Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

[axel]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

Jag har för mig att han var en av Vet. vid Kvalitén för x år sedan.
Han sa att min var lite plattfot o skulle skos om ofta.
Han hade inget att anmärka på om skoningen.

Har sen dess fått ordning på fötterna och den kan nu skos med lite längre intervall, då hoven växer lite mer på höjden o inte flyter ut.

 

[SO Hovslagare]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Jag menar inte att man inte ska brodda om man skor sin häst. Jag tycker bara att det är bra att Roepstorff påpekar att hovens normala glidfas förändras och att vi ska vara medvetna om att det kan skada hästen. Det verkar som om många använder brodd dygnet runt på sin häst och kanske ibland i onödan. Kanske ska man tänka sig för lite mer....

Så här säger Roepstorff i artikeln som jag hänvisade till tidigare:

I samband med isättningen glider hoven normalt någon centimeter på underlaget inann den är helt uppbromsad. Hur stor friktionen blir beror underlaget och på skon, om den är broddad. Broddar påverkar hela rörelsemönstret och belastningsförhållandena i benet.
Vid normala förhållanden ser man att skenan och underarmen, respektive skankbenet, vinklas framåt tillsammans och med jämn fart understödsfasen. Vid en för snabb uppbromsning, till exempel vid kraftig skärpning (broddning), bromsas även skenans framåtvinkling upp.
Underarmens och skankbenets rörelse förändras dock inte på samma sätt utan fortsätter med en normal framåtvinkling. Detta resulterar i att det sker en övertänjning i framknäet respektive hasen. Med stor sannolikhet är detta den vanligaste orsaken till så kallade chipfrakturer i framknän.

Inget av detta är något nytt för vare sig hovslagare eller andra veterinärer. Jag har själv travare som vad jag än har försökt inte kan prestera något med broddar.
Underlaget på våra travbanor har kostat massor med miljoner i forskning för att få fram det underlag som ger den bästa glidfasen.
allt detta tappar man givetvis så fort man skruvar i hakar eller grepp.

Jag har definitivt inte upplevt Lars som någon barfotaförespråkare
Jag varit och skott hästar som har fått ont av att de har gått barfota och spänt sig och han har rekomenderat skoning.
Han liksom de flesta seriösa hästägare vet att om man vill använda hästen till lite mer än gosedjur så bör dom i många fall ha skor.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Jag menar inte att man inte ska brodda om man skor sin häst. Jag tycker bara att det är bra att Roepstorff påpekar att hovens normala glidfas förändras och att vi ska vara medvetna om att det kan skada hästen. Det verkar som om många använder brodd dygnet runt på sin häst och kanske ibland i onödan. Kanske ska man tänka sig för lite mer....

Jag har läst HELA artikeln och nog tycker jag att han poängterar vikten av hastigheten och underlagets skadliga inverkan mer än broddarnas skadliga effekt.

Är man så dum att man rider i full galopp eller slängtrav på stenhård grusväg med fyrbroddat och gärna då även riktigt höga o vassa brodd ja då tror fasen att man rider sönder hästen. Om man läser artikeln så som den är skriven och använder sitt eget sunda förnuft så borde man komma fram till att man dels inte skall rida i högre gångart än skritt på stenhårdt fruset underlag och högre gångarter på ett mer mjukt underlag eller ett underlag som tillåter ett högre glidmoment.

Jag anser det helt befängt att hålla på å hatta med broddar i och broddar ur hit o dit på vintern då hästen mkt riktigt ändrar sitt rörelsemönster ngt när den har broddar och det tar ngn dag för hästen att "gå in sig" och håller man då på att hatta hit o dit ja då går den aldrig in sig. Använd sunt förnuft på vintern både avseende ridningen samt använd rätt typ av broddar. Mina kunder har uteslutande fyrborrade skor på vintern och vi använder alltid Elitbrodden i trakterna samt låga 4 mm broddar i tårna och jag har aldrig under dom senaste tre åren sett EN broddskada på ngn av mina kunders hästar.

Svante som håller på med Trav är säkert bekant med Isträning och hur skonsamt det är för hästarnas ben och leder, själv är jag mkt insatt i hur ofta även Galoppisarna råkar ut för chippfrakturer i Carpus och tro mig dom går inte med brodd i loppen och det är där dessa frakturer uppkommer.

Mitt råd är att man skall använda sunt förnuft och se helhetsbilden i stället för att bara se sig blind på
vissa enskilda bitar.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Kanske är han på väg att hitta "icke rumsrena" saker?

Jag förstår vad du menar jag tar och citerar Lars Roepstorff från artikeln som jag anger som källan.

Citat: -Stötbelastningen är när hoven,skon, träffar marken. Hovkapseln tar väldigt mycket av millistöten.Slut Citat:

Är det inte vedertaget att man främst i Strassermetoden brukar raspa bort det mesta av Hovkapseln??

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Inget av detta är något nytt för vare sig hovslagare eller andra veterinärer. J

Jag har definitivt inte upplevt Lars som någon barfotaförespråkare
Jag varit och skott hästar som har fått ont av att de har gått barfota och spänt sig och han har rekomenderat skoning.

Visst är det som du säger.

 

[Ideaal]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

*KL*

Hovis och SO hovslagare

Jamen det var ju hemskt dumt av mig att säga att jag tycker att en veterinär var bra. Det stämmer inte med er bild av hur en barfotaförespråkare tycker eller? Vi som förespråkar barfota hatar inte alla veterinärer, tvärtom! Jag har aldrig påstått att Roepstorff skulle vara barfotaförespråkare, bara att han tar upp viktiga bitar som, hör och häpna, även barfotagänget påpekar. Kanske är det ur er synvinkel inte bra att vi faktiskt tycker samma som vissa veterinärer emellanåt.

Det är viktig forskning som Roepstorff håller på med exempelvis detta:

Alternativa beslag för hästar
Under senare år har intresset för att finna nya typer av beslag med bl.a. stötdämpande egenskaper ökat avsevärt, också det i ett led för att förebygga skador i rörelseapparaten. F.n. pågår ett projekt baserat både på mätningar av hästens rörelser och mätningar av krafterna mellan sko och underlag.


Utvärdering av hovverkningens betydelse för kraftupptagning i hästens extremiteter
Projekt för att utvärdera olika verkningssätts inverkan på både den unga och vuxna hästen har startats. Projektet är i samarbete med Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, SLU.

Hämtat från: http://www.afys.slu.se/rorelseforskning2.htm

 

[SO Hovslagare]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

*KL*

Hovis och SO hovslagare

Jamen det var ju hemskt dumt av mig att säga att jag tycker att en veterinär var bra. Det stämmer inte med er bild av hur en barfotaförespråkare tycker eller? Vi som förespråkar barfota hatar inte alla veterinärer, tvärtom! Jag har aldrig påstått att Roepstorff skulle vara barfotaförespråkare, bara att han tar upp viktiga bitar som, hör och häpna, även barfotagänget påpekar. Kanske är det ur er synvinkel inte bra att vi faktiskt tycker samma som vissa veterinärer emellanåt.

Det är viktig forskning som Roepstorff håller på med exempelvis detta:

Alternativa beslag för hästar
Under senare år har intresset för att finna nya typer av beslag med bl.a. stötdämpande egenskaper ökat avsevärt, också det i ett led för att förebygga skador i rörelseapparaten. F.n. pågår ett projekt baserat både på mätningar av hästens rörelser och mätningar av krafterna mellan sko och underlag.


Utvärdering av hovverkningens betydelse för kraftupptagning i hästens extremiteter
Projekt för att utvärdera olika verkningssätts inverkan på både den unga och vuxna hästen har startats. Projektet är i samarbete med Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, SLU.

Hämtat från: http://www.afys.slu.se/rorelseforskning2.htm

Så så lugn och fin.
Jag har inte kritiserat dig alls för detta.
Jag bara konstaterade att den info som du verkar uppfatta som ny.
Egentligen är gammal skåpmat som alla redan känner till och som man som hovslagare dagligen har i åtanke.

Rörelseforskningen har även den gamla anor i Sverige och det är jättebra att den fortfarande pågår.
Om ni i barfotarörelserna har bestämt er för att börja titta på riktig forskning i stället för den egna hemgjorda forskning som ni så ofta hänvisar till så är ingen gladare än jag.

 

[Ideaal]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Så så lugn och fin.
Jag har inte kritiserat dig alls för detta.
Jag bara konstaterade att den info som du verkar uppfatta som ny.
Egentligen är gammal skåpmat som alla redan känner till och som man som hovslagare dagligen har i åtanke.

Om det är "gammal skåpmat" så tycker jag att det är konstigt att de får forskningsanslag för att genomföra forskningen. Forskningsanslag brukar delas ut inom de områden där det saknas forskning.

 

[Ideaal]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Om ni i barfotarörelserna har bestämt er för att börja titta på riktig forskning i stället för den egna hemgjorda forskning som ni så ofta hänvisar till så är ingen gladare än jag.

Jag har sedan länge roat mig med att läsa veterinärmedicinsk forskning och faktiskt så är det så att denna som du kallar det hemmagjorda forskning stämmer relativt ofta överens med den vedertagna forskningen som utförs. Det som skiljer är den praktiska tillämpningen av forskningen men jag tycker att även där börjar man närma sig varandra.

 

[axel]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

Det är väl snarare en uppdatering.
Idag finns det så många goda medel att kunna göra en fördjupning i ämnet.

 

[SO Hovslagare]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Om det är "gammal skåpmat" så tycker jag att det är konstigt att de får forskningsanslag för att genomföra forskningen. Forskningsanslag brukar delas ut inom de områden där det saknas forskning.

Det är väl dags att uppdatera den forskning som redan är gjord.
Dom ska väl ha nått att pyssla med forskarna med
Antagligen så kan man få fram bättre resultat med dagens teknologi
än med den högastighetskamera som min morfar filmade med under 60 och 70 talets forskning i detta ämne. den forskningen var den som bl a. gav oss doserade travbanor

 

[Ideaal]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Det är väl dags att uppdatera den forskning som redan är gjord.
Dom ska väl ha nått att pyssla med forskarna med
Antagligen så kan man få fram bättre resultat med dagens teknologi
än med den högastighetskamera som min morfar filmade med under 60 och 70 talets forskning i detta ämne. den forskningen var den som bl a. gav oss doserade travbanor

Om det är en uppdatering kan man ju inte veta förrän forskningen är slutförd. Forskning kan lika gärna sluta med att man får förkasta tidigare vedertagna teorier. Det finns egentligen tre möjliga senarier; förkasta tidigare teorier, utveckla tidigare teorier eller eller utveckla nya teorier. Allt beror egentligen på vad man har för syfte, men all forskning går ut på att utveckla kunskapen inom ett område annars lär det inte bli några forskningsanslag.

 

[Afrodite]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

*Lånar knapp*

Ja mer och mer av barfotarörelsen och Strassers upptäckter om hästhållning och hovvård får nu bekräftelse av dagens forskning. Här kommer en liten anekdot berättad av Ingvar Fredriksson, (vet professor, forskat i biomekani, varit chef för Flyinge).

Alfalaval skulle sälja en jätteanläggning till en pakistansk prins. Prinsen var hästintresserad och ville se Flyinge, så prof Fredriksson tillbringade en dag med honom.

Prinsen berättade att han red mycket jakt efter hundar, (greyhounds och saluki). Då har ni snabba hästar, sa prof Fredriksson. De har inga problem att hinna med hundarna, berättade prinsen.

- Men är det inte väldigt stenigt och bergigt i Pakistan?
- Det är i stort sett bara klippor, men hästarna är vana, de springer som gazeller mellan stenarna.

Då blev prof Fredriksson nyfiken och frågade hur de skodde hästarna för att de skulle klara den påfrestningen. Skor?? sa prinsen, det går väl inte att ha skor på hästarna när man ska rida i full fart i bergen!

Detta framfördes nyligen vid en föreläsning av prof Fredriksson, där han påpekade hur nyttigt det var för hästen att vara barfota samt få möjlighet till rörelse.

Britt-Marie
SHP

 

[emindy]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

*KL*
Känner inte till historien här. MEN
För mig är det stor skillnad att rida lite på sin unghäst som ömmar på grusvägar.
Den behöver inte ridas på sånt underlag.
Den rids inte som en vuxen häst.
Den kanske ska en viloperiod igen o därför skor man den inte.
Det är stor skillnad att i många år sitta o rida på en häst som är ngt ömfotad. Man tror att det är hästens riktiga rörelsemönster.
De flesta hästarna rör sig bättre sen de fått skydd på fötterna.

Jag har sett avskodda hästar som knappt haft ngn hov kvar att gå på. Man rider dessa ända fast de knappt kan gå och menar att det går över. Är då infon från er tydlig?
Är min häst ömfotad/halt så leder jag den hem i gräskanten.

Hästen ifråga reds i princip inte alls, men man hade lagt märke till att den ömmade på grusvägen när man ledde den där.

Men det är ju det här som är den stora grejen!

Med en lite annan verkning (läs barfotaverkning) kan man få en häst som sliter hovarna helt jämt och inte ömmar alls. (Istället för en som översliter tårna och ömmar.)
Men det är tydligen "normalt" att en häst ömmar på grusväg om den är utan skor. Ditt inlägg tyder definitivt på det.

Min ena häst har strålröta och kan därför ömma på vissa underlag. Men då rider jag med boots så besväras hon inte längre. Jag kan inte hållas ansvarig för folk som inte lyssnar till sina hästar. De finns ju i alla kategorier, inte bara inom barfotarörelsen.

 

[axel]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

* rida i full fart i bergen!
Tja, de har kanske inget djurskydd där.

och att barfota är bäst, är vi alla eniga om.
Poängen är bara: INTE TILL VILKET PRIS som helst.

Det låter som om S. kommer med ngt som vi inte visste tidigare.

Det är väl S. avarta metoder som ifrågasätts.

Vad spelar det för roll om hästen är exteriört i balans(oxå modeord) o hoven är är perfekt, när lasten på ryggen är i obalans och inte klarar av att återfå jämnvikten för hästen?

Att inte rida med bett i mun är inte bättre för hästen.
När det krävs betydligt hårdare tag, iallafall på en skrämd häst som då kan sluta med färd i helikopter och hästen springer hem själv över en starkt trafikerad väg.
I öknen finns inte detta.

Tack o lov att en del som prövat detta den hårda vägen, har lärt sig att inte "köpa" alla nymodigheter utan eftertanke.

Om rörelsefriheten.
Ett djur som har gott om föda o vtn behöver inte söka sig till nya marker.
Ska vi eftersträva det naturliga o ge hästarna mindre mat om vintern?
Vi skulle oxå behöva röra oss mer om vi inte hade vtn eller kylskåpet.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Under senare år har intresset för att finna nya typer av beslag med bl.a. stötdämpande egenskaper ökat avsevärt, också det i ett led för att förebygga skador i rörelseapparaten. F.n. pågår ett projekt baserat både på mätningar av hästens rörelser och mätningar av krafterna mellan sko och underlag.


Utvärdering av hovverkningens betydelse för kraftupptagning i hästens extremiteter
Projekt för att utvärdera olika verkningssätts inverkan på både den unga och vuxna hästen har startats. Projektet är i samarbete med Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, SLU.

Hämtat från: http://www.afys.slu.se/rorelseforskning2.htm

Nu börjar ju denna forskning komma till insikt med att olika stötdämpande beslag fyller en ganska obetydlig funktion utifrån dom krafter som dom utsätts för. Man kan helt enkelt skita i vilken sko man använder sig av då det är viktigare att skon är av ett material som klarar dom påfrestningar den utsätts för. Som Chris J. sa förra helgen,det bästa är en helt vanlig järnsko.*Ohhh shit*

Som jag här på slutet har tjatat om samt även Lars.R. tagit upp så är UNDERLAGET den viktigaste faktorn i förhållande till hastigheten det som är mest avgörande för hästens hållbarhet. Det gäller liksom att själva underlaget har rätt stötupptagning och att tro att ju djupare underlag ju mer stötupptagning har det är väl att lura sig själv.

Det enligt mig mest perfekta underlaget har bara ett tunnt ytlager som tillåter att endast max halva hoven sjunker ner i underlaget samtidigt som det underliggande materialet är optimalt sviktande och stötupptagande. Den bästa ridhusbotten jag sett är privatägd och där har man fyllt upp med olika sviktande bärlager från två meters djup och avslutat med ett fast tunnt ytlager och all typ av stenblocks fyllning har förkastats då som man sa: Kan sten verkligen ha ngn sviktande inverkan:

Projektet avseende olika verkningssätts inverkan har som du säger startat ganska nyligen och det tycker säker många med mig är ett jätteviktigt projekt då även alternativa verknings metoder kommer att ingå och man kanske skulle passa på att tacka O.L samt Strasser för att det projektet startades.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Forskning kan lika gärna sluta med att man får förkasta tidigare vedertagna teorier. Det finns egentligen tre möjliga senarier; förkasta tidigare teorier, utveckla tidigare teorier eller eller utveckla nya teorier.

Eller oxå så kan forskningensresultatet bli att redan tidigare teorier fortfarande gäller.

 

[hovis]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

*Lånar knapp*

Ja mer och mer av barfotarörelsen och Strassers upptäckter om hästhållning och hovvård får nu bekräftelse av dagens forskning. Här kommer en liten anekdot berättad av Ingvar Fredriksson, (vet professor, forskat i biomekani, varit chef för Flyinge).

Alfalaval skulle sälja en jätteanläggning till en pakistansk prins. Prinsen var hästintresserad och ville se Flyinge, så prof Fredriksson tillbringade en dag med honom.

Prinsen berättade att han red mycket jakt efter hundar, (greyhounds och saluki). Då har ni snabba hästar, sa prof Fredriksson. De har inga problem att hinna med hundarna, berättade prinsen.

- Men är det inte väldigt stenigt och bergigt i Pakistan?
- Det är i stort sett bara klippor, men hästarna är vana, de springer som gazeller mellan stenarna.

Då blev prof Fredriksson nyfiken och frågade hur de skodde hästarna för att de skulle klara den påfrestningen. Skor?? sa prinsen, det går väl inte att ha skor på hästarna när man ska rida i full fart i bergen!

Detta framfördes nyligen vid en föreläsning av prof Fredriksson, där han påpekade hur nyttigt det var för hästen att vara barfota samt få möjlighet till rörelse.

Britt-Marie
SHP

Det där har jag oxå hört, då du har tappat bort en del av denna historia så fyller jag i.

Däremot så byter vi ofta hästar under samma ritt dels för att inte trötta ut dom samt för att undvika för stort slitage på hovarna då en trött eller hovömmande häst då snabbt förlorar sin naturliga snabbhet.

 

[axel]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. d

H
Men det är tydligen "normalt" att en häst ömmar på grusväg om den är utan skor. Ditt inlägg tyder definitivt på det.
Var står det?
Det handlade om ifall att hästen var öm.

Min ena häst har strålröta och kan därför ömma på vissa underlag.
Hur har den fått detta, en sån här vinter?
Om det inte är torrt o rent i ligghallen, så ligger de ute.

 

[Susan]

Sv: Frågor och seriösa diskussioner ang barfotametoder samt hovproblem i allmänhet. del 5

Knapplån

Då jag bevistade Roepstorffs föreläsning Kan man träna för prestation och hållbarhet samtidigt så kan jag ge hans faktorer som påverkar hållbarheten.

*gångart
*Hastigeheten
*Exteriör
*Underlag / skoning
*Koordination
*Trötthet

Jaghar hört Chris mena att ett udnerlag på 3 cm är bäst.

Roepstorff menade att en fast yta - men med svikt kanske var det bästa Altså ett sviktande mellanlager

Detta i sammanhang med den höghastighetsfilm han visade och som jag nämnt förut.

Jag tycker att lite reflexioner kring ovanstående är mer seriöst än att hovslagare och ryttare kastar skit på varanda.