Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

[Websters girl]

...gårdagens lydnadsträning gick sådär för oss.
Jag börjar återigen fundera på om jag lämpar mig som hundägare eftersom jag verkar ha misslyckas med Enzo.

Igår, i slutet av träningen skulle vi öva långt inkall så jag kopplar loss min hund och säger åt honom att stanna. Sneglar bakåt efter en bit och konstaterar att hunden faktiskt sitter kvar. Går vidare och hör plötsligt hans flåsande bakom mig. Pang säger de så springer han med full kraft in i knävecken på mig så mina ben flyger undan och jag sätter mig på honom. Han väger 40 kg så jag hade inte en chans att stå kvar. Nu sitter jag här med blåmärken lite här o var.

Saken är att jag känner inte att jag får ngn hjälp av mina tränare. Jag kan själv räkna ut att något fattas från mig eftersom han gör en massa saker som visar att han saknar respekt för mig. Men istället för att ge mig tips och råd om hur jag ska gå tillväga med grundproblemet så fortsätter vi bara nöta linförighet, sitt, ligg osv.

*När i tränar linförighet så går han fint bredvid mig och drar inte MEN tro inte att han kollar på mig hur mycket jag än nojsar och skuttar och lockar. Detta medför att nät vi ska göra vändningar och halter så måste jag säga stanna o kom osv.

* Igår fick han för sig att han över huvud taget inte kunde kommandot ligg och tittade på mig som om jag var dum i huvudet. Så gör han ofta precis som att visa att han inte behöver göra ngt om han inte vill.

Ska jag förvänta mig mer av tränarna? Eller ska jag byta tränare till någon som erbjuder lite mer individuell hjälp? Det känns nämligen som om de tycker att mitt grundproblem med kontakten med mig och hunden får jag ta tag i själv. De bara hjälper mig hur man lär in kommandona.
Hjälp

 

[Gnist]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Fast de har ju egentligen rätt...

Som jag förstår det efter vad du skrivit, så är grundproblemet att du och din hund inte har så bra kontakt med varandra och att han är svårmotiverad till att hålla kontakten med dig?.!

Så länge du inte har grundlydnaden på honom och att han har kontakt med dig, så är det ju bara att nöta på tills det fungerar.

Det är ju du som känner hunden och då blir det ju lite upp till dig att komma på vad din hund svarar på, och hur du ska kunna motivera honom till att tycka att det är roligt att samarbeta med dig.

Fast vissa tips och råd borde de ju kunna ge, kan man tycka.

I fråga om inkallningsträningen, så rekomenderar jag at du inte går så pass långt bort att hunden kliver upp. Korta avståndet och gör en relativ snabb inkallning till att börja med, för att sedan succesivt utöka tiden han ska vänta (fortfarande på relativt kort avstånd).

Fråga dina tränare om tips och råd angående hur du ska gå till väga för att höja motivationen hos hunden.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jo jag vet att han sprang för tidigt eftersom jag ställde för stort krav på honom. Nästa gång går jag bara så långt att han sitter kvar tills jag kallar. Men varför tacklande han mig?

Det är just det. Det verkar inte som standardlösningarna funkar på min hund. Eller kan det vara så att han är i just den åldern då de har svårt att koncentrera sig? Han är ju 10 månader nu och verkar vara på gång med könsmognaden.

Jag har provat att motivera honom med leksak, godis och jag har provat att vara skojig matte som skuttar så fort han inte tittar på mig.

Blir så avundsjuk på de andra ekipagen som visserligen har äldre hundar, men de har sån fin kontakt med sina hundar.

Kan man träna den där ögonkontakten på ngt sätt? En kompis till mig tränade klicker och hon tränade ett tag bara på kontakten genom att när hunden tog ögonkontakt så fick hon beröm. Ngt för mig?

 

[Tie]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

En annan sak du kan göra är att inte alltid kalla in när du lämnar hunden för då börjar han förvänta sig att han skall springa till dig varje gång du går ifrån och slutar invänta signal.....

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jo det vet jag...
Men mitt huvudproblem är kontakten och respekten.

Dessutom blev jag väldigt skeptisk när en av tränarna skulle visa hur jag skulle göra med honom.
Vid linförigheten skulle jag bara gå och så fick han följa efter bäst han ville. (Detta var för att visa vem som bestämmer, inte för att träna linförighet) Så långt kan jag hålla med henne men när hon vände och han inte var uppmärksam och hängde med så ryckte hon ngt fruktansvärt i kopplet. Det såg hemskt ut... Och inte blev han bättre på att hänga med för det.... han hängde mest som en vante.

 

[Gnist]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Med tanke på den åldern han är i skulle jag ta det rätt så lugnt med träningen ett tag, sedan när han kommit ur den sk "spökåldern" och även könsmognadsprocessen han är inne i nu, skulle jag tänka mig att det kommer att gå mycket bättre.

Tycker gott du kan prova din kompis metod och som sagt, sänk kraven lite under den här perioden och underhåll bara det han kan, så kan du gå framåt igen när du märker på hunden att han är mogen för det.

 

[MrsScabtree]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jo jag vet att han sprang för tidigt eftersom jag ställde för stort krav på honom. Nästa gång går jag bara så långt att han sitter kvar tills jag kallar. Men varför tacklande han mig?

Det är just det. Det verkar inte som standardlösningarna funkar på min hund. Eller kan det vara så att han är i just den åldern då de har svårt att koncentrera sig? Han är ju 10 månader nu och verkar vara på gång med könsmognaden.

Jag har provat att motivera honom med leksak, godis och jag har provat att vara skojig matte som skuttar så fort han inte tittar på mig.

Blir så avundsjuk på de andra ekipagen som visserligen har äldre hundar, men de har sån fin kontakt med sina hundar.

Kan man träna den där ögonkontakten på ngt sätt? En kompis till mig tränade klicker och hon tränade ett tag bara på kontakten genom att när hunden tog ögonkontakt så fick hon beröm. Ngt för mig?

Alltså, min tax har det ju vissa dagar väldigt svårt med motiveringen . Som jag ser det har du två alternativ. Att antngen nöta nöta nöta eller att korrigera honom på ngt sätt. Jag vet inte hur ni lägger upp träningen men allt funkar inte på alla hundar. Mina två får jag jobba helt olika med. Dom är som dag o natt. Korrigerar jag min westie möts jag av envishet. Korrigerar jag taxen gläfser/morrar han tillbaka men sen skärper han sig illa kvickt och då jävlar berömmer jag så att han blir superglad. Det är ju ingen direkt lydnadshund du har så jo, du kommer nog få slita med blod svett och tårar för att du inte har den lämpligaste rasen till uppgiften. MEN det går att få mkt fin lydnad på vilken hund somhelst med tålamod och återigen tålamod. Träna hemma. Korta stunder och ofta. Träna en sak åt gången. Tex inkallning. Träna då inkallning ca tio minuter och vid minsta rätt ska det vara redigt med beröm...när ni sedan har paus ska ni bara sitta och "ha tråkigt"...det är träningen som ska vara det roliga! allt annat är tråkigt. I vardagen när han ser dig i ögonen ska du berömma. Att se i ögonen ska alltid ses som ngt positivt. Min tax blir förbannad när man får för lång ögonkontakt. Men iom att jag har berömt när han möter min blick så vet han nu att det är okej att se varandra i ögonen och att det inte betyder konflikt. Att han är så respektlös att han ska knuffa dig så du trillar ska du ta på allvar och bli förbannad över.
Hundägare vill inte misshandla sina hundar. Ändå tillåter man hundarna förarmisshandel.

 

[MrsScabtree]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jo det vet jag...
Men mitt huvudproblem är kontakten och respekten.

Dessutom blev jag väldigt skeptisk när en av tränarna skulle visa hur jag skulle göra med honom.
Vid linförigheten skulle jag bara gå och så fick han följa efter bäst han ville. (Detta var för att visa vem som bestämmer, inte för att träna linförighet) Så långt kan jag hålla med henne men när hon vände och han inte var uppmärksam och hängde med så ryckte hon ngt fruktansvärt i kopplet. Det såg hemskt ut... Och inte blev han bättre på att hänga med för det.... han hängde mest som en vante.

Om du inte vill koppelkorrigera får du helt enkelt nöta. eller nöj dig ner och håll fram en godis och beröm när han befinner sig i rätt position. Jag ser inget fel i koppelkorrigering. Men så fort hunden befinner sig på rätt position = beröm. Annars är övningen meningslös.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Ok tack för era bra svar!.

Jo jag blev förbannad men han skrek till när jag landade på honom så jag tyckte det räckte som bestraffning.

Känns skönt att höra att jag kanske inte behöver oroa mig för mycket ang. lydnaden eftersom han är i en jobbig ålder. Jag vet också att han inte är den kompletta lydnadsblandningen men man har ju sett andra som får liknande hundar jättefina.

Tränarna har också sagt att jag inte ska förvänta mig lika mycket av honom som de andra hundarna eftersom de är äldre.

Ska jag vara benhård i varje situation eller ska jag koncentrera mig på det roliga?
Han KAN ju det mesta det är bara det att man vet aldrig om han är på humör för att lyda. Kontakten hat vi alltid svårt med. Han tittar bara på mig när jag har godis och så fort han får godis så flyttar han uppmärksamheten tillngt annat. Jag kan ju inte stå och mata honom med godis hela tiden.

Klicker hade kanske passat honom? Han är ju inte överintelligent direkt så han kanske behöver exakta beröm....

Det där med att bli förbannad på min hund funkar heller inte riktigt. Han tar eventuella öronknip eller argsinta nej från matte med ett *fuck off*. Han gapar tillbaka och studsar och moppsar.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Nä jag är inte heller mot kopplekorrigering men jag tycker det inte det ger någon verkan att rycka och dra som en idiot. Han följde ju inte efter bättre för det.
Jag kan tex. rycka till lite lätt om han inte sätter sig direkt på komando eller om han inte stannar när jag säger stanna.

 

[Tora]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Varför skulle du inte kunna mata honom med godis hela tiden?

Varje gång han tar kontakt så massvis med beröm och godis. Tanken är ju inte att man måste hålla på så hela hundens liv men kanske de första månaderna-året.

Om han bara tittar på händerna så göm händerna bakom ryggen.

På detta sättet har jag börjat träna min 5 år gamla tik. Hon är uppvuxen i en kennel och kan inte ens sitt och ligg.

Det viktiga är också att hitta rätt godis. Mina är helt galna i köttbullar. Jag har provat mig fram med blodpudding, korv, skinka osv men det som får mina hundar att slå knut på sig själva är just köttbullar.

Mvh

Tora

 

[Milosari]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

jag kom å tänka på att det kanske finns ett annat sätt att öka din hunds motivation att vara hos dig. gillar han någon typ av bollar/leksaker? i så fall kan du försöka göra honom lite bolltokig. stressa honom lite (obs! LITE, det ska vara positiv stress). annars får du helt enkelt se till så att han är väldigt hungrig. bind fast honom och gå en bit ifrån och lek med bollen/visa dina goda köttbullar. låt honom känna att det är ganska jobbigt att inte vara hos dig. gå sedan fram, koppla loss och erbjud samarbete med dig (kort stund!) och sedan belöning. det som händer är att hunden försätts i en pressad situation och du ger hunden en negativ förstärkning när du kopplar loss och sedan en positiv förstärkning efter samarbetet med dig. det blir förstärkning på förstärkning och sådant är väldigt motiverande.

detta har jag använt på min svårmotiverade hund, fast jag har använt min andra hund istället för att jonglera med godis/bollar.

obs att negativ förstärkning INTE är någon sorts bestraffning, förstärkning innebär att hunden upplever situationen som positiv.

träna KORTA stunder, försök tajma det så att du slutar innan han tappar motivationen. det här kräver också lite fingertoppskänsla, det får inte bli så att han upplever hela träningstillfället som en enda stor press.

ang lf/ff så lär jag in ögonkontakt först och "låser fast" hunden med ögonen. därefter kommer korrekt position. vändningar och halter tränar jag separat innan jag sätter ihop hela momentet.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Det låter som en smart grej som jag ska prova! Det där med först negativ förstärkning och sedan positiv.
Det är ju sådan råd man vill ha. Jag har nämligen också tyckat att vi går för långt när jag kräver korrekta halter, sittningar och vändningar när jag inte ens har den rätta kontakten med hunden. Det kommer likssom aldrig att gå att göra en bra vändning om han inte är uppmärksam på mig.

Jag vill inte mata honom med godis hela tiden när jag går med honom för jag är rädd att han ska se mig som en foderaoutomat och bara lyda när jag har godis. Jag ger gärna mycket godis i början för att lära in en rörelse/kommando.
Men jag funderar däremot på att börja lära honom vara kontaktsökande med hjälp av godis på så sätt som jag nämnde att min kompis gjorde.

 

[Milosari]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

det är helt meningslöst att försöka göra något med en omotiverad hund. hade man en dålig relation innan blir den bara sämre.

godis/boll är en belöning för väl utfört arbete. ges den före (även löfte om godis) är det en muta. hunden lär sig ingenting av mutor.

 

[Jadzia]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jag får väl gå tvärt emot motivera-mera-folket och säga att den hund som nonchalerat mig på det viset hade fått sig en korrigering. Av det jag kan utläsa av dina inlägg är att hunden kan momenten, men han har helt enkelt ingen lust och nu är du i ett läge där du snart får börja muta fram lydnad. Visst ska lydnad vara roligt, trevligt och inriktas på att få hunden att frivilligt utföra momenten, men börjar de larva sig sådär och peka finger är det korrigering som gäller i min värld.

Att vara hos matte och att göra som matte säger ska vara det roligaste i hela världen. Då ska allt vara frid och fröjd, bollar kan komma, godis erbjudas och alla är glada och goa. Att vara nonchig och borta från matte ska däremot vara otrevligt, tråkigt och allmänt blä.

Hanen är hemma är allmänt nonchalant och anser ofta att han är herre i huset. Han är med i lydnaden så länge han själv har lust, men när som helst kan han peka finger åt en. Korv och liknande fungerar bra som motivationshöjare, men det är inte nog för att han ska uppföra sig ordentligt. En pinkfläck kan vara bra mycket trevligare än korven eller varför inte att titta på fåglarna. I linförigheten gör jag så som en av dina tränare gjorde med din hund. Hänger han inte på gör jag några riktigt skarpa svängar så han rycks med i kopplet. Direkt han är i position och med igen blir det belöning. Det tog några gånger innan han fattade grejen, men nu behöver jag oftast bara göra en knyck så hänger han på. Fladdrande med blicken ger en putt på bogen. Han får en chans att göra rätt först, men struntar han i det blir det korrigering. Därefter blir det ny chans och då är han fokuserad igen.

Hur hård man ska behöva vara beror på hund. Med Rottweilerhanen kan jag dundra på rätt rejält, medan jag faktiskt är något för hård ibland med min egen tik.

Jag kanske ska tillägga att under själva inlärningen av moment och grundläggande träning försöker jag så gott det går bygga upp en förväntan hos hunden. Innan kraven ställs är det bara godis, boll och kamp. Då får man försöka klura ut vad det är just ens egen hund tycker är skitkul. Evita har lite jakt i sig så en trasa i ett snöre har varit skoj för henne. Kasta boll och bli jaga med fungerar också. Det gäller bara att vara aktiv hela tiden och aldrig sacka ned. Det är jag urdålig på för jag är sävlig av mig.

För att bygga upp motivation är cillamuffins tips väldigt bra, men jag skulle som sagt lägga in krav och korrigering sedan.

 

[Gnist]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Fast hur mycket kan man kräva av och korrigera en 10 månaders hund som enbart kan grunderna precis

 

[Jadzia]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Inte mycket, men han lär inte vara 10 månader för evigt och de blir inte följsammare med åldern.

Dock kan man fortfarande kräva det hunden kan. Vet hunden vad sitt betyder kan man kräva att den ska sätta sig också. Sådana enkla saker är inte hunden för ung för. Man tjänar inget på att vara eftergiven med sådant som även ingår i vardagen. Däremot går det inte att kräva ett tio-mässigt fritt följ eller liknande.

Överlag kanske man skulle behöva gå tillbaka till vardagslydnaden och titta på hur den ser ut. Är hunden nonchig där lär den vara det på plan med.

 

[Milosari]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

fast jag vill börja i andra änden. först när hunden är väl motiverad att arbeta tillsammans med mig kan jag tänka mig att korrigera.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Det är just det... Han är nonchig i vardagslydnaden också...
Det är där jag känner att något är lite fel i grund och botten.

Precis som Jadzia säger så KAN han både sitt och ligg i den mening att han vet precis vad det betyder. Det är bara det att han ibland testar vad som händer om han inte lyder utan bara står kvar. Sätter han sig intenär jag säger sitt så rycker jag till han lite i pälsen vid rumpan och då sätter han sig. Ligg är mycket svårare för testar han mig där så måste jag gå ner på huk och korrigera honom nedåt med kopplet. Är han då på sitt jävligaste humör så börjar han skälla och hoppa runt. Fick tipset sist att om han inte lägger sig är det bara att trampa på kopplet. Har inte fått chans att testa det än eftersom han skött sig prickfritt idag

Felet är nog att jag har lite dålig känsla och timing. Det vill säga att jag skulle behöva lära mig att korrigera alternativt belöna vid precis rätt tillfälle så att det verkligen går in i skallen på honom.
Jag har fått för mig att om jag bara kan etablera en bra ögonkontakt mellan oss så är det lättare att vara precis i sina korrigeringar. Dvs. jag kan korrigera honom redan när han tänker tanken och inte när han har gjort fel.

 

[Websters girl]

Sv: Han tacklada mig! Man kan ju lätt säga att...

Jo det känns ju lite så...