@CaisaLundblad
Hon är så jäkla fin!
Tråkigt med mamma häst, hoppas ni hittar vad som felar.
Kl
Igår var det lite lattjolajbans här på kvällen.
Först var Dolly en riktig pärla att både fånga i hagen, klappa på över hela kroppen (utom mage och ben, dit har vi inte kommit än), leda till stallet (ca 70 m), ta av grimman för första gången, sätta på grimman igen när dom varit inne två timmar och sen leda tillbaka till hagen. Verkligen jätteduktig!
Sen sa det poff så hade hon smitit under staketet och travade med glada steg iväg. Jag tänkte mest att jaja, hon drar väl en lov och kommer tillbaka, men nix! Fröken tuff och självständig drog iväg långt och var plötsligt utom synhåll... Så sambon sprang efter med grimskaft och jag hämtade min - 10a som lockbete. Hon hade hunnit springa ända ner till grusvägen (300 m över en plöjd åker) , över den och vidare på andra sidan upp till skogen. Hon såg himla nöjd ut med sig själv, inte ett dugg brydd. Så fick hon syn på Kaptenen och kom som tur var farandes direkt. Sen tog det bara nån minut innan hon kom fram så jag fick tag i grimman. Lilla skrutthästen... Hon var sen en riktig ängel att leda hem, gick perfekt bredvid mig, först i ledet. Framåt och orädd, nån vattenpöl var visst läskig men jag behövde bara sträcka grimskaftet så följde hon med.
Hon fick sen vänta ensam i stallet medan vi satte upp en extra tråd runt grinden. Lite orolig i början men lugnade sig snabbt. Väldigt snäll att leda tillbaka och insåg ute att hon inte skulle ta sig under igen, hon står kvar i hagen nu på morgonen också, hoppas hon hann få sig en stöt men det gick så fort så jag tvivlar.
Summan av det hela är att hon nu faktiskt känns ganska ledvan, följer vad grimman betyder och är inte alls lika rädd som för en vecka sen. Nu blir nästa steg att fortsätta ta av grimman inne och börja klappa på benen, än så länge ryggar hon undan när man försöker, men det gick snabbt att lära henne att det var mysigt att bli kliad på rumpan så jag tror nog detta går till sig också!
