Främsta skillnaden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Främsta skillnaden

Jag hade en diskussion med en elitponnyryttare som tyckte att jag var konstig som tyckte att skolor var svåra.

Såg henne sen träna för en tysk o HELA helgen gick åt till att försöka få till skolorna- korrekt:rofl:
Samma sak ett halvår senare för en svensk elittränare o domarutbildare.
 
Sv: Främsta skillnaden

Ja, just precis, jag undrar vad exakt som skiljer i kraven, om något alls skiljer sig?
Graden är en sak alla varierar men i själva utförandet för att kalla en skola öppna som exempel, vad ska finnas med då?
Jag ska fråga när jag följer med kompisen och tittar på, vi pratade om det igår. Nästa träning kan jag inte men kanske gången efter, jag får komma ihåg att berätta efter det!
 
Sv: Främsta skillnaden

Där har vi nog lite av pudelns kärna precis som du skriver.
Jag ser på det såhär:

Vad är korrekt för en tävlingsryttare? Jo en rörelse som utförs som den beskrivs i TR.
Vad är korrekt för en ARryttare? Jo en rörelse som gymnastiserar och stärker hästen bäst just för tillfället.

Läst runt lite här i ett par dagar innan jag bestämde mig för att deltaga och undrar bara lite hur du menar med det här?

En öppna tex som inte utförs korrekt (det korrekta är ju faktiskt vad som beskrivs i TR) blir inte gymnastiserande och stärkande sedan kan man ju variera därimellan i formen osv men den måste ju oavsett utföras korrekt för att uppnå syftet.
Jag använder också öppnan i stärkande och gymnastiserande syfte för att uppnå det bästa resultatet sedan vill jag ju till skillnad från dig då visa upp detta resultatet på tävling för att få viss bekräftelse på att jag har lyckats eftersom känslan ibland inte alltid talar sanning om hur det ser ut.

Just det att tävla och inte tävla är ju det som skiljer oss , inte hur rörelsen skall utföras för då är det ju fel någonstans.
 
Sv: Främsta skillnaden

Ju mer jag läser i den här tråden ju mer inser jag att det inte är nåt vidare som skiljer. AR letar en känsla...det gör VD med...AR rider för ridningens skull...men herregud, DET gör ju jag med!....AR utbildar långsamt men mot ett mål....VD utbildar enligt en skala mot ett mål....osv osv



Jag har sett Bent rida en hel del Live när jag ägnade mig åt AR-jangern och han skulle inte plocka många poäng i tex Msv, inte för att han inte rider bra utan för att det saknas att hästen sitter ihop på ett sätt som gör att man får ut kvaliten i rörelserna som krävs på tävling.
Sen väljer han att kalla det att hans häst är avspänd , jag kallar det bristande energi och bakbensengagemang :)

Jag kan däremot hålla med om att det ägnas massa tid åt teori vilket jag ser som positivt inom AR , det får upp ögonen för att förstå vad man håller på med iof så ledde det till ett intresse för mig att ta det vidare och senare inse att en hel del tränare inom båda janger har stora kunskapsluckor när man vill vidare i sin utveckling.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Främsta skillnaden



Men uppvisningsöppnan vid tävling är en öppna som vid ett tillfälle har just den tvärningen man vill ha just då, vid tävling.

För att komma till en sådan öppna som tävlingsryttare, med korrekt samling,korrekt tvärning, korrekt ställning osv, som ger minnst 6:a på tävling, krävs enligt mig i vardagsarbetet att man kan rida sin öppna i många olika lägen, olika form och i olika tempon.

Variationen ger styrkan, samlingen och även viss lösgjordhet. Inte tror du väl att tävlingsryttare aldrig varierar sin öppna på träning?[/QUOTE]

För mig känns det som en ganska stor skillnad i att inte ha en färdig mall som mål och "att kunna en rörelse" utan ha själva ridkänslan/ridnöjet som mål och helt enkelt använda de rörelser och övningar som finns som verktyg för att förbättra den biten. Och även hästens hållbarhet givetvis, men det tycker jag till stor del hänger ihop.

Piaffen är nog ett ganska bra exempel. Inom AR upplever jag det ganska luddigt vad som är piaff/halva steg/tramp, det är ibland lätt att särskilja och ibland är det så snuddande emellan att ekipaget kanske får till något enstaka piaffsteg och före/efter är det tramp. Det skulle för mig inte spela så stor roll eftersom det är det styrketräningen som är själva poängen. Inte heller känns det som att det spelar så stor roll om det är samlad trav med lite halvhalter man rider eller halva steg - men man ökar givetvis lite successivt utifrån vad ekipaget klarar av.

Hursomhelst så instämmer jag i att det är känslan/upplevelsen som är annorlunda. Men eftersom man måste ha upplevt det för att själv kunna skilja på känsla/upplevelse och att vi alla är så olika beroende på vår egen inställning och våra preferenser så går det egentligen inte att säga att något är bättre/sämre, det måste var och en bestämma för sin egen del vilket man föredrar och vilket man trivs bäst med att utföra.
 
Sv: Främsta skillnaden

Det var intressant. Då menar du att det är skillnad i hur man utför en öppna, som exempel, om man rider akademiskt eller VD som vi nu kallar det här!

Man har olika krav på hur den ska utföras för att kallas en öppna?
Håller alla med om det? Skiljer det där?

Jag måste hålla med om att det är spännande med de här teoretiska diskussionerna, menar du att man har mer av det om man tränar akademiskt? (Och det är suveränt när man ligger hemma dunderförkyld och har tid att verkligen tänka!)
Min numera berömda kompis här, har inte fått så mycket teoretiska förklaringar till vad hon gör just nu, men det kanske kommer? Hon är fortfarande på lite nybörjarstadie och håller på med den där insidan som hon ska få kontroll över och då allt annat inte är viktigt just nu. Hon har fått veta att det kommer steg för steg sen.

Jag tycker å andra sidan att min högst vanliga tränare är bra på att gå igenom och peka på när det saknas något och hur det hänger ihop, det man behöver göra och varför.
 
Sv: Främsta skillnaden

För mig känns det som en ganska stor skillnad i att inte ha en färdig mall som mål och "att kunna en rörelse" utan ha själva ridkänslan/ridnöjet som mål och helt enkelt använda de rörelser och övningar som finns som verktyg för att förbättra den biten. Och även hästens hållbarhet givetvis, men det tycker jag till stor del hänger ihop.

Tyvärr är det ju så att egen ridkänsla inte alltid hör ihop med hur det ser ut. Målet måste ju alltid vara att kunna utföra en rörelse som den skall utföras för hästens skull, att ha som mål att sitta och göra fel för ens eget nöjes skull gynnar ju varken ryttare eller häst.

Vi talar ju om rörelser som någon för längesedan räknade ut skulle vara det bästa för hästens hållbarhet iom att rörelsen i sig faktiskt innehåller övningar som gymnastiserar hästen och gynnar hållbarheten och det är ju det här som TR utgår ifrån som väldigt många verkar ha missat.
 
Sv: Främsta skillnaden

Just det att tävla och inte tävla är ju det som skiljer oss , inte hur rörelsen skall utföras för då är det ju fel någonstans.

Det som är korrekt "på papperet" är inte alltid det som är rätt just då, för det ekipaget. Hästen kanske inte är smidig nog att få till en "korrekt öppna" men genom att öva så gott det går så kan man lösgöra hästen till att -bli- smidigare. Om man då försöker för hårt att pussla till det som "det ska vara" tror jag snarare man får sämre lösgörande effekt än genom att ta det man får och bara fokusera på resultatet man upplever utifrån sitt syfte - känns/ser det ut som att hästen jobbar lösgörande? Känns/ser det ut som att hästen bär med sitt innerbak så gott den kan? Guld med en tränare som tittar på givetvis eftersom det kan vara bra med någon som ser från marken också och har bra öga för hur hästen jobbar. Om hästen inte klarar att börja bära med innerbak och samtidigt ha alla andra pusselbitar för "korrekt" på plats så skulle jag ändå se övningen som givande, och mer givande än att det "ser" korrekt ut men att hästen inte bär lika mycket på innerbak. Sånt kommer förmodligen variera väldigt mycket under träningens gång. Vad är rätt just nu?
Eftersom det blivit lite missförstånd om sånt här tidigare i tråden så vill jag påpeka att för att "vi" tänker såhär betyder det såklart inte att VD-ryttare inte tänker så under träning. Men det är nog högst individuellt. Och som sagt så känns det ganska onödigt att lägga värdering i vilken tankegång som är rätt och vilken som är fel. Man följer sin filosofi och gör det som känns bra och känns som gör att man knatar mot sina mål helt enkelt! :p
 
Sv: Främsta skillnaden

Det var intressant. Då menar du att det är skillnad i hur man utför en öppna, som exempel, om man rider akademiskt eller VD som vi nu kallar det här!

Man har olika krav på hur den ska utföras för att kallas en öppna?
Håller alla med om det? Skiljer det där?

Jag måste hålla med om att det är spännande med de här teoretiska diskussionerna, menar du att man har mer av det om man tränar akademiskt? (Och det är suveränt när man ligger hemma dunderförkyld och har tid att verkligen tänka!)
Min numera berömda kompis här, har inte fått så mycket teoretiska förklaringar till vad hon gör just nu, men det kanske kommer? Hon är fortfarande på lite nybörjarstadie och håller på med den där insidan som hon ska få kontroll över och då allt annat inte är viktigt just nu. Hon har fått veta att det kommer steg för steg sen.

Jag tycker å andra sidan att min högst vanliga tränare är bra på att gå igenom och peka på när det saknas något och hur det hänger ihop, det man behöver göra och varför.

Nej öppnan skall se likadan ut i benföringen däremot ställer Bent inte lika stora krav på energi och att hästen sitter ihop som i min mening måste finnas för att öppnan skall tjäna sitt syfte. Han kallar det spänning. Jag har ägnat ungefär 5 år att åka runt på massa kurser både som deltagande och som fotfolk hos olika tränare och jag har tyvärr inte sett någon lyckas rida på annat sätt.
Inte förrän jag tittade på Borba men han räknar sig inte till AR utan mer till klassiskt.
Jag började gå kurser i AR och då spenderade man avsuttna teoritimmar varje dag och red 2 pass om dagen (korta) Skicka din kompis på en kurs istället det ger nog mer om hon är intresserad av teori.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Främsta skillnaden

Tyvärr är det ju så att egen ridkänsla inte alltid hör ihop med hur det ser ut. Målet måste ju alltid vara att kunna utföra en rörelse som den skall utföras för hästens skull, att ha som mål att sitta och göra fel för ens eget nöjes skull gynnar ju varken ryttare eller häst.

Vi talar ju om rörelser som någon för längesedan räknade ut skulle vara det bästa för hästens hållbarhet iom att rörelsen i sig faktiskt innehåller övningar som gymnastiserar hästen och gynnar hållbarheten och det är ju det här som TR utgår ifrån som väldigt många verkar ha missat.

Se mitt förra inlägg som svar.
Sen är det såklart lika värdefullt inom AR att ha en bra tränare som kan bekräfta/rätta det man känner för att man ska lära sig känslan.
Ingen har som mål att göra fel, däremot kan man definera "rätt" olika.
 
Sv: Främsta skillnaden

Nej öppnan skall se likadan ut i benföringen däremot ställer Bent inte lika stora krav på energi och att hästen sitter ihop som i min mening måste finnas för att öppnan skall tjäna sitt syfte. Han kallar det spänning. Jag har ägnat ungefär 5 år att åka runt på massa kurser både som deltagande och som fotfolk hos olika tränare och jag har tyvärr inte sett någon lyckas rida på annat sätt.
Inte förrän jag tittade på Borba men han räknar sig inte till AR utan mer till klassiskt.
Jag började gå kurser i AR och då spenderade man teoritimmar varje dag och red 2 pass om dagen (korta) Skicka din kompis på en kurs istället det ger nog mer om hon är intresserad av teori.

Du har givetvis rätt att ha en åsikt, men om du inte VILL förstå så kanske du iaf kan låta "oss" få ha våra åsikter också?
 
Sv: Främsta skillnaden

Det som är korrekt "på papperet" är inte alltid det som är rätt just då, för det ekipaget. Hästen kanske inte är smidig nog att få till en "korrekt öppna" men genom att öva så gott det går så kan man lösgöra hästen till att -bli- smidigare. Om man då försöker för hårt att pussla till det som "det ska vara" tror jag snarare man får sämre lösgörande effekt än genom att ta det man får och bara fokusera på resultatet man upplever utifrån sitt syfte - känns/ser det ut som att hästen jobbar lösgörande?

Då är ju grunden fel och är då det som behöver fixas till , jag ser dock ingen mening att rida omkring i en öppna där allt är fel ? Det leder ju enbart till felbelastning och det gör ju ingen häst smidigare. Jag vet inte om jag missförstår dig här men jag hoppas det.
Det finns ju vissa steg till en korrekt öppna som måste befästas innan man kan kalla det öppna och de stegen måste ju fungera först annars sätter man ju hästen i skiten och det blir ju ingen häst gladare av.
 
Sv: Främsta skillnaden

Du har givetvis rätt att ha en åsikt, men om du inte VILL förstå så kanske du iaf kan låta "oss" få ha våra åsikter också?

Oj förlåt, jag trodde att vi skulle diskutera främsta skillnaderna i denna tråden och jag la bara fram vilka skillnader jag har sett och upplevt genom åren. Jag visste inte att det bara var "ERA" åsikter som fick komma till tals i denna tråden men nu vet jag så jag hoppar över till någon annan tråd istället.

Tjing
 
Sv: Främsta skillnaden

Vi talar ju om rörelser som någon för längesedan räknade ut skulle vara det bästa för hästens hållbarhet iom att rörelsen i sig faktiskt innehåller övningar som gymnastiserar hästen och gynnar hållbarheten och det är ju det här som TR utgår ifrån som väldigt många verkar ha missat.

Det var det här jag ville ha sagt apropå att "TR inte skulle vara av intresse", vilket jag alltså tycker är en märklig inställning. :bow:
 
Sv: Främsta skillnaden

Precis så som jag ser det också. Därför undrar jag envist om det är det här som är skillnaden? Strävar man efter samma, eller kan det vara okej om man rider akademiskt att rida i något där man bara helt enkelt flyttar in framdelen så att hästen går på tre spår? Eller kanske skiljer det mellan olika personer som rider akademiskt i den här frågan?

Jag tänker på vad Totola skriver,(jag förstår det som att du Totola är sk AR-ryttare, har jag rätt?) Om du Totola beskriver en bra öppna som du är nöjd med, hur ser den ut om du skulle beskriva dina krav, helt enkelt?
 
Sv: Främsta skillnaden

Om du kan tänka dig att det alltid är ytter som bär istället.
Det inre gör att den kan ta sig mer framåt- hästen måste då samla sig mer på ytter- böja sina ledgångar.
 
Sv: Främsta skillnaden

Kliver in lite kort och knapplånar av mig själv ....

Tycker Craig Stevens beskriver den största skillnaden bra, i mitt tycke, genom att skriva;
...." Är ryttaren eller skolan inriktad på en sportgren, elller på att försöka hitta så stor harmoni som möjligt i samverkan mellan häst och ryttare? Om fokuseringen ligger på harmonin mellan häst och ryttare, är målet en artistisk eller akademisk ridkonst, och om fokuseringen är på sport, handlar det om tävlingsinriktad ridning." ...(ur Hä..f.nd, som den hette då,nr 11/2000).

Tråden heter, främsta skillnaden .......

Men eftersom jag nu har valt ett alternativ tänk/ridning som passar mig och min häst ser jag också skillnaden i mitt tänk och genomförande mot för tidigare och det är svårt att förklara och kanske förstå - har jag förstått genom åren- om man inte varit där.

Kliver ur igen då jag inser att jag trots att jag försökt tidigare i tråden, inte kan förklara min syn på skillnader. Likheter väntar jag med tills någon startar en tråd om det.

Rid i frid! // Åsa
 
Senast ändrad:
Sv: Främsta skillnaden

Det som är korrekt "på papperet" är inte alltid det som är rätt just då, för det ekipaget. Hästen kanske inte är smidig nog att få till en "korrekt öppna" men genom att öva så gott det går så kan man lösgöra hästen till att -bli- smidigare. Om man då försöker för hårt att pussla till det som "det ska vara" tror jag snarare man får sämre lösgörande effekt än genom att ta det man får och bara fokusera på resultatet man upplever utifrån sitt syfte - känns/ser det ut som att hästen jobbar lösgörande? Känns/ser det ut som att hästen bär med sitt innerbak så gott den kan? Guld med en tränare som tittar på givetvis eftersom det kan vara bra med någon som ser från marken också och har bra öga för hur hästen jobbar. Om hästen inte klarar att börja bära med innerbak och samtidigt ha alla andra pusselbitar för "korrekt" på plats så skulle jag ändå se övningen som givande, och mer givande än att det "ser" korrekt ut men att hästen inte bär lika mycket på innerbak. Sånt kommer förmodligen variera väldigt mycket under träningens gång. Vad är rätt just nu?
Eftersom det blivit lite missförstånd om sånt här tidigare i tråden så vill jag påpeka att för att "vi" tänker såhär betyder det såklart inte att VD-ryttare inte tänker så under träning. Men det är nog högst individuellt.

Nej det är knappast individuellt.
det finns inga motsättningar eller skillnader i det du skriver är representativt för AR här ovan, och VD. man anpassar sig till hästen och dagen och tillfället.
 
Senast ändrad:
Sv: Främsta skillnaden

Oj förlåt, jag trodde att vi skulle diskutera främsta skillnaderna i denna tråden och jag la bara fram vilka skillnader jag har sett och upplevt genom åren. Jag visste inte att det bara var "ERA" åsikter som fick komma till tals i denna tråden men nu vet jag så jag hoppar över till någon annan tråd istället.

Tjing

Problemet är ju att åtminstone som det låter lägger du in egna väldigt bestämda/radikala värderingar. Frågan är ju inte vilken disciplin som är bäst, det är bara upplagt för bråk. Frågan är egentligen inte heller vilket som är den "allmänna sanningen" eller "det enda rätta" vilket också bara skulle vara upplagt för bråk.
 
Sv: Främsta skillnaden

Då är ju grunden fel och är då det som behöver fixas till , jag ser dock ingen mening att rida omkring i en öppna där allt är fel ? Det leder ju enbart till felbelastning och det gör ju ingen häst smidigare. Jag vet inte om jag missförstår dig här men jag hoppas det.
Det finns ju vissa steg till en korrekt öppna som måste befästas innan man kan kalla det öppna och de stegen måste ju fungera först annars sätter man ju hästen i skiten och det blir ju ingen häst gladare av.

Om öppnan är -till- för att förbättra grunderna så ser jag inte vitsen med att till varje pris undvika den tills den kan utföras by the book.
Självklart finns det en orsak till att öppnan inte blir bra. Men om anledningen är t ex kortare muskulatur på vissa ställen/ett bakben som är starkare i påskjutet och svagare i bärigheten och tvärtom då är skolorna i det här fallet tänkta att hjälpa till att förbättra.
Om man då inte får till skolorna "by the book" på grund av bristerna som skolorna är till för att avhjälpa skulle man mao inte kunna använda övningen som det är tänkt - lösgöra, rakrikta, samla. Om man inte "får" använda övningarna innan det går att utföra riktigt bra och "korrekt".
Ska man då traggla på med andra betydligt mindre effektiva övningar för att det alltid ska kunna vara "korrekt" eller nära nog så är det en helt annan inställning enligt mig. Oavsett vilket man själv ser som rätt och fel utav de olika tänken.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästhantering Är med i en facebook-grupp med hästmänniskor från hela världen och ser att framför allt på brittiska öarna, är det väldigt vanligt att...
3 4 5
Svar
82
· Visningar
5 872
Senast: Rosett
·
Samhälle Kan någon förklara vad som är skillnaden mellan sjukhus och lasarett? Kompisen och jag var på utflykt till Nyköping idag och när vi...
2
Svar
21
· Visningar
2 276
Senast: sjoberga
·
Ridning Skulle behöva komma igång med ridningen av min 12-åriga SWB igen efter en vinter och vår av väldigt sporadisk ridning på grund av brist...
Svar
6
· Visningar
764
Senast: Marvin
·
Ridning Min häst ville inte alls gå fram på ridbanan igår och tjurade rejält för skänkeln - varför? Kan det bero på pälssättning? Så fort jag...
Svar
3
· Visningar
453

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp