Hemligt brev ang otrohet

[tott]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Jag fick en gång ett ickeanonymt meddelande via fb, där en tjej skrev vad min dåvarande kille hade gjort. Han hade chattat med henne, snackat skit om mig, skickat snoppbilder till henne och ville att hon skulle komma till honom NU!
Ringde upp honom bums och frågade vad det var frågan om...och visst var allt som tjejen hade skrivit sant...

Så ja, jag skulle absolut helt klart ta brevet på allvar och fråga killen vad det handlar om.

 

[mandalaki]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Jag skulle tycka att det var otroligt obehagligt, just för att det var anonymt. Det kan lika gärna vara en helknäpp stalker som "välvillig men missriktad informant".

Generellt sett är jag väldigt tveksam till hela göra partnern uppmärksam på den andra partnerns otrohetsgrejen. Varför tar man på sig rollen att vara otrohetspolis?

Jag tycker inte att otrohet är ett dugg ok. Men jag tycker nästan det är lika obehagligt att människor som står utanför min relation väljer att kliva in i den och lägga sig i. Har man problem med min partners beteende så tar man det med partnern inte med mig. Förhoppningsvis litar man mer på sin partner än på någon slumpartade person utanför förhållandet och gör man inte det har man ett mycket större problem än bara en eventuellt otrohet.

Mycket bra

 

[mandalaki]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Fast ärligt, en sån frågeställning handlar ju inte om annan än TS eller TS sfär, därför tarvar det ju ett svar utefter hur jag skulle göra om jag var i den situationen.

Men det är väl klart? Både frågan och svaren är ju formulerade så. Hur skulle ni resp Jag skulle. Inte Hur reagerar ni resp Jag reagerar som så att ...

 

[monster1]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Jag har också varit i den här situationen dock utan anonymiteten. Min slutsats av upplevelsen är inte samma som din.

 

[honung]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Därför reagerade jag på Kartfitsas skarpa svar som refererade till sitt förhållandes aktuella status, och inte om hypotetisk situation.

Och även på petruskas svar om brevskrivaren då.

 

[Karfitsa]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

kl

Men, är det inte det som ett förhållande går ut på? Att man ska lita på sin partner? Om man inte gör det, varför alls leva ihop?

 

[mandalaki]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Vi måste prata förbi varann, eller läsa på helt olika sätt. Helt enkelt.

 

[Karfitsa]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Om jag ska svara mer allmänt krävs nog en mer detaljerad frågeställning. Nu började ts med en kort enkel fråga och jag (och några till) svarade.

(Och tyvärr tolkar jag ts som ett troll, vilket naturligtvis spelar in på mitt sätt att svara)

 

[mandalaki]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Jag tror faktiskt inte att det är troll, trots att jag nog har det här forumets absolut överkänsligaste trollradar

 

[TinyWiny]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Men alltså.. "Farligt"? Vad tänker du att alternativet är? Att Karfitsa ständigt går och funderar på om partnern är otrogen och vidtar mått och steg för att han inte ska vara det?

Det absolut enda att göra är att väl att inte bekymra sig för otrohet förrän det är en realitet.

Alternativet är att vara lite ödmjuk inför sin partner och inse att livet kan drabba även henom. Jag kan inte förstå när folk försöker äga sin partner på det sättet som Karfitsa visar och jag vill heller inte äga min partner själv. Jag vill inte att min partner låter bli att vara otrogen pga min reaktion utan för hans egen skull för att han inte vill det och för vårt förhållandes skull för att han vill att det ska fortsätta.

 

[martha]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Jag har också varit i den här situationen dock utan anonymiteten. Min slutsats av upplevelsen är inte samma som din.

Jag har inte varit med om nån anonymitet , men jag vet att man kan aldrig vara säker. Som sagt finns det ganska många bara på detta forumet som varit säkra på sina partners och det har hänt ändå ...

 

[martha]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

kl

Men, är det inte det som ett förhållande går ut på? Att man ska lita på sin partner? Om man inte gör det, varför alls leva ihop?

Lita är väl relativt .....om ett sånt brev kommer fram får man ju ta reda på om det finns nån sanning eller inte , många ggr är det tyvärr sant

 

[honung]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Vi måste prata förbi varann, eller läsa på helt olika sätt. Helt enkelt.

Troligtvis.

Om jag ska svara mer allmänt krävs nog en mer detaljerad frågeställning. Nu började ts med en kort enkel fråga och jag (och några till) svarade.

(Och tyvärr tolkar jag ts som ett troll, vilket naturligtvis spelar in på mitt sätt att svara)

Jamen det är ju det jag menar! Frågan är ställd i tempus 'hur långt är ett snöre?' och du svarar på något annat, som då enligt dig själv inte ens är i närheten av att vara realistiskt.

Jag gissar på att ts är antingen nynickare eller troll. Men oavsett, så ger frågeställningen utrymme för en mycket lång livlig och bitvis infekterad tråd.

 

[tanten]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

KL

Det finns också människor som lägger näsan i en blöta som inte finns.

En mycket god vän samåkte till en konferens och när de två kliver ur bilen kommer en ilsken kvinna och fräser -och ni är väl gifta bägge två!
Min vän och hennes goda vän stod som frågetecken. Det fanns absolut inget mellan dem. Tvärtom hade min (ogifta) vän en mycket passionerad affär med en helt annan man.

Den som vill snoka och vara misstänksam gör det. En del ser det som sin uppgift att upprätthålla andras moral.

Det förstörde deras helg. De - som annars skulle haft utbyte av att resonera med varann - såg sig föranlåtna att sitta så långt från varann som möjligt.

 

[honung]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

kl

Men, är det inte det som ett förhållande går ut på? Att man ska lita på sin partner? Om man inte gör det, varför alls leva ihop?

Ja, jo det är väl så alla resonerar, tills kulisserna/livet för vissa rasar. en det betyder ju inte att det gör det för alla.

 

[TinyWiny]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Om jag inte vore så säker hade vi inte varit ihop.

Och ja, jag är medveten om att risken finns osv. Notera att jag skrev OM otrohet inträffar så tror jag inte på att mannen skulle dölja det.

Men vad är du säker på? Att han inte skulle vara otrogen eller att han skulle säga till genast om han träffade någon annan? Det vanligaste är ju ändå att den otrogne går bakom sin partners rygg. Annars hade det ju inte varit otrohet om partnern först avslutar förhållandet för att vara med den nya. Eller tänker du att din partner berättar och att båda förhållandena fortsätter parallellt? Det är ju i mina ögon inte särskilt mycket bättre men vi tänker och känner ju alla olika.

 

[ameo]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

OM man gräver lite djupare i en sån här fråga så handlar det ju om några olika saker
- Vill JAG att någon ska berätta för mig om min partner är otrogen?
- Skulle JAG berätta för någon av mina vänner om dennes partner är otrogen?
(har jag pratat med mina vänner om detta?)
- Vad anses vara otrohet i just mitt förhållande? (att detta varierar ordentligt vet vi ju sen tidigare diskussioner...)

Ett anonymt brev om detta drar ju frågan ytterligare lite längre och frågan är ju om man är den som skickar brevet - vad har man då för syfte med det? Eller om man är den som tar emot brevet - hur skulle man reagera då?

Jag vet inte hur jag själv skulle reagera om jag skulle få ett sånt brev som då skulle gälla min make. Dels för att jag har så oerhört svårt för att tänka mig att han skulle vara otrogen eftersom han är den han är, även om han har alla chanser i världen att vara det. Och dels för att jag inte riktigt vet var på känsloskalan jag skulle hamna om det verkligen var så. Men jag hoppas att jag skulle lägga fram det på bordet och be om en förklaring. För jag har svårt att tänka mig att någon skulle skicka ett sånt brev helt utan orsak. OM det skulle finnas ett uns av sanning i det så har min egen make inget pokerface alls, utan jag skulle läsa sanningen i hans kroppsspråk oavsett vilka ord som skulle komma ur munnen på honom.

Alternativet är att vara lite ödmjuk inför sin partner och inse att livet kan drabba även henom. Jag kan inte förstå när folk försöker äga sin partner på det sättet som Karfitsa visar och jag vill heller inte äga min partner själv. Jag vill inte att min partner låter bli att vara otrogen pga min reaktion utan för hans egen skull för att han inte vill det och för vårt förhållandes skull för att han vill att det ska fortsätta.

Äger man sin partner bara för att man känner sig säker på att han inte tänker hoppa över skaklarna? Tvärt om skulle jag vilja påstå, om man har ett förhållande som bygger på tillit och en man vars personlighet inte direkt lutar åt det hållet.

 

[Pepson2]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

kl

Men, är det inte det som ett förhållande går ut på? Att man ska lita på sin partner? Om man inte gör det, varför alls leva ihop?

Kärleken är blind... Ibland kan man lita för mycket på sin partner, eller välja att inte se...

 

[Hyacinth]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

Kan det inte vara så att det finns de som aldrig skulle hoppa över skaklarna? Jag förutsätter att Karfitsa känner sin partner bättre än vi gör.

Jag litar på min sambo, gick jag runt och var misstänksam skulle jag hellre vara singel.

 

[mandalaki]

Sv: Hemligt brev ang otrohet

KL

En lurig grej här är att de som blivit väldigt sårade av otrohet, vilket jag själv f ö också skulle bli, verkar bli provocerade om andra säger att de litar på sin partner. De verkar vilja förklara för dem att Ha, vänta du bara ...

Men jag undrar då igen: vad är alternativet? Ska man verkligen gå omkring i sitt förhållande och vara rädd för otrohet, misstänka sin partner, försöka förhindra (!) hens otrohet eller vad?

Det enda rimliga är väl att lita på sin partner fram till dess att det finns anledning att inte göra det.