Sv: helkuperad dobermann
Just det där terräng resonemanget har jag lite svårt att förstå, men jag har också hört det som argument. Rent krasst så borde en terräng som är så tät och jävlig att en jagande hund inte kan gå in utan att slå sönder svansen vara totalt ojagbar pga dålig skjutsikt. Det känns som om det är mer en skröna än verklighet. Spaniels kan visseligen gå i väldigt tät terräng ända upp i svanshöjd, men våra hundars svansar håller ändå. Det är ju mest bara ris och elände iallafall. För att svansen ska gå sönder borde det krävas stabilare saker att slå emot, och då är soffbordets skarpa kanter en större riskfaktor än naturen.
Om inte vår röda tik slår sönder svansen på soffbordet borde det vara omöjligt för henne att slå sönder den ute i terrängen. Den farliga änden på den hunden är just svansen. Mer än en gång har jag fått blåmärken av den rackarns svansen, så kraften i snärten är inte dålig...
Just det där terräng resonemanget har jag lite svårt att förstå, men jag har också hört det som argument. Rent krasst så borde en terräng som är så tät och jävlig att en jagande hund inte kan gå in utan att slå sönder svansen vara totalt ojagbar pga dålig skjutsikt. Det känns som om det är mer en skröna än verklighet. Spaniels kan visseligen gå i väldigt tät terräng ända upp i svanshöjd, men våra hundars svansar håller ändå. Det är ju mest bara ris och elände iallafall. För att svansen ska gå sönder borde det krävas stabilare saker att slå emot, och då är soffbordets skarpa kanter en större riskfaktor än naturen.
Om inte vår röda tik slår sönder svansen på soffbordet borde det vara omöjligt för henne att slå sönder den ute i terrängen. Den farliga änden på den hunden är just svansen. Mer än en gång har jag fått blåmärken av den rackarns svansen, så kraften i snärten är inte dålig...