Greyhound? Eller tips på annan ras?

[Red_Chili]

Min omplaceringsgrey av utställningslinjer var allt annat än tragisk, varken till kropp eller själ när hon levde. Men jag håller med om att exteriören på många håll är överdriven på utställningssidan, men det finns mer moderat byggda hundar också.

Greyhoundklubben själva skriver såhär om rasen:
"Kapplöpning må vara en intressant sport på sitt sätt, men de Greyhounds Du kommer att hitta på dessa sidor är av en större, kraftigare typ än de Du hittar på kapplöpningsbanorna.Våra Greyhounds kommer oftast ganska långt efter de sprinters som finns där, även om det finns exempel på standardgreyhounds som hävdat sig ganska bra på bana. De är mer anpassade för tex coursing vilket är jakt på hare (artificiell i Sverige) över öppet fält. Men givetvis är det först och främst som sällskap vi har våra Greyhounds och som det är de verkligen väl anpassade."

Så länge uppfödare sitter och skriver sådant, och uppfödare väljer att stödja en sådan klubb, så kan man nog se det som att utställningsaveln generellt sett är käpprätt åt helvete. Dessutom: en ras som är specialiserad på en enda sak, i det här fallet att vara jäkligt snabba och bra kapphundar, hur ska man kunna bedriva seriös avel när man inte ens tänker försöka bevara det som gör rasen till just den rasen?

Jag förstår att du älskar din omplaceringsgrey och som hund sett var din grey säkert helt fantastisk för dig. Det betyder dock inte att den är en optimal greyhound.

 

[Regn]

Greyhoundklubben själva skriver såhär om rasen:
"Kapplöpning må vara en intressant sport på sitt sätt, men de Greyhounds Du kommer att hitta på dessa sidor är av en större, kraftigare typ än de Du hittar på kapplöpningsbanorna.Våra Greyhounds kommer oftast ganska långt efter de sprinters som finns där, även om det finns exempel på standardgreyhounds som hävdat sig ganska bra på bana. De är mer anpassade för tex coursing vilket är jakt på hare (artificiell i Sverige) över öppet fält. Men givetvis är det först och främst som sällskap vi har våra Greyhounds och som det är de verkligen väl anpassade."

Så länge uppfödare sitter och skriver sådant, och uppfödare väljer att stödja en sådan klubb, så kan man nog se det som att utställningsaveln generellt sett är käpprätt åt helvete. Dessutom: en ras som är specialiserad på en enda sak, i det här fallet att vara jäkligt snabba och bra kapphundar, hur ska man kunna bedriva seriös avel när man inte ens tänker försöka bevara det som gör rasen till just den rasen?

Jag förstår att du älskar din omplaceringsgrey och som hund sett var din grey säkert helt fantastisk för dig. Det betyder dock inte att den är en optimal greyhound.

Många raser har fått ändrade arbetsuppgifter genom åren, greyhound är i de flesta fall en utav dem (från coursing efter levande byte till kapplöpning och/eller sällskap). Det kan man givetvis tycka vad man vill om, men så länge uppfödare är ärliga med sina mål och prioriteringar så kan valpköparna själva välja det som passar dem. Det är väldigt få uppfödare oavsett ras inom vinthundsgruppen som avlar strikt för coursing eller kapplöpning idag. Det kan man också tycka är åt skogen, men jag ser hellre att vinthundarna består som raser än att utesluta alla som inte tävlar i kapp eller coursing och därmed gör avelsbasen totalsmal. De är trots allt härliga sällskapshundar och fungerar utmärkt som det, så länge de får springa.

Jag anser att det är ett problem med exteriöra överdrifter, och de finns också inom kappaveln men på ett annat sätt, vilket påverkar hållbarheten hos dem i några fall.

Min grey gjorde ett superbra bph (vilket är ovanligt då det knappt är några beskrivna), var en underbar sällskapshund och älskade att springa lös på fälten med sina kompisar. Hon var den ultimata sällskapshunden, och för mig räcker det ganska så långt även om jag inte meriterade henne på ovalbanan.

Jag älskar alla greys och är som jag tidigare skrivit om här på buke för en mer enad ras oavsett typ; samt föredrar själv typen som avlas för coursing. Mina fem cent.

 

[Red_Chili]

Många raser har fått ändrade arbetsuppgifter genom åren, greyhound är i de flesta fall en utav dem (från coursing efter levande byte till kapplöpning och/eller sällskap). Det kan man givetvis tycka vad man vill om, men så länge uppfödare är ärliga med sina mål och prioriteringar så kan valpköparna själva välja det som passar dem. Det är väldigt få uppfödare oavsett ras inom vinthundsgruppen som avlar strikt för coursing eller kapplöpning idag. Det kan man också tycka är åt skogen, men jag ser hellre att vinthundarna består som raser än att utesluta alla som inte tävlar i kapp eller coursing och därmed gör avelsbasen totalsmal. De är trots allt härliga sällskapshundar och fungerar utmärkt som det, så länge de får springa.

Jag anser att det är ett problem med exteriöra överdrifter, och de finns också inom kappaveln men på ett annat sätt, vilket påverkar hållbarheten hos dem i några fall.

Min grey gjorde ett superbra bph (vilket är ovanligt då det knappt är några beskrivna), var en underbar sällskapshund och älskade att springa lös på fälten med sina kompisar. Hon var den ultimata sällskapshunden, och för mig räcker det ganska så långt även om jag inte meriterade henne på ovalbanan.

Jag älskar alla greys och är som jag tidigare skrivit om här på buke för en mer enad ras oavsett typ; samt föredrar själv typen som avlas för coursing. Mina fem cent.

Det är verkligen inte(!) ovanligt med uppfödare inom greyhound som avlar strikt för kapp, så att säga att " Det är väldigt få uppfödare oavsett ras inom vinthundsgruppen som avlar strikt för coursing eller kapplöpning idag." blir ju helt felaktigt. Det är ju just pga det som rasen är så extremt uppdelad.

Och vem har pratat om att man måste tävla för att behålla en bra avelsbas? Däremot finns det ingen anledning att avla på halvdana hundar som inte är rastypiska och utmärkta rasrepresentanter.

 

[em-pirre]

Det är verkligen inte(!) ovanligt med uppfödare inom greyhound som avlar strikt för kapp, så att säga att " Det är väldigt få uppfödare oavsett ras inom vinthundsgruppen som avlar strikt för coursing eller kapplöpning idag." blir ju helt felaktigt. Det är ju just pga det som rasen är så extremt uppdelad.

Och vem har pratat om att man måste tävla för att behålla en bra avelsbas? Däremot finns det ingen anledning att avla på halvdana hundar som inte är rastypiska och utmärkta rasrepresentanter.

(nu nykter)

 

[kolja]

För att slänga in ytterligare ett rasförslag, vad tror du om bedlingtonterriern?Eller är den för liten?

 

[Regn]

Det är verkligen inte(!) ovanligt med uppfödare inom greyhound som avlar strikt för kapp, så att säga att " Det är väldigt få uppfödare oavsett ras inom vinthundsgruppen som avlar strikt för coursing eller kapplöpning idag." blir ju helt felaktigt. Det är ju just pga det som rasen är så extremt uppdelad.

Och vem har pratat om att man måste tävla för att behålla en bra avelsbas? Däremot finns det ingen anledning att avla på halvdana hundar som inte är rastypiska och utmärkta rasrepresentanter.

Jag formulerade mig oklart där, och fick inte fram min poäng. Även kappsidan har problem med matadoravel o.s.v. Vissa hundar återkommer och finns överallt. Försöker igen nedan, jag pratade nämligen om hela vinthundsklustret.

tittar man på vinthundsgruppen (grupp 10) överlag så är det generellt sett inte raser som avlas strikt för kapplöpning eller coursing, utan till sällskap. Ska vi kapa alla dessa? Jag tycker inte det. Coursing är urspungssysslan, men den retoriken borde vi utesluta alla som inte används strikt till det. Således även kapphundar.

Visst behöver man inte tävla för att behålla en bra avelsbas. Men då kokar det hela ned till hur man avgör vad en bra avelshund är. Resultat på ovalbanan? Coursing efter levande byte som är rasens ursprungsuppgift men förbjudet i Sverige p.g.a. djurskyddsskäl, hur kollar vi funktionen då? Lure coursing? BPH?

jag tycker inte att frågan är enkel på något sätt, men respekterar folks avelsinriktningar och varianter oavsett om de kan motivera dem och tar väl hand om sina djur. Genetisk variation, hälsa och hållbarhet är viktigt (för mig). Greyhounds är bra kapplöpningshundar. Från början är de coursers. De är underbara sällskapshundar och "världens snabbaste soffpotatisar".

Jag har svårt för en industri där många djur far illa när de inte presterar. Men rätt hanterat är jag för kapplöpning, om djuren tas om hand väl. Och jag har också svårt för den andra ytterligheten, där bara utseende i vänstervarv gäller på bekostnad utav annat. Det är inte svartvitt, tycker jag.

Hur som helst, så är nog greyhound inte vad ts ska ha, förlåt för trådkapet! Du vill nog träna mer än vad en grey vill.

 

[yennork]

Av de tre raser TS frågade om tycker jag bara storpudel passar. En vettig pudel gillar att prova det mesta, och gillar att jobba tillsammans med sin människa. Men blir det en lugn period med mest bara promenader går det också bra.

Greyhounds brukar inte vara så intresserade av träning. Och riesen ät tack och lov fortfarande en brukshund, med allt vad det innebär. l

 

[Modig_Korn]

Storpudeln passar nog bäst av de tre.

Gillar du pudelpälsen bättre men vinthundslooken mer, så finns ju Bedlingtonterriern, som kanske inte är de smartaste pingvinerna i poolen men på sällskapsnivå kan man absolut träna det mesta. Har även hört att nån bedlingtonkennel som haft rasen i säkert 10-20år har gått över till Mellanschnauzer för att dessa ska ha ungefär samma mentalitet som bedlingtons fast i en annan förpackning. Och gillar du riesen så kanske du gillar mellanvarianten också? Riesen kallas ju av somliga "skäggmalle" så kan ju vara tänkvärt att tänka sig en malinois i strävhårig förpackning, och om det inte är något man känner att man kan eller vill hantera så satsa på något annat

 

[BulletForMyValentine]

Nu blir det ett väldigt sent svar men ska försöka svara så gott jag kan.
Ser oxå att jag skrivit väldigt otydligt.
Tanken är att jag så småningom ska ha 2 hundar, en ren sällskapshund och en träningshund. Söker iaf 2 stora hundar, med sund smäcker kroppsbyggnad. Därav har rasvalen spretat så

Tanken jag hade med greyhound som ras är sällskap först o främst. Ett par kurser kanske det blir och en aktiv vardag såklart.
Men ingen ren träningskamrat. Det får bli när tanterna inte finns mer och jag har tiden att träna ordentligt.

Har läst o det verkar finnas en kappgrey och en utställning/sällskapsvariant. Vad är skillnaden? Förutom den uppenbara då
Tar gärna emot mer rastips oxå

 

[Zoya]

Har du kollat något på Rhodesian ridgeback. Skulle kunna passa in på de kriterier du nämner i trådstarten.