Sv: Hittehundstråden!
Var kommer din hund ifrån?
Södra Portugal, första gången jag träffade henne var utanför staden Beja.
Vad vet du om hundens bakgrund?
Hon hittades tillsammans med tre kullsyskon på ett järnvägsspår. Om de var dumpade där för att bli ihjälkörda eller om de är viltfödda och letade mat vet jag inte. Någon hundvän hittade dem i alla fall och tog dem till ett hundhem där de växte upp. Socialiseringsarbete var tyvärr inget som stod högt på dagordningen och valparna växte upp till skygga unghundar.
Varför tog du en hitte-/omplaceringshund?
Jag hade redan Abby och hjälpte den svenska föreningen med lite av varje, bland annat att resa till de olika hundhemmen och fotografera. Jag hade tagit några jourhundar och flaggat för att jag var villig att arbeta med en skygg hund och gärna då specifikt Ravessa. Så kort sagt reste jag till Portugal, besökte några olika hundhem och tog sedan med Ravessa hem som jourhund.
Hur har hundens beteende förändrats när den kom jämfört med idag?
Ja, hur ska man säga. På alla tänkbara sätt, ur alla plan och alla aspekter? Jag hade träffat en hel del problemhundar innan, men aldrig aldrig sett någon som var så rädd som hon. Jag såg redan i Portugal att det skulle bli stora problem, att det var en hund som hade potential att bli farlig pga sin stora rädsla. En hund som inte hade något förtroende för något som gick på två ben. Hon var resklar och inbokad för min hemresa, men jag velade in i det sista om jag alls skulle ta med henne. Kanske begick jag en extrem tankevurpa, jag vet inte, men mitt resonemang var att om det inte fungerade så skulle hon avlivas. I Portugal avlivas inga fysiskt friska hundar och jag jämförde 4 timmars flygresa med ett liv i ständig panik och gjorde mitt val.
När hon kom vågade hon inte äta eller dricka om inte vi sov, hon satt under köksbordet och hon gjorde alla behov i köket. Hon var skräckslagen för koppel och allt annat som hör ett normalt svenskt hundliv till. Tack vare Abby lärde hon sig dock relativt snabbt att hänga med på promenader. Allt annat har tagit tid och har hon känt den minsta press låser hon sig och bli inåtvänd, dock aldrig utåtagerande tack och lov. Den episod vi har roligast åt idag är när jag skulle få henne att kissa ute första gången. Vi gick 13 timmar i vårt bostadsområde och en närliggande skog, sen var jag tvungen att gå in och kissa - och hon satte sig på köksgolvet så fort vi kom in.

Idag skulle hon aldrig drömma om att göra inne.
Hon var 1 år när jag tog med henne hem och i sommar fyller hon 6 år. Hon jobbar fortfarande på att ta igen sin förlorade valptid och är det spralligaste man kan tänka sig. Hon är fantastiskt personlig och glad och i vardagen är det inga problem med något längre. Däremot får man alltid tänka ett steg längre vid träning, för hon låser sig fortfarande om hon känner press och inte förstår vad man menar och kan då bli skärrad.
Vi har haft en hel del problem, framför allt gällande ensamhetsträning. Men den största utmaningen har ändå varit att inte bara få henne att acceptera allting, utan faktiskt upptäcka att livet är roligt. Det tog tid, men vårt största minne är när hon en morgon hoppar upp i vår säng med viftande svans, vilket var den första gången hon alls gav sken av att uppskatta något av det livet har att erbjuda.
Annat?
Ingenting har varit självklart gällande Ravessa och trots att jag sitter med facit vet jag inte om vi gjort det rätta för henne. När jag ser henne idag är hon en otroligt levnadsglad hund som älskar bus, men vägen dit har varit lång och säkert ångestfylld för hennes del. Eftersom hon hela tiden gjort framsteg har vi ändå fortsatt kämpa. Husse föll för henne ganska snart och det är numera hans hund.
Även Ravessa skänker oss stor glädje varje dag och jag tror både jag och husse är tacksamma för allt hon lärt oss. Som sagt, ingenting har varit självklart och som djurmänniska är det lärorikt att träffa på djur som gör att man får omvärdera sina uppfattningar.
Bilder?
Någorlunda uppställd
På vårpromenad
Ett av de allra första utomhusbusen
Älskar snö, men fryser lätt så det blir ett eller två täcken vintertid
Med husse på jobbet