Godis fråga

[Blyger]

Ja jag fattar vad du menar! Men om du tillexempel skulle äta godis då för att du ville bara hurmycket UNGEFÄR skulle du äta då så det inte störde den vanliga maten?

Oj, ingen aning..
Det varierar nog jättemycket.

 

[Manji]

Okej!
Alltså jag har haft anorexi i ganska så många år och jag är väl inte helt FRISK men jag är inte precis anorektisk heller nu. Men jag bara undrar hur andra tänker om godis och vad som är normalt för andra för att det blev en disskution om det igår. Så jag bara tycker det är intresant att veta hur andra gör!

Jag skulle nog säga att vad som är normalt är att må bra medan och efter man äter godis oavsett mängd. Dvs ingen ångest och ingen ånger. När man ätit klart kan man konstatera att det var gott, och så går man vidare i livet.

Det tillhör inte vanligheterna att man minskar på maten bara för att man ätit godis. Även om man ätit godis behöver kroppen annan näring precis som vanligt.

Sen behöver det ju inte innebära att man äter/dricker sunda mängder snacks för det. Man kan ju överskrida livsmedelverkets råd och rekommenderar åt helvete mycket men ändå ha ett normalt förhållande till godis och snacks

 

[Motacilla]

Hm, jag gör så att mina matrutiner är det viktigaste för mig, alltså hålla fast vid det som funkar. Det betyder tillräckligt mycket mat tillräckligt ofta.

Jag vet att jag blir trött, hängig, sur om jag inte följer den rutinen.

Godis, snacks, glass, kakor äter jag OCKSÅ, men det är ett tillbehör till det andra. Inte istället för någonting annat.

Om jag vet att jag ska äta ett riktigt mål mat säg 1h senare och nån bjuder på sötsaker så tackar jag nej. Eller tar bara lite. Jag gör så eftersom det är viktigare för mig att äta den lagade maten.

Det som nån var inne på, att man måste lära sig att göra sånt som är bra för en fast man inte egentligen vill, det är sånt som man lär sig med tiden.
När jag var tonåring åt jag gärna godis före maten. Men mina föräldrar lät mig inte slippa middag/kvällsmat för det. Och som vuxen förstår jag ju varför.

 

[LiviaFilippa]

Nej, jag räknar inte alls. Det beror helt på hur sugen jag är, om det är gott godis, hur mycket det finns och hur mycket tid jag har. Oftast blir det kanske 2-10 bitar åt gången, men om jag t.ex. sitter flera timmar på tråkigt möte och godiset är gott kan det bli mycket mer.

Jag brukar aldrig äta mindre mat för att jag ätit godis. Godsaker njuter jag mest av efter maten, det är inte lika gott när jag är hungrig och egentligen borde äta mat. Om jag äter mycket godis alldeles före maten brukar jag börja känna mig konstig av godis innan jag känner mig direkt mätt, och den känslan brukar försvinna om jag äter riktig mat/mellanmål även om jag inte riktigt är sugen på det.
Om någon bjuder på godis alldeles före maten så äter jag lite lagom då och sparar resten till efteråt. Tar jag 5-10 godisbitar och en flaska läsk kommer jag ändå vara hungrig på nolltid och kunna äta mat normalt.

Det är en balansgång att lära sig lyssna på vad kroppen vill ha, och att vänja kroppen vid att vilja ha sånt som är bra för den. Ofta lär man sig av erfarenheten i vilka lägen man ska göra som kroppen vill, och i vilka lägen man ska "tvinga" den att göra sådant som man vet är bra i längden.

Okej tack för svaret.
Det som var förmig var inte precis före kvälls fika utan det var kanske runt två timmar före. Men jag var ändå inte hungrig alls när det var kvälls fika och då tycker jag att det känns dumt att vara TVUNGEN att äta exakt somvanligt ändå för jag hade ju ändå ätit extra innan.

 

[LiviaFilippa]

Jag skulle nog säga att vad som är normalt är att må bra medan och efter man äter godis oavsett mängd. Dvs ingen ångest och ingen ånger. När man ätit klart kan man konstatera att det var gott, och så går man vidare i livet.

Det tillhör inte vanligheterna att man minskar på maten bara för att man ätit godis. Även om man ätit godis behöver kroppen annan näring precis som vanligt.

Sen behöver det ju inte innebära att man äter/dricker sunda mängder snacks för det. Man kan ju överskrida livsmedelverkets råd och rekommenderar åt helvete mycket men ändå ha ett normalt förhållande till godis och snacks

Men till hör det vanlig heterna för dom som inte har haft nån ät störning att äta fast man inte är hungrig då? O avsett om det är för man ätit godis eller nåtannat alltså.

 

[Voeux]

Först så förlåt om dethär är en lite konstig fråga! Men jag bara skulle tycka att det var intresant att veta hur andra tycker.
Men om ni skulle äta godis och dricka läsk som inte var light utan vanlig. Och det skulle inte vara som ett mellan mål eller nånting utan ni skulle vara göra det ändå som extra bara för att ni ville om ni fattar hur jag menar.
Ungefär hur mycket godis skulle ni tycka att var normalt då? Och jag VET att normalt är o lika för alla så det be höver ni inte skriva! Utan jag bara undrar hur NI tycker!
Och även om ni skulle tillexempel räkna att ni be hövde äta lite mindre lunch eller middag tillexempel om ni åt mer än x godisar?
Somsagt jag bara vill veta hur andra tänker om det!
Och som exempel så kanske det var dumle tillexempel bara för och jäm föra med nåt.

Normalt för de flesta är nog olika från dag till dag. Vissa dagar är jag hungrig som en varg och avslutar dagen med en hel godispåse och andra dagar räcker en bit. Och nej, jag äter inte mindre mat om jag ätit mycket godis. Det är viktigt att äta mat annars orkar jag inte med allt i mitt liv.

 

[LiviaFilippa]

Hm, jag gör så att mina matrutiner är det viktigaste för mig, alltså hålla fast vid det som funkar. Det betyder tillräckligt mycket mat tillräckligt ofta.

Jag vet att jag blir trött, hängig, sur om jag inte följer den rutinen.

Godis, snacks, glass, kakor äter jag OCKSÅ, men det är ett tillbehör till det andra. Inte istället för någonting annat.

Om jag vet att jag ska äta ett riktigt mål mat säg 1h senare och nån bjuder på sötsaker så tackar jag nej. Eller tar bara lite. Jag gör så eftersom det är viktigare för mig att äta den lagade maten.

Det som nån var inne på, att man måste lära sig att göra sånt som är bra för en fast man inte egentligen vill, det är sånt som man lär sig med tiden.
När jag var tonåring åt jag gärna godis före maten. Men mina föräldrar lät mig inte slippa middag/kvällsmat för det. Och som vuxen förstår jag ju varför.

Men om det är ungefär två timmar eller en och en halv kanske före kvälls fika då? Så inte RIKTIG MAT liksom men ändå en mål tid.
För alltså när jag åt godiset och jul musten så tänkte inte jag Nu ska jag inte äta kvälls fika idag. Utan jag bara åt det för att jag ville det men SEN in såg jag att jag var för mätt så jag inte ville äta kvälls fika eller iallafall inte likamycket eller samma som ifall jag inte hade ätit godis en stund innan.
Men det borde väl vara normalt? Eller?

 

[LiviaFilippa]

Normalt för de flesta är nog olika från dag till dag. Vissa dagar är jag hungrig som en varg och avslutar dagen med en hel godispåse och andra dagar räcker en bit. Och nej, jag äter inte mindre mat om jag ätit mycket godis. Det är viktigt att äta mat annars orkar jag inte med allt i mitt liv.

Okej men äter du alltid godis sist på dagen då? Eller blir du aldrig tillexempel mätt så du inte vill äta lika mycket mat eller mellan mål eller nånting ifall du äter godis tidigare?

 

[Voeux]

Okej men äter du alltid godis sist på dagen då? Eller blir du aldrig tillexempel mätt så du inte vill äta lika mycket mat eller mellan mål eller nånting ifall du äter godis tidigare?

Oftast sist på dagen. Men frågan går inte riktigt att svara på eftersom jag inte vet hur mycket jag hade ätit samma dag om jag inte ätit godis. Kanske hade jag ätit mer mat, kanske inte. Det är inget jag tänker på, mängden alltså. Den varierar också från dag till dag.

 

[Ullmerkott]

Men till hör det vanlig heterna för dom som inte har haft nån ät störning att äta fast man inte är hungrig då? O avsett om det är för man ätit godis eller nåtannat alltså.

För mig gör det definitivt det! Jag vet att om jag inte äter blir jag trött, grinig, och upplever att världen är emot mig och att alla är korkade. Dvs börjar jag känna så, och det var länge sedan jag åt, så äter jag även om jag inte känner hunger just då. Av samma anledning ser jag till att det aldrig går för långt mellan måltiderna. Dvs vet jag att jag ska t.ex. åka till stallet och då inte kommer kunna äta på tre timmar så äter jag innan jag åker, även om jag inte är hungrig. Jag vet helt enkelt att jag mår bäst om jag får i mig mat med hyfsat jämna mellanrum.

 

[Voeux]

För mig gör det definitivt det! Jag vet att om jag inte äter blir jag trött, grinig, och upplever att världen är emot mig och att alla är korkade. Dvs börjar jag känna så, och det var länge sedan jag åt, så äter jag även om jag inte känner hunger just då. Av samma anledning ser jag till att det aldrig går för långt mellan måltiderna. Dvs vet jag att jag ska t.ex. åka till stallet och då inte kommer kunna äta på tre timmar så äter jag innan jag åker, även om jag inte är hungrig. Jag vet helt enkelt att jag mår bäst om jag får i mig mat med hyfsat jämna mellanrum.

Med småbarn upplever jag att dagarna ibland är så intensiva att jag inte hinner bli hungrig. Men jag äter ändå flera gånger om dagen för jag vet om att om jag hoppar över en måltid eller ett mellis kommer kropp och knopp inte att orka med. Så jag får äta förebyggande.

 

[Sassy]

För mig gör det definitivt det! Jag vet att om jag inte äter blir jag trött, grinig, och upplever att världen är emot mig och att alla är korkade. Dvs börjar jag känna så, och det var länge sedan jag åt, så äter jag även om jag inte känner hunger just då. Av samma anledning ser jag till att det aldrig går för långt mellan måltiderna. Dvs vet jag att jag ska t.ex. åka till stallet och då inte kommer kunna äta på tre timmar så äter jag innan jag åker, även om jag inte är hungrig. Jag vet helt enkelt att jag mår bäst om jag får i mig mat med hyfsat jämna mellanrum.

Så gör jag med! Det luriga är att i det läget när jag verkligen borde äta så känner jag sällan hunger heller. Jag har helt enkelt ingen aptit och inte lust att äta. Men jag märker hur mycket bättre jag funkar i längden när jag ser till att äta ändå.

 

[tanten]

Okej! Tack för svaret!
Skulle du kunna äta tillexempel godis eller nåt sånt istället för kvälls fika också eller skulle du må illa på morgonen då?

Du talar om att äta godis ISTÄLLET för mat. Det tror jag ytterst få gör?
Tror de allra flesta äter som vanligt och äter godis som extra guldkant på tillvaron. För att de är sugna, för att det är gott.
Men godis bör inte vara en ersättning för näring.

Dina frågor tycker jag visar att du fortfarande är ätstörd

 

[LiviaFilippa]

Oftast sist på dagen. Men frågan går inte riktigt att svara på eftersom jag inte vet hur mycket jag hade ätit samma dag om jag inte ätit godis. Kanske hade jag ätit mer mat, kanske inte. Det är inget jag tänker på, mängden alltså. Den varierar också från dag till dag.

Okej. Nej det är ju kanske svårt att veta ifall man inte alltid äter samma mängd och så!

 

[LiviaFilippa]

För mig gör det definitivt det! Jag vet att om jag inte äter blir jag trött, grinig, och upplever att världen är emot mig och att alla är korkade. Dvs börjar jag känna så, och det var länge sedan jag åt, så äter jag även om jag inte känner hunger just då. Av samma anledning ser jag till att det aldrig går för långt mellan måltiderna. Dvs vet jag att jag ska t.ex. åka till stallet och då inte kommer kunna äta på tre timmar så äter jag innan jag åker, även om jag inte är hungrig. Jag vet helt enkelt att jag mår bäst om jag får i mig mat med hyfsat jämna mellanrum.

Okej. Jag äter ju också regel bundet så det är aldrig att det går jätte lång tid mellan förmig heller. Men det är mera om det blir att man äter nånting extra om det som ändrar hur man äter nånting annat då.

 

[LiviaFilippa]

Du talar om att äta godis ISTÄLLET för mat. Det tror jag ytterst få gör?
Tror de allra flesta äter som vanligt och äter godis som extra guldkant på tillvaron. För att de är sugna, för att det är gott.
Men godis bör inte vara en ersättning för näring.

Dina frågor tycker jag visar att du fortfarande är ätstörd

Ja men det var ju därför jag åt godis för att jag var sugen och att det var gott. Så jag åt inte det FÖR ATT äta godis istället för kvälls fika men NÄR jag skulle äta kvälls fika så var jag inte hungrig eller sugen på det alls för att jag hade ätit godis innan så jag heltenkelt var mätt.
Och jag har aldrig på stått att jag INTE har nån ät störning alls nu heller.

 

[tanten]

Okej. Jag äter ju också regel bundet så det är aldrig att det går jätte lång tid mellan förmig heller. Men det är mera om det blir att man äter nånting extra om det som ändrar hur man äter nånting annat då.

Varför skulle man ändra nåt? Just - varför?

Det enda är väl om man t.ex. moffar i sig en massa smörgåstårta till tre-fikat. Då är man kanske inte så hungrig när man kommer hem och därför äter mindre.
Men godis? förstår inte varför?

 

[Gimlan]

Ja men det var ju därför jag åt godis för att jag var sugen och att det var gott. Så jag åt inte det FÖR ATT äta godis istället för kvälls fika men NÄR jag skulle äta kvälls fika så var jag inte hungrig eller sugen på det alls för att jag hade ätit godis innan så jag heltenkelt var mätt.
Och jag har aldrig på stått att jag INTE har nån ät störning alls nu heller.

Och jag tänker att det är just ätstörningen som gör att du inte kan hoppa en måltid, någon annan utan ätstörning hade kunnat göra det (eller äta senare) utan att det får konsekvenser, men för personer med ätstörning kan det göra sjukdomen värre.

 

[manda]

Men till hör det vanlig heterna för dom som inte har haft nån ät störning att äta fast man inte är hungrig då? O avsett om det är för man ätit godis eller nåtannat alltså.

Ja, det tror jag (att det hör till vanligheterna). Så gör jag i alla fall. Det är ganska sällan jag är hungrig innan jag äter. Jag har lärt mig att mår bäst av att äta innan jag är hungrig. Jag äter för att jag vet att jag måste äta, det är min främsta anledning. Och jag har inte så mycket aptit, så om hungern skulle bestämma får jag inte tillräckligt näring.

Och med godis, så brukar jag och min släkt skämta om att det är en annan mage för godis och efterrätt. Vi tror ju inte att det är så på riktigt, men det är ett sätt att förklara hur vi tänker; det går alltid att äta lite godis/efterrätt oavsett om en är mätt eller hungrig för godis ”räknas inte” i matbudgeten liksom.

Och det där om det inte är mer ätstört eller som att underhålla ätstörningen att vara strikt med sitt schema , så tycker inte jag det. För schemat är inte ätstörningen utan schemat är del av ätstörningsbehandlingen som gör att det går att bli friskare. Men det märks ju här att många som haft en ätstörning för till och med många år sedan, decennier, fortfarande måste vara noggranna med sina ”friskfaktorer” som schemat kan räknas som, för att de ska fortsätta få vara friska. Men jag har ingen egen erfarenhet av det utan det är bara hur det verkar och vad jag lärt mig av vänner.

 

[Manji]

Men till hör det vanlig heterna för dom som inte har haft nån ät störning att äta fast man inte är hungrig då? O avsett om det är för man ätit godis eller nåtannat alltså.

Det hör nog till vanligheten att friska människor hoppar en måltid ibland, av olika anledningar. Men friska människor som tillfälligt inte är hungrig på att äta far inte illa av att hoppa en måltid då och då. Vikten håller sig stabil ändå och det riskerar inte att triggar en.

Jag kan ibland skippa middag, om jag klämt något rejält till lunch som typ en hel pizza fast jag egentligen var mätt efter halva (men det var så jädra gött att jag fortsatte tugga i mig). Då kan jag äta lite större kvällsfika istället för middag.

Jag kan skippa att äta också om jag är jättestressad och har fullt upp, dvs "äter snart/sen". Då mår jag inte alls lika bra av det och borde egentligen tvinga mig att sitta ner och äta något snabbt i alla fall.