Föl 2022

[Summerwind]

Jag visste inte riktigt om min "förlossningsberättelse" hörde hemma här eller i tråden för dräktiga ston, men väljer att lägga den här. Varning för långt. Hoppa över om ni vill.

Inatt kom han äntligen min så otroligt efterlängtade kille e. Fortnite ue. Briar. Än vågar jag inte andas ut men han vill ändå finnas med gör i tråden.

Det blev en jobbig förlossning. Stoet la sig och fölade utan förvarning. Jag blev väckt av sambon som hade koll i kameran och jag var på plats i stallet 15 min senare. Ingenting mer än fosterblåsan syntes och det hände inget mer under värkarna. Fick gå in och räta till benen då ett framben var böjt. Då kom frambenen och mulen, men där tog det stopp igen. Kimbi krystade och krystade och vi försökte hålla emot för att hjälpa henne, men det hände typ inget. Insåg att huvudet inte låg mellan frambenen som det ska utan uppepå och böjt på sniskan. Då hade hon hållit på och krystat typ en timme och var helt slut. Vi trodde bebis var död men det fanns små livstecken så vi beslöt att hjälpa henne genom att dra vid värkarna. Vi lyckades och ut kom han pigg som en mört.

Kimbi blev dock liggande. Hon var verkligen helt slut. Efter ett tag gjorde hon försök att resa sig men bakbenen bar henne inte. Veterinären kom och kunde ge "det mesta" och då kom hon upp till slut. Hon hade dock ont och var väldigt svullen där bak.

Fölis kom upp på benen korta stunder både själv och med hjälp, men han var lite ballerina fram och veka kotor bak så han hade det kämpigt. Vi lyckades inte få honom att dia men han åt glatt det jag mjölkade ur. Där trodde vi att allt ändå skulle lösa sig, men framåt 4-tiden lyckades han inte komma upp längre. Han försökte inte ens stå när man hjälpte honom.

Så för att snabbspola lite så har jag mjölkat stoet och gett hela natten och förmiddagen och fölis lyckas inte resa sig alls. Vet kom ut igen på fm och kände på stoet. Inga jättestora skador kände han men rådde oss att åka till klinik.

Nu är de på Strömsholm, och jag är orolig för både mitt sto och fölet. De har tagit en massa prover och tror mest på att fölet blivit svagt eftersom han inte lyckats dia. Det vi mjölkat ut kanske inte var tillräckligt. De skulle göra foal check ikväll. Stoet har revor på livmodern men det verkade ändå ok.

Grabben är vid gott mod. Han äter och är väldigt kontaktsökande. Han ramlar runt lite men lyckas inte komma upp. Nu håller jag tummarna för bra besked imorgon.

Nu checkar jag strax ut efter att ha sovit 1h sedan klockan 8 igår morse

Visa bifogad fil 92566

Håller tummarna och hoppas att det går bra!

 

[Novalisa]

@Marty håller tummarna att allt går vägen för både sto och föl!

 

[Tualma]

@Marty, jag håller alla tummar och tår jag har för att det går bra ❤!
Vilket jobb ni gjorde som fick ut ungen. Så bra gjort.

 

[elle12]

Jag visste inte riktigt om min "förlossningsberättelse" hörde hemma här eller i tråden för dräktiga ston, men väljer att lägga den här. Varning för långt. Hoppa över om ni vill.

Inatt kom han äntligen min så otroligt efterlängtade kille e. Fortnite ue. Briar. Än vågar jag inte andas ut men han vill ändå finnas med gör i tråden.

Det blev en jobbig förlossning. Stoet la sig och fölade utan förvarning. Jag blev väckt av sambon som hade koll i kameran och jag var på plats i stallet 15 min senare. Ingenting mer än fosterblåsan syntes och det hände inget mer under värkarna. Fick gå in och räta till benen då ett framben var böjt. Då kom frambenen och mulen, men där tog det stopp igen. Kimbi krystade och krystade och vi försökte hålla emot för att hjälpa henne, men det hände typ inget. Insåg att huvudet inte låg mellan frambenen som det ska utan uppepå och böjt på sniskan. Då hade hon hållit på och krystat typ en timme och var helt slut. Vi trodde bebis var död men det fanns små livstecken så vi beslöt att hjälpa henne genom att dra vid värkarna. Vi lyckades och ut kom han pigg som en mört.

Kimbi blev dock liggande. Hon var verkligen helt slut. Efter ett tag gjorde hon försök att resa sig men bakbenen bar henne inte. Veterinären kom och kunde ge "det mesta" och då kom hon upp till slut. Hon hade dock ont och var väldigt svullen där bak.

Fölis kom upp på benen korta stunder både själv och med hjälp, men han var lite ballerina fram och veka kotor bak så han hade det kämpigt. Vi lyckades inte få honom att dia men han åt glatt det jag mjölkade ur. Där trodde vi att allt ändå skulle lösa sig, men framåt 4-tiden lyckades han inte komma upp längre. Han försökte inte ens stå när man hjälpte honom.

Så för att snabbspola lite så har jag mjölkat stoet och gett hela natten och förmiddagen och fölis lyckas inte resa sig alls. Vet kom ut igen på fm och kände på stoet. Inga jättestora skador kände han men rådde oss att åka till klinik.

Nu är de på Strömsholm, och jag är orolig för både mitt sto och fölet. De har tagit en massa prover och tror mest på att fölet blivit svagt eftersom han inte lyckats dia. Det vi mjölkat ut kanske inte var tillräckligt. De skulle göra foal check ikväll. Stoet har revor på livmodern men det verkade ändå ok.

Grabben är vid gott mod. Han äter och är väldigt kontaktsökande. Han ramlar runt lite men lyckas inte komma upp. Nu håller jag tummarna för bra besked imorgon.

Nu checkar jag strax ut efter att ha sovit 1h sedan klockan 8 igår morse

Visa bifogad fil 92566

Hoppas det går åt rätt håll!! Ser fin ut!

Min satt också som berget för mitt maidensto. Som tur är bor jag granne med en kobonde som är min backup. Fick ringa och väcka honom, och han och sambon ( som vanligen inte håller på med hästarna) lyckade med gemensamma krafter få ut ungen, tror inte att stoet och jag klarat det själva.
Sedan blev det kvarstående efterbörd, så vet fick komma ut, släppte efter en del behandling, men pc och sköljning några dagar. Fölis foalcheck var på topp, trots stående fölning med navelsträng som gick av väldigt snabbt.
Fölis är väldigt hungrig, så jag fodrar på stoet än mer, och hoppas det är tillräckligt. Sedan har jag fått ge honom för magen då han gick och tryckte en del, men allt mekonium har kommit ut. Det är mycket att oroa sig för tiden efter fölning, man hoppas det stabiliserar sig snart! Detta var föl nummer 12 för mig, men man glömmer mellan åren hur det är. Ska inte betäcka i år, får se om det blir fler föl något annat år när jag bara kommer ihåg hur härligt det är med föl då allt går bra!
Just nu står stoet i boxen med ett sovande föl framför sig, en bra syn att vakna upp till!

I dag ska jag fixa en stor korg med ost och lite annat gott till min underbara granne!!

 

[prinsessfeminist]

Absolut! Min ordinerades boxvila med mååååånga korta promenader på hårt underlag. Han fick också sjukbeslag.

Ja, gud så vi höll på, du och jag... Min är fortfarande vek bak, men nu kan man inte göra mer.
@Nytant - det är ett redigt jobb och mycket oro för benen om fölet inte reser upp sig inom ett par dygn.

 

[Marty]

Hoppas det går åt rätt håll!! Ser fin ut!

Min satt också som berget för mitt maidensto. Som tur är bor jag granne med en kobonde som är min backup. Fick ringa och väcka honom, och han och sambon ( som vanligen inte håller på med hästarna) lyckade med gemensamma krafter få ut ungen, tror inte att stoet och jag klarat det själva.
Sedan blev det kvarstående efterbörd, så vet fick komma ut, släppte efter en del behandling, men pc och sköljning några dagar. Fölis foalcheck var på topp, trots stående fölning med navelsträng som gick av väldigt snabbt.
Fölis är väldigt hungrig, så jag fodrar på stoet än mer, och hoppas det är tillräckligt. Sedan har jag fått ge honom för magen då han gick och tryckte en del, men allt mekonium har kommit ut. Det är mycket att oroa sig för tiden efter fölning, man hoppas det stabiliserar sig snart! Detta var föl nummer 12 för mig, men man glömmer mellan åren hur det är. Ska inte betäcka i år, får se om det blir fler föl något annat år när jag bara kommer ihåg hur härligt det är med föl då allt går bra!
Just nu står stoet i boxen med ett sovande föl framför sig, en bra syn att vakna upp till!

I dag ska jag fixa en stor korg med ost och lite annat gott till min underbara granne!!

Guld värt med sådana grannar! Jag hade två stallkompisar som ställde upp, men vi fick verkligen slita hårt för att få ut fölet. Han är stor och rejäl också.

Skönt att allt gick bra för er. Jag sa direkt när fölis var ute att det var skönt att det var en hingst, för då slipper jag tänka på att avla igen. Jag hade redan bestämt mig för att inte ta fler föl på stoet

Tack alla ni andra för alla hållna tummar! Vi hoppas på bra besked idag. Inget samtal inatt i alla fall, och jag tänker att tystnad är bra i det här fallet

 

[prinsessfeminist]

Livet tar sina vändningar.

 

[pepp]

Jag visste inte riktigt om min "förlossningsberättelse" hörde hemma här eller i tråden för dräktiga ston, men väljer att lägga den här. Varning för långt. Hoppa över om ni vill.

Inatt kom han äntligen min så otroligt efterlängtade kille e. Fortnite ue. Briar. Än vågar jag inte andas ut men han vill ändå finnas med gör i tråden.

Det blev en jobbig förlossning. Stoet la sig och fölade utan förvarning. Jag blev väckt av sambon som hade koll i kameran och jag var på plats i stallet 15 min senare. Ingenting mer än fosterblåsan syntes och det hände inget mer under värkarna. Fick gå in och räta till benen då ett framben var böjt. Då kom frambenen och mulen, men där tog det stopp igen. Kimbi krystade och krystade och vi försökte hålla emot för att hjälpa henne, men det hände typ inget. Insåg att huvudet inte låg mellan frambenen som det ska utan uppepå och böjt på sniskan. Då hade hon hållit på och krystat typ en timme och var helt slut. Vi trodde bebis var död men det fanns små livstecken så vi beslöt att hjälpa henne genom att dra vid värkarna. Vi lyckades och ut kom han pigg som en mört.

Kimbi blev dock liggande. Hon var verkligen helt slut. Efter ett tag gjorde hon försök att resa sig men bakbenen bar henne inte. Veterinären kom och kunde ge "det mesta" och då kom hon upp till slut. Hon hade dock ont och var väldigt svullen där bak.

Fölis kom upp på benen korta stunder både själv och med hjälp, men han var lite ballerina fram och veka kotor bak så han hade det kämpigt. Vi lyckades inte få honom att dia men han åt glatt det jag mjölkade ur. Där trodde vi att allt ändå skulle lösa sig, men framåt 4-tiden lyckades han inte komma upp längre. Han försökte inte ens stå när man hjälpte honom.

Så för att snabbspola lite så har jag mjölkat stoet och gett hela natten och förmiddagen och fölis lyckas inte resa sig alls. Vet kom ut igen på fm och kände på stoet. Inga jättestora skador kände han men rådde oss att åka till klinik.

Nu är de på Strömsholm, och jag är orolig för både mitt sto och fölet. De har tagit en massa prover och tror mest på att fölet blivit svagt eftersom han inte lyckats dia. Det vi mjölkat ut kanske inte var tillräckligt. De skulle göra foal check ikväll. Stoet har revor på livmodern men det verkade ändå ok.

Grabben är vid gott mod. Han äter och är väldigt kontaktsökande. Han ramlar runt lite men lyckas inte komma upp. Nu håller jag tummarna för bra besked imorgon.

Nu checkar jag strax ut efter att ha sovit 1h sedan klockan 8 igår morse

Visa bifogad fil 92566

Tummar hålls här

 

[Hippocampus]

Nu har jag skickat in överklagan och går inte den igenom finns det en instans till (Skadeprövningsnämnden). Sen allmänna reklamationsnämnden. Oh yes, jag lägger gärna en semesterdag eller två på detta.
Jag har ställt lagstiftning och deras allmänna villkor mot deras undantag i just den försäkringstypen.

 

[Karro-Lina]

Fått detta konfirmerat nu. Ingen ersättning pga foalchecken togs innan 24 timmars-gränsen.
”Ingen ide att du överklagar”.
Hold my beer, här ska överklagas.

En foalcheck skall tas 12 timmar efter födsel. Du kanske kan få en styrkan ifårn Evidensia om att det är så det skall göras. Alltså försäkringsbolag!!!! Blir tokig!

 

[prinsessfeminist]

En foalcheck skall tas 12 timmar efter födsel. Du kanske kan få en styrkan ifårn Evidensia om att det är så det skall göras. Alltså försäkringsbolag!!!! Blir tokig!

Försäkringsbolag är i regel "bra att ha", tills man behöver dem.



Men jag skall inte klaga. Vi har haft goda erfarenheter av Folksam. Det var inga bekymmer att få ut på försäkringen när vårt sto inte fick ut placenta inom fyra timmar.

"Bara" det, kostade ca 6000 kronor.

 

[prinsessfeminist]

En till bild bara för att det är så ljuvligt att se

Sådant här får mig alltid tårögd och det stockar sig i halsen. Djur är fantastiska när de förstår vad de kan göra.

 

[MiniLi]

Försäkringsbolag är i regel "bra att ha", tills man behöver dem.



Men jag skall inte klaga. Vi har haft goda erfarenheter av Folksam. Det var inga bekymmer att få ut på försäkringen när vårt sto inte fick ut placenta inom fyra timmar.

"Bara" det, kostade ca 6000 kronor.

Jag tänker att försäkringsbolag alltid är bra men det är rimligt att själv vara påläst kring försäkringsvillkoren så man vet vad man betalar för och vad som inte ingår

 

[Linah]

@Marty och @Robina Grattis till fina Fortnite föl Håller tummar och tår att allt ordnar upp sig för den senast födda Halvbror Junite hälsar (kallas också Bomben eller Raketen )

 

[Karro-Lina]

Sådant här får mig alltid tårögd och det stockar sig i halsen. Djur är fantastiska när de förstår vad de kan göra.

Kloka mammahästar är bland det mest rörande som finns Jag blir gråtig av bara tanken på hur förståndiga de är.

Hormonbehandling är också lite av magi. Hade jobbat med avel i många år när jag fick se det första gången. På klassiskt besserwisser-vis tänkte jag innan att detta kan aldrig fungera.
Herregud så fel jag hade. Det är nåt alldeles magiskt som händer när man ger sista sprutan och man ser något förändras i blicken på stoet ”var är mitt barn, ge mig mitt föl NU!”

Helt obeskrivligt skönt och det fungerar nästan varje gång, förutsatt att det görs på rätt sätt under lugna och fina förhållanden. Tror att jag gjort/varit med på 12-13 stycken där EN av dessa inte fungerade optimalt. Hon lät fölet dia men det blev aldrig såpass att vi kunde lämna dem ensamma.

Det finns ju andra sätt att föra samman amma och föl och visst fungerar det ibland utan hormoner. Jag tycker dock att i de fall där man inte amvänder hormoner så handlar det mer om att stoet accepterar situationen, hon är fine med att ha ett föl där och ”ställer upp” på att ta hand om ett föl som ej är hennes.

Med hormonbehandling så får man en omedelbar kontakt mellan sto och föl, man ser på stoet att hon är alldeles övertygad om att detta är hennes eget föl och ofta börjar hon omedelbart att vakta ungen. Hela processen är över på en timma och sen kan man lämna dem ensamma och de fungerar som vilken familj som helst.

Det i jämförelse med hur man gjorde förr, med brems, sedering, tvång och annat dumt som heller sällan resulterade i att det faktiskt blev 100% bra.

Så för hormoner. Det gör sorgen och bedrövelsen lite mindre jobbig att hantera. Jag tror också att det är lite win win. Självklart har fölet och dess ägare mest glädje av att få en amma men ett sto som förlorat ett föl sörjer och att få en ny bebis gör dem ofta glada och nöjda. Detta i sin tur tror jag underlättar att de blir dräktiga igen om det är planen.

 

[domesticus]

Hur tänker ni runt ihopsläpp med valack? Har än så länge inte löst det med fölkompis, men börjar fundera på när det kan vara hyfsat säkert att släppa ihop sto och föl med "resten av flocken" (dvs en fullblodsvalack och ett russto)? Jag har ju läst skräckhistorier om tidigare snälla valacker som har förvandlats till spottkobror och jagat föl och det vill jag ju såklart inte vara med om. Valacken är normalt snäll vid ihopsläpp och var även så med en sjumånaders unghingst för några år sedan. Han jagade dock mammastoet rätt ordentligt när hon var ny i höstas, men efter det har de gått lugnt tillsammans fram tills att fölet kom. Valack och föl går med bara ett staket emellan och hälsar ofta på varandra genom staketet.

Hur skulle ni tänka?

 

[MayGrace]

Hur tänker ni runt ihopsläpp med valack? Har än så länge inte löst det med fölkompis, men börjar fundera på när det kan vara hyfsat säkert att släppa ihop sto och föl med "resten av flocken" (dvs en fullblodsvalack och ett russto)? Jag har ju läst skräckhistorier om tidigare snälla valacker som har förvandlats till spottkobror och jagat föl och det vill jag ju såklart inte vara med om. Valacken är normalt snäll vid ihopsläpp och var även så med en sjumånaders unghingst för några år sedan. Han jagade dock mammastoet rätt ordentligt när hon var ny i höstas, men efter det har de gått lugnt tillsammans fram tills att fölet kom. Valack och föl går med bara ett staket emellan och hälsar ofta på varandra genom staketet.

Hur skulle ni tänka?

Visa bifogad fil 92592

Beror helt på, vi har haft en vallack som älskade föl. Han ville adoptera dem direkt från födelsen, han tycker de var hans bebisar medans den andra nu är rädd för Fölungen. Han får inte gå med dem pga av att han är just rädd för fölis. Sen är mamman en riktigt spottkobra mot andra hästar, var på nåder att det gick att släppa henne i flock förra året med andra mammor på betäckning. Så länge hon inte har föl är hon hyfsat snäll i hagen men bestämd med föl är hon inte så snäll längre.

 

[Freazer]

Hur tänker ni runt ihopsläpp med valack? Har än så länge inte löst det med fölkompis, men börjar fundera på när det kan vara hyfsat säkert att släppa ihop sto och föl med "resten av flocken" (dvs en fullblodsvalack och ett russto)? Jag har ju läst skräckhistorier om tidigare snälla valacker som har förvandlats till spottkobror och jagat föl och det vill jag ju såklart inte vara med om. Valacken är normalt snäll vid ihopsläpp och var även så med en sjumånaders unghingst för några år sedan. Han jagade dock mammastoet rätt ordentligt när hon var ny i höstas, men efter det har de gått lugnt tillsammans fram tills att fölet kom. Valack och föl går med bara ett staket emellan och hälsar ofta på varandra genom staketet.

Hur skulle ni tänka?

Visa bifogad fil 92592

Här släpps inga valacker ihop förrän fölen är minst ett halvår gamla. Onödig risk oavsett hur ”snälla” dom är.

 

[Valerianovna]

Hur tänker ni runt ihopsläpp med valack? Har än så länge inte löst det med fölkompis, men börjar fundera på när det kan vara hyfsat säkert att släppa ihop sto och föl med "resten av flocken" (dvs en fullblodsvalack och ett russto)? Jag har ju läst skräckhistorier om tidigare snälla valacker som har förvandlats till spottkobror och jagat föl och det vill jag ju såklart inte vara med om. Valacken är normalt snäll vid ihopsläpp och var även så med en sjumånaders unghingst för några år sedan. Han jagade dock mammastoet rätt ordentligt när hon var ny i höstas, men efter det har de gått lugnt tillsammans fram tills att fölet kom. Valack och föl går med bara ett staket emellan och hälsar ofta på varandra genom staketet.

Hur skulle ni tänka?

Visa bifogad fil 92592

Jag är inte sugen på att ha valacker med ston alls, absolut inte om de inte är dräktiga. Med det sagt har vi haft en valack som var perfekt med fölen, en extrafar som gav mödrarna avlastning. En annan blev morsornas strykpojke så det funkade inte alls. Skönast är att undvika valacker helt och hållet

 

[MayGrace]

Bebis visa sina fina framtänder för matte idag Skrattar varje gång för det ser så roliga ut det första tänderna

Men fick klappa lite försiktigt på henne idag, hon blir mer och mer trygg med det mesta. Tur hon har en bra mamma som sällan är rädd för saker.