Förtvivlad.. :'/

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Förtvivlad.. :'/

Men om man då ger en kraftig markering när hästen sparkas för att därefter flytta den direkt efter för att VERKLIGEN markera att den är den ranglåge. Borde inte det funka?!

Och! Än en gång! Jag är emot våld, detta endast om det är befogat.
 
Senast ändrad:
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jo, jag tror det. Grejen är att jag inte är säker att hästen ser dig som en bra ledare som den kan känna sig trygg med om du slåt till den. Den blir nog bara ännu mer osäker och försvarar sig ännu mer. Man vill ju att hästen ska se en positivt, inte negativt och att den ska vilja vara ranglägre än en själv. Även fast man måste visa att det är jag som bestämmer och har högst rang så ska hästen känna sig trygg i den situationen. Därför är jag skeptisk till att slå hästen när den sparkar...

Men det beror på hur hästen gör det, hur man markerar eller slår till den, hur förhållandet till den är i övrigt och vad det är för typ av häst. Varför sparkas den är det första man borde försöka komma fram till. Men sedan är det klart att man aldrig ska tollerera sånt.

hade hästen sparkat mot mig när den vart lös hade det inte vart nått snack om saken. Då hade jag jagat iväg den tills den bett att få vara med mig och visat tydligt att den accepterar mig som sin ledare!

Men att säga till hästen och sen berömma jättemycket kanske är något... Eller jag vet inte. Men för det första tycker jag att man ska bygga upp ett förtroende för hästen och ta över rangen, och detta inte i stallgången utan löst eller ev. i lina. Och sen tror jag faktiskt att det inte är så svårt att visa hästen att man inte tollererar att den sparkas!
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Näe, det är väl så. Bara det att man på något sätt visar (vad det än må vara) att man inte tolererar det borde göra mycket. Som Babbus berättade om ens egen sinnesstämmning. Är man osäker och har en ögontjänare till häst, inte så bra kombination!
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Du har fått en massa bra svar, och det är jättebra att du jobbar med att få bort beteendet.

Det diskuteras en hel del i tråden om våld eller icke-våld. Här är mina tankar om korrigering av ett beteende.

Olika hästar är olika känsliga för kroppsspråk. Vissa hästar, t.ex. de som passar ypperligt på en ridskola, är ganska okänsliga mot kroppsspråk och reagerar inte nämnvärt när någon springer/skriker/viftar med armarna. Andra hästar är väldigt känsliga och hoppar och blir stressade av sådant beteende och även av mer subilt kroppsspråk. Beroende på vilken typ av häst man hanterar behöver man vara olika tydlig.

Vid korrigering av en känslig häst behöver man oftast bara använda små signaler för att hästen ska reagera. Om man hanterar en mer okänslig häst kan man behöva vara hårdare i sin korrigering. Jag kan aldrig tänka mig att t.ex. älgen eller Nafayette skulle dunka sopkvasten i rumpan på en känslig häst (den skulle sitta i armaturen då...). Om de är sådana duktiga hästmänniskor som de verkar, så sparkar troligtvis aldrig den känsliga hästen mot dem då de ser tendensen komma och med en blick och en kroppsrörelse får hästen att stå still. En mer ovan hästhanterare hade dock inte sett sparken komma förrens det är för sent, och i det läget är det svårt att hitta en "lagom" korrigering.

Jag tror att en känslig häst som korrigeras för hårt blir skärmd och en okänslig häst som korrigeras för löst inte lär sig. Men korrigering är inte så enkelt att det bara handlar om rätt grad. A och O är rätt TIMING för korrigeringen och eftergiften (kommer till den sedan). För att korrigeringen ska vara verksam handlar det om någon sekund från beteende till korrigering. Därför är jag MYCKET skeptisk till round up som akut korrigering (som jag förstår det är det vad Ella förespråkar). Däremot säger jag varken bu eller bä om det som ledarskapsövning.

Det tredje kruxet är eftergift. När beteendet korrigerats måste hästen få eftergift. Troligtvis behöver den inte en massa kramar och klappar, utan helt enkelt en eftergift i kroppsspråket. Så fort hästen har ställt sig till rätta med alla fyra hovarna på marken och korrigeringen har klingat ut måste människan anpassa sitt kroppsspråk till självsäkert men icke hotfullt. Det är väldigt lätt att vi fortfarande är arga och uppblåsta en stund efter en incident. Om hästen sedan klarar samma sak utan reagera felaktigt ska den ha förstärkt belöning i form av mjuka ord och eftergift.

Det fjärde kruxet är KONSEKVENS. Om man har bestämt sig för att ett beteende är felaktigt så måste man stå för det, varje dag och hela tiden. En häst blir mycket förvirrad om jag på måndagen skäller och slår för en sak, som den sedan upprepar på onsdagen utan att jag reagerar, för att på fredagen skälla och slå igen. Därför gäller det att välja sina fighter...

Det femte man ska tänka på tycker jag är VAD det är man korrigerar, alltså varför saken händer. Sedan tycker jag att det är helt ok för mig som människa att anpassa mitt beteende inom rimliga gränser. Exempelvis är det som beskrivs om en bakskygg häst. En bakskygg häst som slår måste också korrigeras, men väldigt mjukt då den är rädd. Sedan får jag anpassa mitt beteende efter det. Ett exempel ur mitt hästliv just nu är en märr som inte gillar att bli ryktad och sadlad. Hon visar gärna sitt missnöje och viftar med huvudet ibland, klapprar lite med tänderna och lyfter på bakhoven en aning. Hon har INGEN tendens att bita eller kicka mig utan berättar bara att hon tycker det är jäkligt irriterande. Jag väljer att inte ta den fighten eftersom ingen kommer komma till skada. Någon gång har hon viftat med benet när jag är i närheten, och då har jag korrigerat för att markera att hon ska akta mig.

I exemplet med den kittliga hästen skulle jag använda mig av mina egna tips genom att fundera på om hästen är tuff eller känslig, och på förhand fundera ut en lämplig korrigeringsmetod. Förslagsvis börjar man med nivå 5 (av 10) och ökar sedan succesivt om inte korrigeringen hjälper.

Sedan skulle jag anpassa mitt beteende till hästen (vilket TS säkert redan har gjort) på det sättet att jag till en början skulle undvika de ställen jag vet att hästen slår när jag tar. Detta för att jag inte tycker om att bli sparkad. Sedan skulle jag pilla MYCKET där, och pilla lite längre och längre mot obehagszonen. Det gäller att vara uppmärksam på hästen och så fort den visar minsta tecken på att lyfta bakbenet skulle jag korrigera, för att sedan slappna av i mitt kroppsspråk, fortsätta pilla och berömma när jag kan pilla på samma ställe utan att hästen lyfter hoven. Dvs timing i korrigeringen OCH eftergiften. Om jag sedan kan pilla lytterligare lite utan att hästen lyfter hoven skulle jag berömma igen. OBS! Beröm inte hela tiden, då tappar berömmet lite av sitt värde.

Vad gäller ditt huvudproblem, en hov som inte har någon sko, så har du några alternativ som bara du själv kan avgöra vad som är bäst: a) dra av den andra skon, b) be någon sko den sista hoven, om du och personen törs försöka, c) ta ut samma hovslagare och en veterinär som söver hästen.

Men du MÅSTE lära hästen att sköta sig. Du har inte lyckats förrens du kan ta den ÖVERALLT. DÅ är det dags att låta någon annan hästvan börja ta i din hästs bakdel.

Lycka till!
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

*KL*

Det är konstigt att många här inte har studerat en flock hästar i verkligheten. Är ni ens medvetna hur hästar fostrar varandra? När de sparkar varandra är det klart mkt hårdare tag än vad det är om hovis skulle klappa till den.
Jag tycker inte heller att en häst skall pryglas, men när den är uppenbarligen farlig för sin omgivning då ska man säga till på skarpen EN gång o det ska banne mig räcka.

Har själv ett shettissto som när hon kom till mig mig för lite drygt ett år sedan var väldigt lätt på bakdelen, hon fick en rejäl tillsägning o inte har hon sparkat en enda gång sedan dess, öronen är ofta strukna bakåt men hon gör baske mig inget.
Det gäller att säta sig i respekt för dessa djuren, de är liksom flera 100kg tyngre än oss.
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jo, men jag håller med dig. Har i stort sett alltid spöet när jag leker med min häst. Mest som förlängd arm men även som en säkerhetsgrej. Skulle min häst försöka flytta mig smäller jag till henne. Faktiskt. Så enkelt är det. Hon flyttar inte mig för jag har högst rang och jag bestämmer. Sen, när hon hoppar undan backar jag och flyttar henne istället för att visa att jag bestämmer. Men så fort hon hoppar unden berömmer jag också. Jag behåller hela tiden mitt lugn (detta har jag lagt ner jättemycket träning på, och nu kan jag hålla mig lugn även i de mest stressade situationer).

Men om en ranglåg häst försöker flytta den ranghöga från sin höhög vänder den hästen rumpan till för att markera att detta är min hög. Om detta inte hjälper sparkar den. Samma sak kan det vara med TS häst. Då gäller det att ta över rangen och visa att det är jag som bestämmer. Den som flyttar är den som får högst rang och den som flyttas är den som får lägre rang. Detta är jätteviktigt att komma ihåg, och får under inga omständigheter brytas! Då kan hästen bli farlig.

Tillägger: Hästar gör ofta så att de först markerar, och sedan smäller det. En chans har den andre på sig, lyssnar den inte ja, då är hotet gjort. Därför är det, som du säger, viktigt att man visar hästen att man menar allvar. Om hästen ska kunna lita på dig måste den också ha full tillit på dig att du kan försvara den. Annars kan den inte känna sig trygg med dig. Om man gång på gång hotar hästen, men aldrig gör det man hotat med kommer den inte att ta dig på allvar. Den kommer inte att lyssna på dig. Men detta är förutsatt att hästen redan vet vem som bestämmer. Om en ranglåg häst hotar med att köra bort en ranghögre (alltså försöker ta över rangen genom våld) försvarar ju den ranghöge hästen sin plats...[/QUOTE]




Jo, fast å andra sidan (eller, bara en erfarenhet jag fått av mitt sto). Om man snärtar till hästen med spöet när den försöker sparkas (försvara sin plats) tror jag bara att man får en ännu sämre relation till hästen. Det är nästan bara de underlägsna som tar till våld, den ranghöge räcker det med att den marerar så går den andre undan. Tar du till våld vid ett sånt tillfälle tror jag att hästen ser dig som ranglåg. Den sparkar alltså nästa gång. Fast den bara hotat första gången. (är dock inte helt säker på om min teori stämmer).

Men om hästen hotar med att sparka mig skulle jag iställer flytta undan den. Hästar underviker ju helst våld, så om man kan visa hästen på ett vänligt men bestämt sätt vad man tillåter och inte tillåter, tror jag att hästen förstår och får förtroende för en bäst.

Dock kanske det inte heller är fel att smälla till hästen, om den försöker sparka. Men jag har bara gjort det om hästen försökt flytta på mig...

Aja, vill gärna höra era teorier? Hur skulle ni agerat?

I första citatet skriver du hur du agerar med ett spö i hagen...:confused:
Det är helt okey att använda ett spö i hagen som en förlängd arm att slå till hästen med spöt men det är inte tillåtet att dra en kvast i häcken på en häst som slår när han gör det för att visa VEM som bestämmer ???
Nästa stund skriver du att det inte är bra att slå hästen när den sparkar för då kan det förstöra din relation till hästen :devil::confused: Förlåt men än är inte sista idioten född :eek:

Mia:devil:
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Du har fått en massa bra svar, och det är jättebra att du jobbar med att få bort beteendet.

Det diskuteras en hel del i tråden om våld eller icke-våld. Här är mina tankar om korrigering av ett beteende.

Olika hästar är olika känsliga för kroppsspråk. Vissa hästar, t.ex. de som passar ypperligt på en ridskola, är ganska okänsliga mot kroppsspråk och reagerar inte nämnvärt när någon springer/skriker/viftar med armarna. Andra hästar är väldigt känsliga och hoppar och blir stressade av sådant beteende och även av mer subilt kroppsspråk. Beroende på vilken typ av häst man hanterar behöver man vara olika tydlig.

Vid korrigering av en känslig häst behöver man oftast bara använda små signaler för att hästen ska reagera. Om man hanterar en mer okänslig häst kan man behöva vara hårdare i sin korrigering. Jag kan aldrig tänka mig att t.ex. älgen eller Nafayette skulle dunka sopkvasten i rumpan på en känslig häst (den skulle sitta i armaturen då...). Om de är sådana duktiga hästmänniskor som de verkar, så sparkar troligtvis aldrig den känsliga hästen mot dem då de ser tendensen komma och med en blick och en kroppsrörelse får hästen att stå still. En mer ovan hästhanterare hade dock inte sett sparken komma förrens det är för sent, och i det läget är det svårt att hitta en "lagom" korrigering.

Jag tror att en känslig häst som korrigeras för hårt blir skärmd och en okänslig häst som korrigeras för löst inte lär sig. Men korrigering är inte så enkelt att det bara handlar om rätt grad. A och O är rätt TIMING för korrigeringen och eftergiften (kommer till den sedan). För att korrigeringen ska vara verksam handlar det om någon sekund från beteende till korrigering. Därför är jag MYCKET skeptisk till round up som akut korrigering (som jag förstår det är det vad Ella förespråkar). Däremot säger jag varken bu eller bä om det som ledarskapsövning.

Det tredje kruxet är eftergift. När beteendet korrigerats måste hästen få eftergift. Troligtvis behöver den inte en massa kramar och klappar, utan helt enkelt en eftergift i kroppsspråket. Så fort hästen har ställt sig till rätta med alla fyra hovarna på marken och korrigeringen har klingat ut måste människan anpassa sitt kroppsspråk till självsäkert men icke hotfullt. Det är väldigt lätt att vi fortfarande är arga och uppblåsta en stund efter en incident. Om hästen sedan klarar samma sak utan reagera felaktigt ska den ha förstärkt belöning i form av mjuka ord och eftergift.

Det fjärde kruxet är KONSEKVENS. Om man har bestämt sig för att ett beteende är felaktigt så måste man stå för det, varje dag och hela tiden. En häst blir mycket förvirrad om jag på måndagen skäller och slår för en sak, som den sedan upprepar på onsdagen utan att jag reagerar, för att på fredagen skälla och slå igen. Därför gäller det att välja sina fighter...

Det femte man ska tänka på tycker jag är VAD det är man korrigerar, alltså varför saken händer. Sedan tycker jag att det är helt ok för mig som människa att anpassa mitt beteende inom rimliga gränser. Exempelvis är det som beskrivs om en bakskygg häst. En bakskygg häst som slår måste också korrigeras, men väldigt mjukt då den är rädd. Sedan får jag anpassa mitt beteende efter det. Ett exempel ur mitt hästliv just nu är en märr som inte gillar att bli ryktad och sadlad. Hon visar gärna sitt missnöje och viftar med huvudet ibland, klapprar lite med tänderna och lyfter på bakhoven en aning. Hon har INGEN tendens att bita eller kicka mig utan berättar bara att hon tycker det är jäkligt irriterande. Jag väljer att inte ta den fighten eftersom ingen kommer komma till skada. Någon gång har hon viftat med benet när jag är i närheten, och då har jag korrigerat för att markera att hon ska akta mig.

I exemplet med den kittliga hästen skulle jag använda mig av mina egna tips genom att fundera på om hästen är tuff eller känslig, och på förhand fundera ut en lämplig korrigeringsmetod. Förslagsvis börjar man med nivå 5 (av 10) och ökar sedan succesivt om inte korrigeringen hjälper.

Sedan skulle jag anpassa mitt beteende till hästen (vilket TS säkert redan har gjort) på det sättet att jag till en början skulle undvika de ställen jag vet att hästen slår när jag tar. Detta för att jag inte tycker om att bli sparkad. Sedan skulle jag pilla MYCKET där, och pilla lite längre och längre mot obehagszonen. Det gäller att vara uppmärksam på hästen och så fort den visar minsta tecken på att lyfta bakbenet skulle jag korrigera, för att sedan slappna av i mitt kroppsspråk, fortsätta pilla och berömma när jag kan pilla på samma ställe utan att hästen lyfter hoven. Dvs timing i korrigeringen OCH eftergiften. Om jag sedan kan pilla lytterligare lite utan att hästen lyfter hoven skulle jag berömma igen. OBS! Beröm inte hela tiden, då tappar berömmet lite av sitt värde.

Vad gäller ditt huvudproblem, en hov som inte har någon sko, så har du några alternativ som bara du själv kan avgöra vad som är bäst: a) dra av den andra skon, b) be någon sko den sista hoven, om du och personen törs försöka, c) ta ut samma hovslagare och en veterinär som söver hästen.

Men du MÅSTE lära hästen att sköta sig. Du har inte lyckats förrens du kan ta den ÖVERALLT. DÅ är det dags att låta någon annan hästvan börja ta i din hästs bakdel.

Lycka till!

Tack! O bra skrivet förresten, men jag tror det var riktat till TS...!?
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

*kl*

Nu har jag inte läst hela tråden men jag har i allafall uppfattat att en del tycker det är ok att ge hästen en smäll om den dummar sig medans andra tycker att det räcker med NH och ledarskapsövningar.

Jag skulle säga som så att är det fara för ens liv, och i TS fall även fara för hovslagarens och andra människors liv, så är det befogat att stampa ner foten och säga till hästen att "så här uppför man sig inte!". NH och ledarskapsövningar kan vara ett bra komplement för att få ett bra samspel med hästen men ibland räcker inte det. Och hovslagaren som skor ett par gånger per år hinner aldrig få det ledarskapet du får tillsammans med din häst. Hur ska man då göra vid skoning? ska hästägaren stå och hålla upp hoven?

När jag läst lite i tråden så kommer jag att tänka på min f.d medryttarhästs stallkompis, ett "rödhårigt" 3-årigt sto som verkligen ville bossa över allt och alla om hon fick chansen.
Vek man en tum när hon kom emot en med bakåtstrukna öron så kunde det smälla. Stod man pall och visade att detta är inte acceptabelt så blev hon oftast ganska trevlig efter ett litet tag.
Ägaren gav även tips om att ta med sig nåt i hagen att kunna kasta på henne om hon uppförde sig illa. Säkerheten framför allt.
Kan ju säga att när den "lilla damen" bitchade sig inne i spiltan och viftade med bakbenen, då kunde hon få sig en rejäl klatch på bakdelen och ofta blev hon då lite konfunderad och kunde stå som ett litet ljus, fundera och tugga lite och uppföra sig bra undertiden man fortsatte borsta, täcka eller vad man nu höll på med.
Kan ju även tillägga att ägaren tränade/tränar en hel del NH och ledarskapsövningar med henne och visst ger det effekt men inte för att fullt ut komma över hennes bitchiga stofasoner. Då krävdes det lite pondus från ägarens/människans sida också.
Men som sagt så var ledarskapsövningar ett bra komplement och oftast var hon trevligare att hantera efter att hon fått aktivera sig lite.

Åter till det jag hunnit läsa i tråden så håller jag med om att det inte är hovlagarens uppgift att fostra hästen. Har ju sett skräckexempel på hovslagare som gormat och rytit men också hovslagare som frågat innan de börjat sko "är det okej om jag säger till h*n om h*n beter sig illa?".
Sen tycker jag det är viktigt att ta reda på varför hästen slår innan man börjar med sina "metoder". En klatch på rumpan kan vara ödesdigert för en häst som har ont eller som är bakskygg/rädd, medans det kan vara en mycket effektiv metod på en häst som bara slår för att "sätta upp sig" mot människan.
Nu är jag ingen som går omkring och slår hästar till höger och vänster men då det är nödvändigt tänker jag "hellre en gång ordentligt och sen aldrig mer än en massa småduttande som hästen ändå inte tar på allvar".
Börjar en vildhäst kaxa mot ledarhästen så smäller det på en gång, ledarhästen skulle aldrig backa undan vid ett sånt tillfälle.
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jo, fast å andra sidan (eller, bara en erfarenhet jag fått av mitt sto). Om man snärtar till hästen med spöet när den försöker sparkas (försvara sin plats) tror jag bara att man får en ännu sämre relation till hästen. Det är nästan bara de underlägsna som tar till våld, den ranghöge räcker det med att den marerar så går den andre undan. Tar du till våld vid ett sånt tillfälle tror jag att hästen ser dig som ranglåg. Den sparkar alltså nästa gång. Fast den bara hotat första gången. (är dock inte helt säker på om min teori stämmer).

Men om hästen hotar med att sparka mig skulle jag iställer flytta undan den. Hästar underviker ju helst våld, så om man kan visa hästen på ett vänligt men bestämt sätt vad man tillåter och inte tillåter, tror jag att hästen förstår och får förtroende för en bäst.

Dock kanske det inte heller är fel att smälla till hästen, om den försöker sparka. Men jag har bara gjort det om hästen försökt flytta på mig...

Aja, vill gärna höra era teorier? Hur skulle ni agerat?

Det här håller jag helt med dig om!!!
Jag har aldrig sett en ranghög häst verkligen sparka en ranglåg.

När det är någon som slåss så är det ju när rangen inte är självklar, den som då försöker hävda sig slåss ju men förlorar nästan alltid.

Jag flyttar hästarna om de kollar om de är högre än mig i rang, att slå till dem finns inte i min värld, jag vill inte bli uppfattad som någon liten uppstickare som vill försöka ta mig upp i rang, min rang är självklar och det märker ju hästarna.

Ingen av mina hästar skulle försöka börja äta när jag håller i deras hö, därför att jag inte tolererar det, det är min mat tills jag säger att det är ok att äta.

Att vifta med sopborstar är ju helt vansinnigt, vad gör en sopborste för nytta om hästen ger igen? Man måste inse att hästen är hanterbar för sin godhets skull, det finns inte elaka hästar, men en väldigt massa missförstådda, sen finns det hästar som inte är så smarta och de som aldrig lärt sig hästspråk, men det är ju inte deras fel, varför slå dem med sopkvasten för att de är lite dumma?
Men det är klart, dumma barn agades också för inte så länge sedan:crazy:


Gå ut och sätt er och titta på hästarna och se hur de egentligen gör, så ser ni snart att de som slåss är de som är lägst i rang eller de som aldrig lärt sig hästspråk.


Jag har aldrig sysslat med nh, jag har bara mitt sunda förnuft och har studerat hästar länge och mycket.
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

*KL*

Det är konstigt att många här inte har studerat en flock hästar i verkligheten. Är ni ens medvetna hur hästar fostrar varandra? När de sparkar varandra är det klart mkt hårdare tag än vad det är om hovis skulle klappa till den.
Jag tycker inte heller att en häst skall pryglas, men när den är uppenbarligen farlig för sin omgivning då ska man säga till på skarpen EN gång o det ska banne mig räcka.

Har själv ett shettissto som när hon kom till mig mig för lite drygt ett år sedan var väldigt lätt på bakdelen, hon fick en rejäl tillsägning o inte har hon sparkat en enda gång sedan dess, öronen är ofta strukna bakåt men hon gör baske mig inget.
Det gäller att säta sig i respekt för dessa djuren, de är liksom flera 100kg tyngre än oss.

:bow::bow:
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

:o
Trodde jag använde stora svarsknappen, dvs svarade TS. Men antingen blev det knas i mitt huvud eller med knappen. Ber om ursäkt och hoppas att TS läser inlägget även om det inte ser ut att vara adresserat till henne (vilket det var).
:o
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Det jag menar är att jag kan använda spöet som försvar om min häst t ex skulle anfalla mot mig eller springa över mig (hon har inte gjort det och skulle inte göra det heller, men med spöet kan jag markera att du springer inte över mig och även skydda mig själv, ifall det skulle behövas. Om leken skulle bli våldsam. Men det är en väldigt liten risk då jag har full kontroll!)

Däremot är jag osäker på om det faktiskt skulle hjälpa med att smälla till hästen om den sparkas på det sättet som TS betyder. Det är ju en helt annan situation. Hästen är uppbunden och kanske försvarar sig för att den känner sig klämd eller rädd. Därför tror jag att det kanske kan hjälpa om TS får ett fint förtroende med hästen så att den litar på henne.

Men jag vet inte. Bara en teori jag hade.

I hagen däremot är hästen helt fri, och går den till "anfall" eller försöker flytta mig genom hot gör den ju det för att den vill ta över rangen över mig. Den är inte fastbunden utan kan när som helst springa iväg. Sen kan det kanske mycket väl vara så att hästen vill visa sin överlägsenhet i gången också. Men då tror jag faktiskt, både ur säkerhetssynpunkt och ur förtroende att det ändå är bättre att visa hästen sin plats någon annanstans och bygga upp ett förhållande...

Men bara teorier som sagt. har aldrig haft en sådan här häst själv, eller iaf inte en lika aggressiv häst...

Hoppas du förstår skillnaden
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Håller med dig! Bra skrivet :bow:

och vilket fall det än är, så blir det ju ändå mycket enklare om hästen vet vem som är ledaren och har ett bra förtroende för henne/honom. Det var därför jag föreslog hur TS skulle kunna jobba med sin häst, och sen förhoppningsvis bara behöva markera med kroppspråket vad som inte är tillåtet!

Men det finns nog flera tusentals sätt att lösa problem.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Förtvivlad.. :'/

Det jag menar är att jag kan använda spöet som försvar om min häst t ex skulle anfalla mot mig eller springa över mig (hon har inte gjort det och skulle inte göra det heller, men med spöet kan jag markera att du springer inte över mig och även skydda mig själv, ifall det skulle behövas. Om leken skulle bli våldsam. Men det är en väldigt liten risk då jag har full kontroll!)

Däremot är jag osäker på om det faktiskt skulle hjälpa med att smälla till hästen om den sparkas på det sättet som TS betyder. Det är ju en helt annan situation. Hästen är uppbunden och kanske försvarar sig för att den känner sig klämd eller rädd. Därför tror jag att det kanske kan hjälpa om TS får ett fint förtroende med hästen så att den litar på henne.

Men jag vet inte. Bara en teori jag hade.

I

I hagen däremot är hästen helt fri, och går den till "anfall" eller försöker flytta mig genom hot gör den ju det för att den vill ta över rangen över mig. Den är inte fastbunden utan kan när som helst springa iväg. Sen kan det kanske mycket väl vara så att hästen vill visa sin överlägsenhet i gången också. Men då tror jag faktiskt, både ur säkerhetssynpunkt och ur förtroende att det ändå är bättre att visa hästen sin plats någon annanstans och bygga upp ett förhållande...

Men bara teorier som sagt. har aldrig haft en sådan här häst själv, eller iaf inte en lika aggressiv häst...

Hoppas du förstår skillnaden

Förstår fortfarande inte hur du tänker i hagen så måste du ha spö för att leka med hästen och som en förlängd arm enligt dina inlägg som jag citerat och då får du slå till med spöt :idea:

Här skriver du att du tar med spöt om din häst skulle anfalla dig och springa över dig :idea: Varför har du överhuvudtaget en tanke och tar med dig spöt till hagen när du har sååå bra kontakt med din häst ?

Men en häst i stallgången som är *tjurapa* och blir tjurig och vill sparka bort dig för att du är lägre i rangen än henne .
Den hästen ska man *prata med *:idea::D

Mina hästar skulle (troligen ) aldrig anfalla mig i hagen , jag skulle ALDRIG ta med mig ett spö för att leka jaga bort leken OM hästarna kommer för nära eller anfaller så jag måste använda ett spö för att slå in ledarskapet i hagen .

Jag tränar inget ledarskap jag är LEDAREN !!! I all min hästhantering och det behöver inte tränas men skulle en av dom mot förmodan hota /sparka mig i stallgången så skulle jag ta det som är i närheten och dänga till pållen oavsett om det är en kvast eller grimma jag har i näven .

Mia
 
Senast ändrad:
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jag anser mig ha en bra relation med min häst, ja! Och hon tycker att det är kul att leka med mig och jag tror aldrig att hon skulle anfalla mig. Men eftersom jag bara är 14 år är jag fortfarande barn och det innebär att mamma fortfarande bestämmer över mig. Och enligt henne måste jag ha spö och ridhjälm på mig när jag leker så, eftersom det faktiskt kan hända saker. Hon kanske hoppar lite lekfullt mot mig när vi tvärvänder eller så, och därför vill jag kunna markera och visa att jag inte tollererar att hon är i min zon. När hästar leker kan det gå hett till, och jag har full kontroll över min häst när vi leker. Kan när som helst stanna henne!

Men grejen är den att jag måste ha spöet för att kunna mota bort henne. Jag har dock aldrig använt det så, men det finns där inte bara som en förlängd arm utan även för min säkerhet.

Här finns för övrigt bilder på när jag leker med min häst, de flesta i en väldigt stor hage.

http://www.pixbox.se/alb639636
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

*KL*

Det är konstigt att många här inte har studerat en flock hästar i verkligheten. Är ni ens medvetna hur hästar fostrar varandra? När de sparkar varandra är det klart mkt hårdare tag än vad det är om hovis skulle klappa till den.
Jag tycker inte heller att en häst skall pryglas, men när den är uppenbarligen farlig för sin omgivning då ska man säga till på skarpen EN gång o det ska banne mig räcka.

Har själv ett shettissto som när hon kom till mig mig för lite drygt ett år sedan var väldigt lätt på bakdelen, hon fick en rejäl tillsägning o inte har hon sparkat en enda gång sedan dess, öronen är ofta strukna bakåt men hon gör baske mig inget.
Det gäller att säta sig i respekt för dessa djuren, de är liksom flera 100kg tyngre än oss.

:bow: vågade inte skriva så själv...:o många bör titta nån dag på vad hästarna gör med varann o fundera på vad en mänsklig smäll egentligen är i jämförelse... jag är INGEN förespråkare av våld men ibland krävs en ordentlig tillsägelse o den kanske inse ser så vacker ut just då men rätt utförd är den ack så effektiv...
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jag tränar inget ledarskap jag är LEDAREN !!! I all min hästhantering och det behöver inte tränas men skulle en av dom mot förmodan hota /sparka mig i stallgången så skulle jag ta det som är i närheten och dänga till pållen oavsett om det är en kvast eller grimma jag har i näven .

Mia[/B]

Jo, jag behöver inte leka med min häst så. Men det har gjort att vi fått en otroligt fin relation till varann. Det är något mer än bara säkerhetsfull hantering, det är kärlek byggd på ömsesidig respekt! Som även bygger på min säkerhet. Hon följer mig ut ur stallet utan att jag ens behöver nudda henne. Jag kan leda henne utan grimskaft, stanna stoppa och backa henne helt löst. Trots att hennes kompis står och skriker i stallet lyssnar och följer hon mig. Det gör hon för att hon respekterar mig som ledare och tycker om mig.

Jag skriver inte detta för att jag vill skryta, utan för att jag vill berätta att på det sättet som jag beskrivit i tråden har jag fått en underbar relation till min häst! Och hon skulle inte komma på tanken att sparka eller bita mig. Och skulle hon av någon andledning göra detta, är det klart att jag skulle säga ifrån. Men om man har en riktigt fin relation till hästen kan det räcka med kroppspråk som hot, man behöver alltså bara hota och inte ta till våld.

därför skrev jag här. Men det är så många som inte förstår vad jag menar, inte vill förstå eller tycker det är fel. Så jag tror inte jag skriver här mer. TS får avgöra själv hur hon ska lösa det, jag gav bara tips och delade med mig av mina teorier och erfarenheter.

Men jag är inte duktig, så jag kan lika gärna hålla tyst...
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

:bow: vågade inte skriva så själv...:o många bör titta nån dag på vad hästarna gör med varann o fundera på vad en mänsklig smäll egentligen är i jämförelse... jag är INGEN förespråkare av våld men ibland krävs en ordentlig tillsägelse o den kanske inse ser så vacker ut just då men rätt utförd är den ack så effektiv...

Jo, men då måste ju hästen också veta vem som har högst rang. Den måste veta att människan har högre rang än den själv!

För vad skulle hända om en ranglåg häst sparkade till en ranghögre, tror ni? Jo, jag tror iaf att den ranghöga skulle visa den ranglåga sin plats.

Därför kan hästen bli farlig om man tar till våld när den är den ranghöga...
 
Sv: Förtvivlad.. :'/

Jo, men då måste ju hästen också veta vem som har högst rang. Den måste veta att människan har högre rang än den själv!

För vad skulle hända om en ranglåg häst sparkade till en ranghögre, tror ni? Jo, jag tror iaf att den ranghöga skulle visa den ranglåga sin plats.

Därför kan hästen bli farlig om man tar till våld när den är den ranghöga...


Snälla Ella du skrev att du är 14 år det är kul att du har bra förtroende mellan din häst och dig .men stor erfarenhet har du inte av hästar du sitter och talar emot människor med bra mycket mer erfarenhet av hästhantering som inte vill att det ska hända något när detta sto som Dockan har som är *vrångapa * som Nafaytte kallar dessa ston .

Och Nafayette har gett bra råd som kan få stoet att sluta sparka folk !
Frågan är hur många pållen ska sparka innan kvasten åker in i baken på pållen ?

Det har redan skett minst 2 gånger enligt tråden ?


Mvh Mia och Lycka till med din egen pålle :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästhantering Jag har ett helt fantastiskt halvblodsto som alltid har fungerat med alla hästar hon gått med. Unga, gamla, stora som hus, småttingar...
Svar
5
· Visningar
2 583
Senast: Stereo
·
Hästhantering Köpte en ny häst i veckan (unghäst). Den är inte jättehanterad men snäll. Kan lyfta hovarna utan problem osv. Den går på bete med mina...
2
Svar
23
· Visningar
4 153
Senast: MiniLi
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 149
Senast: Freazer
·
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
13 198

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Mysig/romantisk restaurang i Stockholm
  • Black Friday
  • Avstå jobbresor

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Ridskoleryttare
  • Annonsera mera VII

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp