist vilket var helt sinnessjukt jobbigt.

Tänker även att om jag skulle dra på mig en viktväst på 10 kg och springa en sån där gammal vanlig runda hade jag så klart också känt mig seg och tung :) kanske skulle jag även dra på mig någon skada om jag fortsatte.
Där är det ju egentligen bara precis som du är inne på, att komma på ett sätt som känns bra för dig att minska i vikt och på så vis kunna träna och känna att det är "som vanligt" igen.
 
Detta är väl ganska intressant. Tröttheten. Är den mental, kroppslig eller båda?
Kanske bör du kolla om du har någon brist? Själv hade jag järnbrist vilket var helt sinnessjukt jobbigt.

Tänker även att om jag skulle dra på mig en viktväst på 10 kg och springa en sån där gammal vanlig runda hade jag så klart också känt mig seg och tung :) kanske skulle jag även dra på mig någon skada om jag fortsatte.
Där är det ju egentligen bara precis som du är inne på, att komma på ett sätt som känns bra för dig att minska i vikt och på så vis kunna träna och känna att det är "som vanligt" igen.
Ja, jag borde nog kolla upp om jag har någon brist, bara för att vara säker. Sen har jag ju haft sömnproblem också men även nu när det blivit bättre tycker jag mig känna skillnad när jag tränar enbart beroende på maten. Samtidigt är det nog delvis psykologiskt, för som jag nämnt innan så äter jag mer när jag är ensam, blir fysiskt hungrigare då och allmänt lite mer seg och nere. Och ensam är jag ju hela tiden.

Och visst påverkar nog själva vikten en del, men jag känner av det när jag cyklar/spinnar också. Inte lika mycket kanske, men jag tycker det (vilket som sagt kan vara helt mentalt också).

Men ja, det hela landar ju på att jag måste äta mindre åtminstone ett tag. Ska försöka blanda ut maten med vitkål och morötter (som jag ju faktiskt tycker om, men det är så tråkigt att riva...), men på något sätt bör jag väl ändå minska portionerna lite. Funderar på att börja med att bara försöka minska de dagar jag inte tränar alls, till en början. Ease into it och så vidare.
 
Våra hunger- och mättnadskänslor är väldigt flexibla och anpassningsbara. Vi blir helt enkelt mätta och hungriga baserat på hur och när vi brukar äta, på gott och ont verkligen. Om man har ”ställt in” dem på ett visst sätt kan man ändra ”inställningar”, men det kan vara tufft en övergående period.

Jag har inte helt kläm på hur du äter idag men iom din aktivitet så är det klart att du har betydligt större behov än någon som är mer normalaktiv.

Om du har ätit större portioner pga extra hög aktivitet förut och nu vill ändra pga ett ändrat (men fortfarande) aktivt aktivitetsmönster så kommer du nog känna dig hungrig under en period. Det som gör mig lite osäker dock är att du beskriver att du blir jättetrött, blir du trött pga hunger (alltså att hungern ”stör”) eller känner du dig energilös?
För du ska ju såklart inte minska maten så att du känner dig energilös. Även om du minskar från ”extra stora” till ”normala åt det större” portioner så är det viktigt att kroppen får det den behöver. Kanske blir det på något sätt bristfälligt med vissa näringsämnen när du minskar portionerna?
Eller så minskar du portionerna för mycket?
TS - rubriken säger att du äter för mycket. Och det är faktiskt kärnpunkten.

Du har vant dig vid att äta mycket. Du har vant in kroppen på det. Om du äter mindre portioner så kommer kroppen att vänja sig vid det.

Sannolikt känner du dig hungrig och orkeslös när du äter efter vad kroppen behöver, istället för vad du tror kroppen behöver. Den tuffa resan är att minska portionerna och äta ofta men lite.

Jag har "hållit igen" större delen av livet. Inte bantat, men hållit igen och tänkt på vad jag stoppar i munnen. När vi hade 18 hästar så behövde jag äta mer men var hungrig emellanåt ändå. Och höll en alldeles för hög vikt.
Nu har jag hamnat i dialys och får stränga order om att äta mycket Det är tufft, för min magsäck är van vid mindre mängder.

Titta på alla hockeyspelare eller fotollsdito som blivit tjocka klunsa när karriären tagit slut. De har fortsatt äta som förr-

Så krasst - räkna ut hur mycket du behöver just nu och ät efter det. Det kommer att vara skitjobbigt ett tag men det går.
 
TS - rubriken säger att du äter för mycket. Och det är faktiskt kärnpunkten.

Du har vant dig vid att äta mycket. Du har vant in kroppen på det. Om du äter mindre portioner så kommer kroppen att vänja sig vid det.

Sannolikt känner du dig hungrig och orkeslös när du äter efter vad kroppen behöver, istället för vad du tror kroppen behöver. Den tuffa resan är att minska portionerna och äta ofta men lite.

Jag har "hållit igen" större delen av livet. Inte bantat, men hållit igen och tänkt på vad jag stoppar i munnen. När vi hade 18 hästar så behövde jag äta mer men var hungrig emellanåt ändå. Och höll en alldeles för hög vikt.
Nu har jag hamnat i dialys och får stränga order om att äta mycket Det är tufft, för min magsäck är van vid mindre mängder.

Titta på alla hockeyspelare eller fotollsdito som blivit tjocka klunsa när karriären tagit slut. De har fortsatt äta som förr-

Så krasst - räkna ut hur mycket du behöver just nu och ät efter det. Det kommer att vara skitjobbigt ett tag men det går.
Vet inte varför du skriver detta till mig?😉
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 656
Hundhälsa Vet att det finns många duktiga hundmänniskor så skriver här i hopp om bra synpunkter på vår situation :bump: ber om ursäkt för wall of...
Svar
4
· Visningar
1 332
Senast: Castellini
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 421
Senast: IngelaH
·
L
  • Artikel Artikel
Dagbok Innan jag skriver om det jag tänkte idag så vill bara säga så ni vet att jag menar INTE ALLS att man inte får skriva om såna här saker...
Svar
14
· Visningar
1 605
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp