Sv: Gravidmagar!!!
Det låter ju verkligen som om du testat massor av metoder. Själv fokuserade jag inte på själva maten, inte mer än att jag för det mesta skippade chips, pizza och godis. Men sedan var själva mattänkandet obefintligt, jag klarade att äta relativt nyttigt utan att behöva "tillåta" eller "inte tillåta" mig.
Men mitt trix var träning. Jag har väl aldrig känt mig fet, förrän jag började träna. Jag fick nämligen smak för motionslopp, typ Vårruset, Tjejmilen, etc. Stämningen är enorm och allt är skitkul! Och jag orkade ju inte jogga, i min värld har jag alltid varit smal, och de sista "samboåren" blev jag knubbig, tyckte jag. Dock har jag de sista tio åren burit på övervikt. Inte mycket, men tillräckligt för att inte orka jogga, och det fick mig att öppna ögonen för att jag faktiskt inte var så himla vältränad som jag kände mig.
Så jag satte upp mål som inte hade med vikten direkt att göra, utan mer med styrka, vilja och kondition. Jag ville kunna klara Vårruset (5 km), Tjejmilen (1 mil), etc. Så jag fokuserade på att orka, och att klara olika delmål. Till sist fixade jag min Tjejklassiker (3 mil skidor, 9 mil cykel, 1 km simning och 1 mil löpning) och sedan vips, var jag gravid.
Jag såg till att fokusera på en massa annat, utöver just själva graviditeten, jag bestämde att lägga graviditeten på "hyllan" ett halvår. Eftersom man för att få hjälp med ofrivillig barnlöshet helst inte ska väga för mycket, jag ville gå ner i vikt innan vi träffade läkare. Jag tränade som sagt så mycket jag kunde (dock ingen superträning, enbart dagliga entimmes promenader, och löpning en till tre gånger per vecka). Arbetade heltid, hade precis köpt hundvalp som jag gick på bruks med, deltog i extraprojekt utanför arbetet samt hade även min häst och en renoveringsobjekt till hus att lägga tid på. Kort sagt, jag fokuserade på en massa annat, och då gick det.
Lycka till!